Annons

pedagogik

1 | Vad krävs för att ge en god utbildning? – Det behövs framför allt välutbildade lärare som kan ägna sig åt sin huvuduppgift – att utbilda. Men det behövs även elever som inser att det krävs ansträngning för att nå resultat. Och det krävs även föräldrar som stödjer inte bara sitt eget barn, utan skolan som helhet. Allt detta hittar vi till exempel i Finland, ett land som många i debatten återkommer till. 2 | Varför är den finska skolan så bra? – Den är lik den svenska skolan fram till 1970. Att den sedan blev så bra har till och med förvånat finländarna själva. Och de har förklarat det med...
Svar: Jean Piaget (1896–1980) och Lev Vygotskij (1896–1934) är de två forskare under 1900-talet som har haft störst betydelse inom området barns utveckling av tänkande och språk. De ägnade sig båda först åt andra saker. Vygotskijs områden var litteratur, konst och konstpsykologi. Piaget ägnade sig åt naturvetenskap, särskilt biologi, med fokus på frågor om kunskapens natur. De inriktade sig sedermera på barns utveckling av tänkande och språk. Vygotskij hade tillgång till Piagets tidigare skrifter och kritiserade dessa i sina arbeten. Piaget fick inte tillfälle att ta del av kritiken förrän 25...
Talet om individualisering i den svenska skolan har ofta kommit att innebära eget arbete, det vill säga motsatsen till katederundervisning. De senaste decennierna har denna form av lärande blivit allt vanligare. Men mycket tyder på att det har lett till försämrade resultat. – Vid eget arbete måste eleverna själva sortera, analysera och till och med planera studierna. Det missgynnar svaga elever som lämnas ensamma med uppgifter de kanske inte förstår, säger Joanna Giota, pedagogisk forskare vid Göteborgs universitet. Hon har på uppdrag av Skolverket och Vetenskapsrådet gått igenom 43 svenska...
Elever som drivs av ångest och oro har bra chanser att lämna gymnasiet med goda betyg. Den slutsatsen drar Pia Rosander, psykologiforskare vid Lunds universitet, som i en ny avhandling har undersökt sambandet mellan personlighet och studieresultat. Hon lät personlighetstesta 200 elever när de började gymnasiet. När eleverna sedan hade tagit studenten jämförde hon resultatet från personlighetstestet med slutbetyget. Eleverna bedömdes efter den så kallade femfaktorsmodellen, som analyserar personlighet utifrån olika skalor: till exempel öppenhet, samvetsgrannhet och ångestbenägenhet. Tydligast...
Redan i förskoleåldern har både pojkar och flickor uppfattningen att pojkar inte klarar skolarbetet lika bra som flickor. Det har brittiska forskare upptäckt genom att låta drygt 200 förskolebarn peka på en silhuettbild av antingen en pojke eller flicka för att svara på påståenden som ”Det här barnet vill verkligen lära sig saker i skolan” och ”Det här barnet klarar sig inte så bra i skolan”. I en kompletterande studie på 7–8-åringar såg forskarna att pojkar fick bättre provresultat i läs- och skrivtest samt matematik om försöksgruppen först fick höra att pojkar och flickor är lika bra i...
Sifferblindhet, eller dyskalkyli, innebär problem med siffror och räkneoperationer och tros beor på problem i den övre högra delen av hjänan kallad parietalloben. Nu har Roi Cohen Kadosh, forskare vid Oxford university i Storbritannien, undersökt om mild elektrisk stimulering av just högra parietalloben kan förbättra nummerhantering vid inlärning. Vuxna dyskalkyliker fick en svag (1 mA) elektrisk ström i hjärnan i 20 minuter under sammanlagt sex dagar, samtidigt som de tränade att hantera okända tecken med sifferbetydelse. Efter träningsdagarna sågs en förbättring av nummerprocessning...