Tidig språklek ökar elevers läsförmåga

Systematisk språklek en liten stund varje dag för förskolebarn. Det är receptet för att öka elevers läsförmåga ända upp i årskurs nio, visar en avhandling vid Åbo Akademi.
– Det här behöver sättas i system i förskolorna. Föräldrarna kan pusha på, säger Ann-Christina Kjeldsen, filosofiedoktor i logopedi.

Publicerad
Barn i 5-6-årsålder som deltar i språklekar varje dag får bättre läsförståelse som tonåringar.
Bild: Getty Images

Om barn i 5–6-årsåldern leker språklekar i 15–20 minuter varje dag, kommer de att bli duktigare på läsförståelse som tonåringar, visar Ann-Christina Kjeldsen, doktor i logopedi vid Åbo Akademi i sin avhandling. Hon har studerat barns språkutveckling och läsförmåga under sammanlagt tio års tid, och följt barngrupper från 6-årsåldern hela vägen upp genom grundskolan.

– Det räcker inte att bara plocka en språklek här och där. Det är systematiken i den så kallade Bornholmsmodellen som är det avgörande, säger Ann-Christina Kjeldsen.

Det finns få internationella studier som följt upp en så kallad språkstimulerande intervention från förskola till årskurs 9. Ann-Christina Kjeldsen påbörjade sin forskning efter att hon som speciallärare själv såg behovet av vetenskapligt beprövade metoder.

– Jag kunde få elever, ofta pojkar i högstadiet, som var skoltrötta och omotiverade. När de kom till mig visade det sig att de inte kunde läsa ordentligt. Det blev en aha-upplevelse för mig, och jag tänkte att något måste göras långt tidigare.

Språkleksträning gav tydligt resultat

Ann-Christina Kjeldsen införde den så kallade Bornholmsmodellen (se faktaruta) för träning i språklig medvetenhet i alla nio daghem i sitt eget skoldistrikt på Åland, och jämförde dessa med förskolor som följde sitt vanliga pedagogiska program. Signifikanta skillnader mellan de tränade och icke-tränade barnen visade sig tidigt, och höll sin position ända upp i tonåren.

Övningarna behövde inte heller göras exakt varje dag. I en del av sin studie visade Ann-Christina Kjeldsen att även språkleksträning tre dagar i veckan kunde ge resultat, bara språklekarna var återkommande och följde modellen i övrigt.

Riskgruppsbarnen de stora vinnarna

Språkleksinterventionen visade sig ge effekt både på ordavkodning till årskurs 6 och läsförståelse upp till årskurs 9.

– Det är det fina, att det blir långsiktiga effekter. Och det är riskgruppsbarnen som är de stora vinnarna.

Med riskgruppsbarn menar Ann-Christina Kjeldsen barn med låg fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, som saknade läsförmåga vid studiens början. Dessa barn har i regel större sannolikhet att utveckla läs- och skrivsvårigheter högre upp i årskurserna, men risken minskade till hälften efter att barnen hade genomgått språkträningen. Redan från årskurs 1 presterade dessa barn på medelnivå vad gäller både fonologisk medvetenhet och läs- och skrivförmåga. 

Ann-Christina Kjeldsens hjärta klappar extra för dessa barn, berättar hon.

– Vi kan hjälpa en utsattgrupp här, som är i riskzonen, och motverka den utslagning som kan följa, så att de får ett avgångsbetyg i årskurs nio och kan gå en gymnasieutbildning.

Stora skillnader i användning av modellen

Trots att Bornholmsmodellen är känd sedan tidigare, finns det skillnader mellan kommuner både i Finland och i Sverige, vad gäller hur väl den är implementerad i daghem och skola. Men nu, när det finns ytterligare vetenskapligt stöd för dess goda resultat högre upp i åldrarna, borde den spridas mycket mer, tycker Ann-Christina Kjeldsen.

– Det här är en evidensbaserad metod som borde sättas i system i förskolorna. Jag tycker inte ens att det borde vara valbart, när man nu vet att en metod ger resultat.

Måste de här språklekarna göras i förskolan eller kan föräldrar själva träna sina barn?

– Språklekarna hör i första hand hemma i förskola och skola. De genomförs med hela barngrupper, vilket i sig skapar lekfullhet och dynamik. Naturligtvis kan också föräldrar skaffa materialet och göra det. Men jag tycker det här är förskolornas sak, och föräldrarna kan pusha på och stödja.

Enligt Ann-Christina Kjeldsen är föräldrar ändå oerhört viktiga för att stimulera sina barns språk och ordförråd. Hon råder alla småbarnsföräldrar att ta barnen i knät en stund varje dag för att läsa rim och ramsor och högläsa ur böcker. Och ju tidigare man börjar, desto bättre.

– Det är det där lilla dagliga som spelar stor roll. Kommer man in i det från början när barnet är litet, blir det lättare en naturlig del av livet.

Ann-Christina Kjeldsen

Ann-Christina Kjeldsen är speciallärare med magister- och licentiatexamen i pedagogik och fil.dr i logopedi vid Åbo Akademi. Hennes avhandling The Nordic Model: Language games promoting literacy skills”, presenterades vid Åbo Akademi, september 2019.

Bornholmsmodellen

I Bornholm i Danmark genomförde en forskargrupp under ledning av Ingvar Lundberg mellan åren 1986 och 1988 den banbrytande studien som ledde till modellen.

Modellen utvecklades sedan vid Umeå universitet av Ingrid Häggström, forskare i pedagogik. Därefter har modellen spridit sig till flera länder.

Det är ett 32 veckor långt program som innefattar olika språklekar – allt från att lyssna på ljud till att i olika lekar bygga ord. Programmet har sedan byggts ut och utvecklats vidare.

Modellen byggde från början på att språklekarna lektes dagligen under 15–20 minuter. I lekgrupperna ingick 10–12 barn. Svårighetsgraden ökade successivt över tid och delar av programmet repeterades under åtta veckor på hösten i årskurs 1.

Källa: Bornholmsmodellen

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor