Svenskarna blir mindre toleranta

Forskningen har länge varit entydig – vi har blivit mindre fördomsfulla och motståndet mot invandring har minskat över tid. Allt färre är negativa till att exempelvis få en invandrare från en annan del av världen ingift i sin familj. Men vad har hänt med denna långsiktiga trend på senare år, när invandringen till Sverige nått rekordnivåer? En femtedel av Sveriges befolkning är numera född i ett annat land.

– Jag tror att attityderna kommer plana ut nu, säger Marie Demker.

Hon är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och samverkar med SOM-institutet kring attityder om flyktingmottagande. Hon har konstaterat en förändring sedan regeringsbesluten efter den stora migrationsvågen hösten 2015.

Detta beror även på hur politiken utvecklas, vilken policy som regeringen och även EU antar.

– Våra undersökningar visar att denna fråga anses allt viktigare av medborgarna sedan ungefär tio år tillbaka, säger hon.

– Vi ser en ny konfliktlinje kring migration som drivs av nya partier runt om i Europa. Det handlar om att kulturella frågor som identitet och livsstil utmanar de traditionella konflikterna kring fördelningsfrågor.

Frågan har partipolitiserats i Sverige under framför allt 2010-talet.

– På 1990-talet var de flesta partier internt splittrade på väljarnivå i migrationsfrågan, säger Marie Demker.

– Nu är den i stället partiskiljande. Väljarna vet allt mer om var varje parti står. Det är ett tecken på att frågan är viktig för partivalet.

Även Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, som forskar om attityder, fördomar och nationalism, säger att attityderna till invandrare blivit allt mindre negativa sedan slutet av 1900-talet.

– Men under 2000-talet har det inte hänt så särskilt mycket med våra data i forskningsdatabasen European Social Survey. Det handlar om några procentenheter hit och dit.

Han påpekar att en människas attityder såsom främlingsfientlighet är mycket stabila. De formas under uppväxten och kan ändras något när man är ung vuxen, men är sedan rätt konstanta genom livet.

– När det kom många migranter 2015 blev folk mindre positiva till immigration, men inte till invandrare i sig, säger han.

Mikael Hjerm påpekar att Sverige sticker ut – det är ett land som är mer positivt till invandring än många andra länder.

– Mycket kan förklaras av god ekonomi och låg arbetslöshet. Rika länder är i regel mer generösa, säger han.

– Även en tillåtande migrationspolitik kan i förlängningen ge mer positiva attityder, verkar det som.

Men när etablerade partier börjar prata om invandring på ett mer kritiskt sätt så kan det på sikt påverka attityderna.

– Vi vet helt enkelt inte i nuläget om en attitydförändring är på väg. Men ska man gissa så kan en förändring vara på gång i takt med en förändrad politik, säger han.

Mikael Hjerm lutar sig framför allt mot europeiska data. Andra forskare har mer detaljerade forskningsresultat för Sverige. Och där kan man se att något har hänt efter den stora migrationen hösten 2015. Vid SOM-institutet har man länge ställt frågan om hur svenskar ställer sig till framtidens Sverige. Ett av de påståenden som representativa urval av vuxna svenskar får ta ställning till är: ”Satsa på ett mångkulturellt samhälle med stor tolerans gentemot människor från andra länder med andra religioner och levnadssätt.” Sedan 1994 har man frågat detta vart fjärde år, och sett relativt stabila och något ökande bifall för detta påstående. Delar man upp svaren efter partisympatier kan man se att till och med Sverigedemokraternas väljare har blivit mer positiva till mångkultur.

Men vid 2018 års mätning ökade gruppen som ansåg detta som ett dåligt förslag kraftigt.

Vad som avses med ett mångkulturellt samhälle är dock rätt oklart. Begreppet har blivit något av ett slagord eller en slogan. Och häromåret undersökte samma forskare vid Göteborgs universitet hur människor förhöll sig till ett antal mer konkreta frågor inom mångkultur. Det visade sig att utvecklingen av mångkultur i form av mat, musik, kultur och språk uppfattades som huvudsakligen positivt inom ett mångkulturellt Sverige. Däremot uppfattades utvecklingen av religion, politik samt lag och ordning som främst negativa aspekter av ett mångkulturellt Sverige. Kort sagt: Vi gillar mångkultur i form av pizza och kebab. Men är rätt skeptiska till mångkultur i form av moskéer och hederskultur.

Mest positiva till ett mångkulturellt samhälle är kvinnor, högutbildade, yngre och storstadsbor – det är ett mönster som framgått av många undersökningar.

Även andra studier antyder att den långsiktiga trenden håller på att stanna upp.

– Vi har sett en förändring på senare år. Vi har noterat mer negativa attityder, men samtidigt har vi sett att människor har mer positiva erfarenheter av att ha kolleger med utländsk bakgrund.

Det säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

Hon har arbetat med Mångfaldsbarometern, en återkommande enkät som har genomförts varje eller vartannat år sedan 2005. Även där ställs samma återkommande frågor till ett representativt urval av vuxna svenskar. På sikt ger tidsserierna signaler om attitydförändringar.

– Vi ser rekordlåga resultat för att ge utlandsfödda sina kulturella rättigheter, så visst har det skett någon typ av förändring på senare år, säger Fereshteh Ahmadi.

De senaste siffrorna visar att 46 procent stödjer detta – för några år sedan var siffran nästan 60 procent.

Även synen på mångfald har blivit mer negativ.

– Vi har aldrig haft så låga siffror, säger Fereshteh Ahmadi. Även kvinnor är faktiskt mer negativa. Men de yngre, under 30 år, går mot strömmen.

Fereshteh Ahmadi påpekar att unga har växt upp i det nya Sverige, och de betraktar i regel inte invandrade grupper som lika främmande som äldre kan göra.

Det finns fortfarande en klar majoritet som menar att etnisk mångfald utvecklar svensk kultur, men även här finns en växande negativ tendens.

– Vi ser en trend i samhället att även högutbildade uppvisar en mer negativ attityd. Kan det vara så att de tidigare bara ville vara politiskt korrekta? frågar sig Fereshteh Ahmadi. Vi ser en glidning mot normalisering av mer negativa attityder till invandrade.

Marie Demker är dock inte lika pessimistisk.

– Jag tror att den ökande individualiseringen, som ligger bakom allt detta, kommer att fortgå, säger Marie Demker. Det sker hack och tillfälliga kast åt olika håll, men om man ser över flera decennier så tror jag att riktningen är tydlig – det går mot mer öppenhet. Men det är inte en självklarhet att det ska bli så. Globaliseringen och internationaliseringen påverkar samhället på alla nivåer. Och processer som Brexit och ökande intresse för tullar, gränskontroller och handelshinder är försök att minska eller stoppa den pågående globaliseringen.

Men Fereshteh Ahmadi, själv invandrare som bott i Sverige i 35 år, vittnar om en förändring.

– De senaste ett eller två åren har jag märkt av en annan attityd, säger hon. En känsla av hot eller avundsjuka.

Vad beror det på, tror du?

– Globaliseringen och den stora migrationen i världen gör att många känner sig hotade. Jag tror att vi går mot mörkare tider, säger Fereshteh Ahmadi.

– Någonting har hänt. Världen har kommit närmare. Jag är rätt pessimistisk. Hoppet står till unga människor, säger hon.