Annons

Bild: 
Getty images

Science fiction i verkligheten

Annons

Det här är extramaterial till artikeln ”Science fiction i verkligheten” i F&F 9/2020. Artikeln kommer i sin helhet på fof.se 26 november.

Science fiction – från Frankenstein till klimatfiktion

Föregångarna

Skildringar av rymdfärder och framtidsvisioner har funnits mycket länge, och kunde fungera som allegorier eller satirer. På 1800-talet framträdde en ny form av berättelser med utgångspunkt i vetenskapens framsteg. Frankenstein (1818) av Mary Shelley betraktas av somliga som den första science fiction-romanen, eftersom den hämtar sin premiss om det konstgjorda livet från verkliga experiment som diskuterades i bildade kretsar. Senare kom Jules Verne och H.G. Wells, och många andra mindre kända skribenter. Deras berättelser betecknas ibland som scientific romance.

Novellmagasinens tid

Mot slutet av 1920-talet myntades uttrycket “science fiction” av den amerikanska publicisten Hugo Gernsback. Han ville medvetet odla fram en ny litteraturform. Det fanns redan en stor flora av tidskrifter tryckta på billigt papper, så kallat pulppapper. Nu kom en uppsjö av äventyrsberättelser som utspelade sig i framtiden och i rymden och gavs ut i häften med brokiga omslag. Titlarna syftade ofta på den effekt som författarna eftersträvade: Astounding StoriesStartling StoriesThrilling Wonder Stories, och så vidare.

I Sverige kom bland annat Veckans Äventyr från 1940, och Häpna! från 1954.

Romanförfattarna

Under mitten av 1900-talet började en generation som växt upp med science fiction att skriva lite mer genomtänkta och längre verk som gavs ut i bokform. Ibland byggde romanerna på noveller eller följetonger som först publicerats i novellmagasin.

Från den engelskspråkiga världen brukar man tala om tre stora namn: Robert A. Heinlein, Isaac Asimov (i USA) och Arthur C. Clarke (Storbritannien). Samtidigt förekom en delvis parallell utveckling i andra europeiska språkområden, med författare som Stanisław Lem.

En ny våg

Under 1960-talet kom en ny våg av mer experimentell science fiction med litterära ambitioner, som ofta riktade in sig mer på människans inre rymd än på berättelser om rymdfärder. En viktig del i den här rörelsen utgick från det brittiska magasinet New Worlds med Michael Moorcock som redaktör.

Motiven och möjligheterna för sf breddades mycket. Samtidigt slog många viktiga kvinnliga författare igenom på bred front i stället för att verka i bakgrunden, bland dem Kate Wilhelm, Joanna Russ, Alice Sheldon (under namnet James Tiptree, Jr.) och Ursula K. Le Guin.

Cyberpunk

Ny teknik, ny estetik, och visioner om datorernas möjligheter lade grunden för en ny strömning under 1980-talet: cyberpunk. Berättelserna utspelar sig i en inte alltför avlägsen framtid, ofta dominerad av stora företag och med viktiga delar av handlingen förlagd i cyberrymden. Neuromancer av William Gibson var visserligen inte först, men brukar ses om det definierande verket.

Ny rymdopera

Äventyrsberättelser i rymden fick ett nytt uppsving under 1990-talet, men nu uppdaterad med nya idéer bland annat om artificiell intelligens, nanoteknik och människor som förändrats på genetisk väg eller genom implantat. Ett av de mest kända namnen är skotten Iain M. Banks. På senare år har den antagligen mest omtalade rymdoperan varit en bokserie av den amerikanska författaren Ann Leckie.

Något för alla

Science fiction har de senaste decennierna slagit igenom i film och tv, inte minst tack vare ny specialeffektsteknik. Från att vara ett smalt specialintresse för några få har det blivit en kulturform bland andra. Sf på film kan nu vara allt från rena äventyr som exempelvis Star Wars-sviten, till idéburna verk som The Matrix eller The eternal sunshine of a spotless mind.

Hela jordens framtid

Vår samtids sf-litteratur präglas av en ny medvetenhet om att jorden består av många länder och folkslag, och att det finns flera sätt att leva och vara. Vi ser en aktiv rörelse mot breddning bland författarna och bland de miljöer och personer som beskrivs. Kinesiska sf-författare som Cixin Liu blir bästsäljare i översättning. Två exempel på kända författare som skriver sf som tilldrar sig i Afrika är Nnedi Okorafor och Tade Thompson. Samtidigt börjar berättelserna mer ta hänsyn till klimatförändringarna och påföljande katastrofer, och de verk som sätter dessa saker i förgrunden brukar kallas för klimatfiktion.

Science fiction – bra böcker att börja med

Är du nyfiken på att börja läsa science fiction? Anna Davour från Forskning & Framstegs redaktion har sammanställt en kort lista med förslag på böcker att börja med.

När allt förändrades (2010) John-Henri Holmberg (red)
En antologi med science fiction-noveller av klassiska och välkända science fiction-författare ur den engelskspråkiga science fiction-traditionen. Denna samling ger möjligheten att provsmaka vad sf kan vara.

De obesuttna (The Dipossessed, 1974)
Ursula K. Le Guin
En tvetydig utopi. Fysikern Shevek flyttar från det anarkistiska samhället på månen Anarres till den hierarkiska och kapitalistiska planeten Urras. Här vill han publicera sin teori om tiden, som kan leda till ett genombrott för interplanetära kommunikationer. Den svenska översättningen kom nyligen i en nyutgåva.

Berättelser om ditt liv (Stories of your life and others, 2002)
Ted Chiang
En samling med berättelser som tål att läsas flera gånger, av en mycket framstående och hyllad novellförfattare. Samlingens titelberättelse ligger till grund för storfilmen Arrival.

Ensam på Mars (The Martian, 2012)
Andy Weir
En astronaut blir lämnad ensam kvar på Mars när hans kollegor tror att han är död. Nu måste han överleva tills han kan räddas, och får nytta av all bildning och händighet han kan uppbåda. Har filmatiserats.

Aurora (2015, ej översatt till svenska)
Kim Stanley Robinson
Hur skulle det vara att resa till ett annat stjärnsystem med ett skepp som tar flera generationer att komma fram? Ett fräscht grepp på ett gammalt tema, som sätter mänsklighetens relation till hemplaneten i ett nytt perspektiv.

The Calculating Stars (2018, ej översatt till svenska)
Mary Robinette Kowal
En alternativhistoria om hur det amerikanska rymdprogrammet kunde ha blivit om det kommit igång tidigare och inte handlat om en kapplöpning med Sovjetunionen. Här får kvinnor och minoriteter ha framträdande roller.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.