Vilket är bäst – hemkompost eller hämtkompost?
Kan vi behålla vår gamla kompost med gott samvete eller är det klimatsmartare att ansluta sig till kommunens nya hämtning av matavfall? Kommunen utvinner ju biogas vid sin rötning – hur mycket växthusgaser släpper vår kompost ut?
/Ann-Marie
Bild: Getty images
Det finns inget definitivt svar på om hemkompostering är bättre eller sämre än kommunal rötning. Det beror på en rad faktorer som mängd och typ av avfall, hur komposteringsprocessen ser ut och kanske viktigast – hur den färdiga komposten används och vad den ersätter. Låt mig ge tre exempel:
- Om den kommunala insamlingen av organiskt avfall inte redan passerar ditt område, så blir det en utsläppsökning om den ska komma till dig. Då kan hemkompostering vara det mest miljövänliga alternativet.
- Om insamlingen redan passerar dig ökar inte transporterna av att du ansluter dig. Då kan kommunal rötning vara det bästa alternativet – särskilt om både näringsämnen och energi i form av biogas tillvaratas. Denna energi går förlorad som värme vid kompostering.
- För odlare som använder egen kompost i stället för att köpa torvjord kan ändå hemkompostering vara mest skonsamt för miljön. Det beror främst på att torv är fossilt kol som när det används och bryts ner bidrar till den globala klimatförändringen.
Viktigt att komposten sköts rätt
Hur mycket växthusgaser en kompost genererar beror på hur den sköts. I vår forskning har vi sett att komposter som blandas och matas ofta har högre utsläpp än de med lägre blandningsfrekvens och mindre matning. Därför kan det vara bättre att dela upp komposten i två separata behållare om man är fler än tre personer i hushållet och har ganska mycket avfall. Behållarna ska inte heller vara helt lufttäta. Utsläppen av växthusgasen metan ökar vid anaerob nedbrytning, det vill säga när syre saknas.
En annan viktig faktor är tid. Kompost som lämnas onödigt länge fortsätter att släppa ut växthusgaser samtidigt som dess näringsinnehåll minskar.
När komposten sköts rätt är utsläppen av gaser som påverkar klimatet ganska låga.
/Evgheni Ermolaev, forskare i kretsloppsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
