Annons

När månen går upp och ned beror på en rad samverkande faktorer. I Sverige är variationerna mer markanta än i länder vid ekvatorn.

Bild: 
Getty images

Varför så snurrigt om månen?

Hur snurrar månen kring jorden? Jag tycker att den borde gå upp och ned med cirka 50 minuters förskjutning per dag men det gör den ju inte. Just i dag är skillnaden en och en halv timme på morgonen och bara 15 minuter på kvällen.

/Johan Fredholm

Annons

Publicerad:

2020-07-10

Månens bana kring jorden har en omloppstid på cirka 27 dagar och 8 timmar. Eftersom jorden och månen tillsammans samtidigt rör sig kring solen tar det lite längre än en omloppstid för månen att återkomma till en viss fas gentemot solen, till exempel från en fullmåne till nästa. Denna så kallade synodiska period är i genomsnitt runt 29 dagar och 13 timmar.

Detta innebär att månen förskjuts på himlen med i genomsnitt en knapp timme om dagen. Som frågeställaren noterat sker dock denna förskjutning inte jämnt, utan med kraftiga variationer. Orsaken är en rad asymmetrier, såväl i månens och jordens rörelser som i betraktarens placering. Månens bana följer inte jordens lutning, utan har en egen. Den rör sig upp till 28° norr respektive söder om ekvatorn. Såväl månen som jorden rör sig också i elliptiska banor vilket innebär att både deras hastigheter och inbördes avstånd varierar. Dessa faktorer samverkar på ett intrikat sätt, så att månen sedd från jorden får lite varierande hastighet och riktning över himlen, och därmed också varierande upp- och nedgångstider vid horisonten. Effekten en viss dag blir helt olika på olika platser på jorden. Variationerna är mer markanta långt från ekvatorn, till exempel i Sverige. Det beror på att månen stiger och sjunker rakare mot horisonten nära ekvatorn, och i snävare vinkel hos oss.

/Markus Janson, professor i astronomi, Stockholms universitet

Har du en fråga till redaktionen?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.