Fake News är inte största hotet mot demokratin

Det sätt som världen försöka stoppa falska nyheter på är ett större hot mot demokratin än de falska nyheterna i sig. Det menar Malmöforskaren Johan Farkas, som vill bredda diskussionen om falska nyheter och demokrati.

Publicerad

5 frågor till Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet. Förbud mot falska nyheter gör samhället mindre demokratiskt, varnar han i en ny bok.

1 | Tillsammans med din danska forskarkollega Jannick Schou har du skrivit en bok som kritiskt granskar fenomenet falska nyheter. Varför?

– Jag har studerat falska konton och desinformation på nätet till exempel under förra presidentvalet i USA. Samtidigt har jag forskat om debatten om falska nyheter och postsanning och oroats av de reaktioner som har kommit i form av censur-lagstiftning i länder som Singapore, Ryssland och Kenya. Också i Europa har Frankrike och Tyskland vidtagit åtgärder kring censur, även om de inte är lika dramatiska.

2 | Vad är problemet med att förbjuda falska nyheter?

– För det första finns ingen entydig definition av vad en falsk nyhet är. Trump och hans motståndare menar till exempel helt olika saker. Begreppet används i dag primärt som ett retoriskt vapen för att angripa politiska motståndare. Ett förbud kan därmed utnyttjas för att förtrycka politisk opposition och minska yttrandefriheten. Det gör samhället mindre demokratiskt.

3 | Falska nyheter utmålas ju som det största hotet mot demokratin. Stämmer inte den bilden?

– Demokrati är mycket mer än bara sanning och fakta. Det handlar om att folk får uttrycka sina åsikter och delta i beslut. Om vi reducerar demokrati till en fråga om sanning kan man legitimera antidemokratiska lösningar som censur-lagstiftning. Därmed inte sagt att desinformation och falska påståenden inte är ett hot som vi ska försöka stoppa, men inte genom att göra det olagligt.

4 | Vad ska vi göra i stället?

– Vi kan inte bara skylla på sociala medier, utan vi behöver stärka demokratin och de demokratiska institutionerna. Demokratins kris är inget som kommit plötsligt. Både valdeltagande och tilliten till politiken är något som minskat i många länder under lång tid. Vi måste se till att avståndet mellan medborgare och politiska institutioner minskar och att samhället ger plats åt politisk oenighet. Att vara nostalgisk kring en sanningens era som aldrig har funnits, kommer inte att lösa demokratins problem.

5 | Vilken roll spelar sociala medier?

– De spelar en stor roll, inte minst för spridning av dold desinformation som är ett större hot än påhittade nyheter. I min forskning har jag sett hur ryska trollfabriker utnyttjar falska konton och falska identiteter för att infiltrera politiska grupperingar och organisera kampanjer. Det är inget som försvinner genom att vi förbjuder falska nyheter. Här behöver vi kräva mer transparens av de sociala medie-företagen.

Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood

Johan Farkas och Jannick Schou
Routledge

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor