Rökstenen får ny, kosmisk tolkning

Den gåtfulla inskriptionen på Rökstenen handlar inte om hjältedåd och kungar, utan om en faders försök att återställa den kosmiska balans som rubbats när hans son dött. Det hävdar språkforskaren Bo Ralph i en ny tolkning.

Publicerad
Handlar Rökstenen om en faders försök att återställa den kosmiska balans som rubbats när hans son dött? Så tolkar språkforskaren Bo Ralph inskriptionen. Creative Commons 2.5 Bild: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet
Bild: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet
Copyright: Creative Commons 2.5

Sveriges mest kända runsten har också den längsta texten. I århundraden har dess budskap gäckat forskarna och en lång rad teorier har framförts.

De flesta har kretsat kring den västgotiske kungen Theoderik som regerade på tidigt 500-tal. Det bygger i sin tur på en rad antaganden som Bo Ralph, professor emeritus i nordiska språk och ledamot av Svenska akademien, avfärdar med språkliga analyser.

– Jag utgick från Rökstenens berömda strof på versmåttet fornyrdislag. Den påstås handla om Theoderik den store, men jag fick inte ihop honom med någonting annat i texten. Jag såg en annan möjlig tolkning – att det ordagrant handlar om någon på en häst, säger Bo Ralph.

Man i smårutig skjorta och mörk kavaj
Bo Ralph, professor emeritus i nordiska språk och ledamot av Svenska akademien.
Bild: Richard L. Eriksson

Läser texten som gåtor att besvara

Han anser att det är fel att försöka läsa texten bokstavligen, som ett i dag olösligt mysterium. Läser man den i stället som en rad sofistikerade gåtor – möjliga att besvara – träder en annan bild fram. Med stöd av bland annat fornengelska gåtor fann han att texten handlade om kosmiska frågor.

– Det enda som alla är överens om är att Varin rest stenen över sin döda son Vämod. Min slutsats är att dennes för tidiga död har rubbat balansen i kosmos, och att Varin försöker återställa den genom att blidka gudarna, säger Bo Ralph.

Han har arbetat med tolkningen av och till i över 20 år, och publicerat delresultat. Men först nu ligger vad han anser den närmaste fullständiga tolkningen klar. Den presenteras i ett verk på närmare tusen sidor, fördelade på två band. Du hittar dem här och här.

Många tolkningar av Rökstenen

Otaliga tolkningar av stenen har gjorts sedan 1910, då hypotesen om att Theoderik nämns lades fram. En av de senaste gick ut på att texten beskriver den klimatkris som uppstod efter två stora vulkanutbrott kring år 560.

Men i en överväldigande majoritet av tolkningarna har Theoderik haft en huvudroll. De har gått ut på att Varin var en lokal härskare som jämförde sig med eller dyrkade Theoderik, kanske var han rent av en ättling. När Rökstenen restes ska det enligt många tolkningar ha passerat nio mansåldrar sedan Theoderik levde, och en vendetta kring en skatt pågått i nära 300 år.

Ett annat centralt ord i dessa tolkningar är läst som ”reidgoter”, en påstådd åldrig benämning på östgoter. Men Bo Ralph avfärdar detta som en konstruktion.

En nyckel är enligt honom de många ord för häst som fanns i fornnordiskan, till exempel ”goti”. De var vanliga i omskrivningar för ord som ”fartyg”. Ett av dem ingår enligt Bo Ralph i ”hraeidgotum”, vilket han läser som ”redhästarna”, det vill säga skeppen.

De nio mansåldrarna, ”niu aldum”, är i själva verket ”nio vågor”. Ett skepp som kommer över vågorna är solen, och den följs av månen. Det är en kamp mellan solen och mörkret som återkommer texten igenom, anser Bo Ralph. Solen besegras varje kväll, men kommer tillbaka på morgonen igen. Poängen är att sonens för tidiga död inte förebådar släktens undergång, utan att nederlaget är tillfälligt.

Feltolkningarna beror enligt Bo Ralph på en kvardröjande göticism, det vill säga viljan att skildra Sveriges eller Nordens historia som ett ärorikt förflutet med rötter bland goterna, som under 400- och 500-talen lagt stora delar av Europa under sig.

Ifrågasätter Rökstenens datering

Utifrån det har Rökstenen tolkats att handla om kungar och hjältedåd, avspeglande glömda myter och historier. Bo Ralph ser snarare metafysiska frågor som framkallas vid dödsfall, med paralleller i de fornindiska vedaskrifterna. Bara de invigda kan kommunicera med gudarna, men inte i klartext.

– Grundtanken är att gåtor ska mystifiera, men svaret uppenbaras som något väldigt enkelt. Gåtor bygger upp parallella världar, och gåtlösaren ska hitta länkarna som binder dem till verkligheter.

Han ifrågasätter även stenens datering till tidigt 800-tal, som gjorts genom att räkna nio mansåldrar à 30 år från Theoderiks död. En språklig analys och jämförelse med likartade runstenar från 900-talet tyder på att den i själva verket sannolikt är ett hundratal år yngre än gängse datering, enligt Bo Ralphs mening.

Här finns hela texten på Rökstenen, utan tolkning.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor