Annons

I studier om läshastighet där en drottning hänvisas till som en han fastnar våra ögon en lång stund på ordet han. Därefter hoppar vi tillbaks några ord och läser om. Med ordet hen fann forskarna inte alls samma mönster.

Bild: 
Getty images

Hen lika lättläst som han och hon

Ett argument mot att använda ordet hen är att det gör texter mer svårlästa. I en ny studie reder forskare ut hur det faktiskt ligger till, genom att analysera ögonrörelser.

Annons

Publicerad:

2021-01-18

År 2015 fick det svenska språket ett nytt, könsneutralt pronomen: hen. Nu har forskare vid Stockholms universitet undersökt om ordet är mer svårläst än han och hon. Projektet följer upp en av deras tidigare studier där deltagarna beskrev ordet som förvirrande och svårt att använda.

– I den nya studien såg vi i princip ingen skillnad i läshastighet, oavsett vad deltagarna tyckte om ordet eller hur mycket tidigare erfarenhet de hade av det. Det förvånade mig faktiskt lite grann, säger Hellen Vergoossen, som doktorerar i psykologi och är studiens huvudförfattare.

Mätte ögonrörelser med en maskin

Studien byggde på 48 textsnuttar med två pronomen var i olika kombinationer. En del texter var helt könsneutrala, som i ”Meteorologen tog kontakt med tidningen. Hen påpekade felet på sidan fem”, andra könsspecifika (killen och han) eller blandade (pappan och hen).

Snuttarna presenterades i slumpmässig ordning för totalt 120 deltagare. Under läsningen registrerade en maskin deras ögonrörelser. Efteråt svarade de på frågor om sina erfarenheter av ordet, samt vad de tyckte om det.

Hen var i stort sett lika lättläst som han och hon förutom en svag ökning av lästiden kring orden strax efter hen – i snitt 43 millisekunder. Det liknar dock inte alls hur vi brukar reagera på förvirrande ord, säger Hellen Vergoossen.

– Då brukar det röra sig om flera hundra millisekunder, exempelvis i tidigare studier där man använt drottning och sedan han. Där ser man att deltagarna hajar till, tittar längre på han och sedan går tillbaks till drottning innan de fortsätter läsa. Vi fann inte alls samma mönster i vår studie.

Betonar att mer forskning krävs

Det sista ordet i frågan är dock långt ifrån sagt. Bland de 120 deltagarna var det få som tyckte riktigt illa om ordet hen, och gruppen i stort var relativt homogen sett till ålder och utbildningsnivå. Därför behövs fler studier med större variation bland deltagarna.

Ordet hen kan även tolkas på olika sätt, antingen som en tidssparande ersättning för uttrycket ”han eller hon”, eller som en specifik hänvisning till icke-binära personer – det vill säga de som varken identifierar sig som man eller kvinna. 

– Vi vet att folk är mindre öppna för att använda ordet när det syftar på icke-binära. Om det även påverkar läshastigheten ger vår studie inget svar på, säger Hellen Vergoossen.

För att undersöka det planerar forskarna fler studier av läshastighet där ordet uppenbart åsyftar icke-binära personer, bland annat med experiment där textsnuttar kombineras med ansiktsbilder.

Studien är publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

Studie om hen

Bild: 
Juliana Wiklund

Hellen Vergoossen, doktorerar i psykologi vid Stockholms universitet och är huvudförfattare till den nya studien om ordet hen. Studien är publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.