Håll dig ung – sjung!

Vilket kärt återseende! Körmedlemmarna i Stockholms ungerska kammarkör droppar in, en efter en, i László Harmats trädgård i Vallentuna utanför Stockholm. Vissa ger varandra en varm kram, andra hälsar lite mer på avstånd, påverkade av flera månaders covid-rädsla.

Mária Lontai, 66 år, läkare och körmedlem sedan många år, kommer tillsammans med sin man János Tóth, som också sjunger i kören. Hon ler stort och låter blicken svepa över gänget som börjar bli fulltaligt i solskenet. Flera har med sig något att äta och det lilla altanbordet fylls snabbt med godsaker. Det kommer bli en längre kväll, inte bara med sång utan även gemenskap.

– Äntligen tillsammans igen! Jag har försökt sjunga lite hemma, även ihop med János, men det är inte alls samma sak som att träffas så här allihop. Det här har vi saknat, säger Mária Lontai.

I tio år har László Harmat varit körens ledare och det är bland annat här som han hämtar kunskap och inspiration till sin forskning. Som utbildad musiklärare och psykolog har han konsekvent försökt att gifta ihop sina två intressen – inte minst inom sin forskning vid Linnéuniversitetet, där han är docent i psykologi.

Hittills har László Harmat fokuserat på hur musiken påverkar våra känslor och vilka fysiska uttryck det kan ge. Han har även studerat fenomenet flow, hur det är att komma in i ett kreativt tillstånd med hjälp av musik och hur flow-upplevelsen i sin tur påverkar musikutövandet positivt.

Nu ska han undersöka hur körsången påverkar äldres hälsa. Kan vi bromsa upp åldrandet något, till exempel försena demens, genom att regelbundet sjunga tillsammans? Den frågan ska han fördjupa sig i under de kommande tre åren, tillsammans med forskarkollegorna Örjan de Manzano vid Karolinska institutet och Håkan Fischer och Maria Sandgren vid Stockholms universitet, i ett forskningsprojekt om ”körsång och hälsosamt åldrande” .

Hypotesen är att körsången kan påverka vissa processer i vår hjärna på ett positivt sätt. László Harmat förklarar:

– Sång är en komplex aktivitet. Noter ska memoreras och sången kräver koncentration och närvaro. Körsång handlar också om möten med andra, social samvaro och den fysiska uppgiften att ta sig till en plats en gång i veckan. Allt detta sammantaget hoppas vi kunna visa ha goda effekter på åldrandet.

Den ungerska kammarkören, som nu samlats i hans trädgård, driver László Harmat som ett hobbyprojekt, både för att ge sig själv och andra det positiva som musik och sång kan bidra med.

– Jag märker själv att sången och själva dirigerandet har minskat stressen för mig. Det handlar om att för någon timme bryta med alla tankar och kunna förlora mig i en trevlig aktivitet.

Förhoppningen är att körövningarna ska fortsätta som vanligt, en gång i veckan. Men först ska alla ringrostiga stämmor värmas upp nu efter mer än ett års tystnad. Har vi ens några röster kvar? frågar någon i gruppen med ett skratt. Andra harklar sig, sträcker på sig och gör sig redo. László Harmat sjunger en skala och det är nästan som att luften vibrerar när alla drar ett djupt andetag samtidigt och följer tonerna.

Tidigare forskning har redan visat att musik och körsång ger flera positiva effekter, både psykiskt och fysiskt. Töres Theorell, professor emeritus på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är en svensk nestor vad gäller just körsångens läkande kraft. Han har sett att körsång kan duscha oss med må bra-hormonet oxytocin men även med hormonet testosteron, som bland annat hjälper till att bygga upp kroppens vävnader. Hans studier visar vidare att stresshormonet kortisol sjunker vid körsång. Även nivåerna av fibrinogen minskar, som är ett tecken på inflammation i kroppen.

Hur körsång påverkar just äldres välbefinnande är inte lika klarlagt än. Men forskning har redan pekat på att fysisk aktivitet och kognitiv träning har bromsande effekter på åldrandet, förklarar László Harmat. Han berättar om ett stort finskt forskningsprojekt om hur ändrad kost kombinerat med fysisk träning och social samvaro bidrar till att öka minnes- och tankeförmågan hos äldre. En grupp som fick kostrådgivning, tränade två–tre gånger i veckan och träffades regelbundet för att diskutera livsstil och vanor, presterade märkbart högre på kognitiva tester efter två år, än en kontrollgrupp.

László Harmat har därför gott hopp om att få sina hypoteser bekräftade.

– I det här sammanhanget är kulturella aktiviteter, som körsång, också intressant att studera. Vi ser också flera positiva resultat, från nya studier i Singapore och Finland, som indikerar att äldres hälsa påverkas positivt av körsång.

Förra året visade Lei Feng vid National university of Singapore att körsång påverkar åldrandet minst lika positivt som utbildning i hälsa kombinerat med fysisk träning. Han studerade två grupper av äldre, där den ena gruppen fick delta i en hälsoutbildning och träna en gång i veckan, medan övriga fick sjunga i kör lika ofta. Resultaten pekar på att körsången har minst lika god effekt på åldrandet som hälsoutbildning med träning.

I Finland har en liknande studie presenterats tidigare i år, ledd av Emmi Pentikäinen, på avdelningen för psykologi och logopedi, vid Helsingfors universitet. Den visar att körsång har samma goda effekt på äldres kognitiva förmåga, alltså möjligheten att hålla hjärnan igång och alert, som av att spela ett instrument. Körsångarna upplevde dessutom en större social tillhörighet och bättre allmänt hälsotillstånd än kontrollgruppen som inte sjöng i kör.

Dessa studier bygger på jämförelser mellan körsångare och personer som inte sjunger i kör. László Harmat vill inte jämföra grupper med varandra. I stället ska samma individer följas under en period av tio månader utan körsång, och därefter med körsång.

– När forskare jämför olika grupper går det inte att utesluta att dessa individer även är olika på andra sätt. De kan ha olika livsstil och kostvanor till exempel, som skulle kunna påverka forskningsresultaten. Den risken försvinner genom att vi följer samma individer.

Forskningsprojektet är nu i startgroparna och 60 personer mellan 65 och 75 år i Stockholmsområdet ska rekryteras till studien. Deltagarna har aldrig sjungit tillsammans och ska inte heller ha sjungit i kör de senaste tio åren.

Alla kommer att göra kognitiva tester och deras hjärnor kommer att undersökas med magnetkamera vid tre tillfällen – före, under, och efter körsångsperioden. Psykologiska och fysiska data ska bland annat ge svar på deltagarnas hälsotillstånd och hur det förändras under projektets gång. Det kan handla om sömnkvalitet, stressnivåer, hjärtfunktion och minnesfunktion, upplevelsen av det sociala livet, bland mycket annat.

Körövningarna ska László Harmat hålla själv, något som han ser fram emot även om han under en period kommer att leda två körer.

– Det ska bli spännande att se hur det fungerar. Tanken är att deltagarna får lära sig körteknik, men vi vill också bygga en gemenskap.

Först får deltagarna träna sin egen sångröst. Sedan får de sjunga tillsammans som en eller två hela körer. Körövningen sker en gång i veckan, men deltagarna ska också få hemuppgifter.

– Vi hoppas att de vill fortsätta sjunga efter att vi har avslutat projektet. Förhoppningsvis har de hittat en trevlig aktivitet som samtidigt bidrar till att de är friska längre.

Körsång är populärt i Sverige. Runt 600 000 personer sjunger i någon form av kör. László Harmat hoppas att forskningen kan leda till att körsång växer och sprids till ännu fler, i Sverige men även i hans hemland, Ungern, där körsång inte är lika utbrett.

Kammarkören i László Harmats trädgård tar en vilopaus efter att ha sjungit igenom en hel del av sina käraste sånger, kanske till grannarnas förtjusning. Nu pustar gänget ut på gräsmattan och altanen i mindre grupper.

Mária Lontai har sjungit i många olika körer och sammanhang i hela sitt liv och vill gärna fortsätta i många år till.

– Jag älskar verkligen när vi kan skapa något vackert tillsammans. Något som inte går att genomföra själv, eller när man bara är två till tre personer. Att sjunga i kör är också en väldigt social aktivitet – man kan åka på utflykter, ha konserter tillsammans. Jag har alltid sökt mig till dessa gemenskaper, oavsett var jag har levt någonstans.

Att rösten inte skulle hålla är hon inte orolig för, så länge hon övar och håller igång. Den fysiska orken är också god.

– Jag har också många förebilder bland äldre sångare, som Charles Aznavour som 80 år gammal höll en tre timmar lång konsert i Paris. Och så hade vi Paul McCartney här i Stockholm, som också sjöng i tre timmar. Så jag hoppas att jag kan vara med minst tio år till, om inte tjugo.