Osäkert om elever lär sig mer med assistans

Elevassistenter är numera en större yrkesgrupp än fritidspedagogerna i den svenska skolan. På många håll brottas de med tuffa pedagogiska utmaningar som resurser till elever i behov av särskilt stöd, men de har låg eller ingen pedagogisk utbildning alls. Forskning saknas om hur deras insats påverkar elevernas resultat, enligt en ny översiktsstudie vid Linköpings universitet.

– Det är en resurskrävande insats som vi vet väldigt lite om. Ingen har undersökt effekterna på gruppnivå i en svensk kontext, säger Henrik Lindqvist, forskare vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och huvudförfattare till översikten.

Elevassistenter i en fri roll

Tre forskare vid Linköpings universitet har nu kartlagt internationell forskning på området och studerat 16 artiklar djupare. Dessa handlar främst om elevassistenter i en fri roll i skolan, ofta som extra resurs i klassrummet kopplade till elever i åldersgruppen 8-12 år, många gånger till en viss elev. Resultatet är inte enbart positivt.

– Vi ser risker med den fria rollen. Elevassistenten kan stå i vägen för elevers lärande. När elevassistenternas arbetsuppgifter inte är tydligt definierade påverkas insatsen i stor del av deras inställning och personliga ställningstaganden, säger Henrik Lindqvist.

De negativa aspekterna blir tydligast då elevassistenten får en undervisande roll eller en expertroll på särskilt stöd, utan adekvat utbildning.

– Eleven riskerar att få sämre förståelse för uppgifterna, och risk finns att läraren inte anpassar undervisningen i lika hög grad, om en assistent finns på plats.

Elevassistenters positiva inverkan

Men det finns även positiva aspekter av elevassistenters närvaro i klassrummet. Dels har lärare upplevt att arbetsmiljön har förbättrats, dels har elever fått en ökad studiero. Det senare kan handla om att stökiga elever avlägsnats från klassrummet, och kan därför inte kopplas till assistenternas närvaro i klassen, påpekar Henrik Lindqvist.

Elevassistenter kan öka lärares förståelse för vissa elever, särskilt ifall de kommer från samma minoritetsgrupp, visar studien. Bäst fungerar elevassistenten i en roll som stödfunktion till läraren, där läraren förberett och tydliggjort vad som förväntas av assistenten under lektionen.

Vilken är er viktigaste slutsats utifrån forskningsläget?

– Att den vetenskapliga grunden är väldigt osäker, att vi faktiskt inte kan säga vad elevassistenterna har för effekt på elevernas lärande i den svenska skolan.

Vad kan beslutsfattare och skolledare lära sig av den internationella forskningen?

– Först och främst att det måste tydliggöras vad elevassistenterna ska jobba med när de anställs. Sätt upp ramar för hur de ska arbeta, stödjas och ledas. Ha en tydlig manual för hur de ska hjälpa eleverna med lärandet och utvärdera deras insats. Man ska också akta sig för att ge dem pedagogiska beslutspositioner. Lärare måste uppmuntras att ha kvar kontakten med sina elever.

Med tanke på riskerna, är det klokt att fortsätta anställa assistenter utan pedagogisk utbildning?

– Lösningen är inte att ta bort dem, utan att se hur man kan använda resursen på ett bättre sätt. De behöver också program och stödinsatser, kanske på gruppnivå eller kommunnivå.

Specialpedagoger och speciallärare skulle i större utsträckning också kunna stötta elevassistenterna i skolan, och hjälpa dem i rollen att stödja både lärare och elever, enligt Henrik Lindqvist.

– Elevassistenten är ofta en specialpedagogisk åtgärd, och då behöver också specialpedagoger och speciallärare vara med och fundera över hur arbetet ska ske i klassrummet. De kan också stötta läraren i hur de ska interagera med elevassistenten.