Annons

Överdriver klimatforskare klimatproblemen?

Författare: 

Publicerad

2011-11-16

Närmare 70% av den vuxna amerikanska befolkningen menar att vissa vetenskapsmän sannolikt har förfalskat forskningen om global uppvärmning. Vid en föreläsning om klimatsystemet nyligen frågade jag studenterna om deras eget förtroende för den här typen av vetenskapligt arbete – det är ju svårt att undervisa i ett ämne om åhörarna är totalt skeptiska.

Spänd tystnad. Några skruvade på sig i stolarna. ”Nja, en del forskare fuskar nog”, antyddes det. ”Inte förfalskar resultat kanske, fast överdriver”, hördes det från annat håll.

Men hur är det egentligen? Vad säger forskningen om forskningen?

FNs klimatpanel har producerat fyra omfattande sammanställningar av klimatvetenskapen. Den första kom 1990. Mer än tjugo år har passerat sedan dess och vi kan försiktigt börja jämföra verkligheten med prognoserna.

Sett över den här tidsperioden överskattade rapporten från 1990 uppvärmningen något, medan de två efterföljande underskattade den. Den optimistiska beräkningen av framtida temperaturutveckling i den andra rapporten lär, åtminstone delvis, vara en följd av intensiva påtryckningar från lobbyorganisationen Global Climate Coalition, huvudsakligen sponsrad av amerikansk olje- och fordonsindustri.

Vidare kan konstateras att ökningen av atmosfärens koldioxidkoncentration stämmer nästan exakt med kalkylerna, men att havsnivån stiger runt 70% fortare än förväntat (3.3 mm per år jämfört med uppskattade knappa 2 mm). Flertalet övriga effekter är svårare att bedöma över så kort tidsperiod.

Forskningsfusk då? Climategate, ordet som antyder storskalig konspiration, dras gärna upp av misstänksamma debattörer. Inte hjälper det att Phil Jones och hans forskargrupp blev friade från anklagelser i de utredningar som gjordes. Eller att skeptikern Richard Muller, till sin egen förvåning, bekräftade Jones resultat när han gick igenom temperaturdata. Begreppet Climategate kletar ändå.

Det är svårt att orientera sig i klimatfrågan. Ämnet är komplicerat och rösterna i massmedia många. Om studenter inom teknik och naturvetenskap mot slutet av sin utbildning känner sig osäkra på vad de ska tro är det inte märkligt att stora delar av den övriga befolkningen också gör det. Dessvärre är den globala uppvärmningen en ödesfråga för vår civilisation. Hur ska vi kunna vidta tillräckliga åtgärder när vi inte är överens om att vi har problem?

Kommentera:

8

Dela artikeln:

Kommentarer

Intressant att Jakob Löndahl framför aspekter som redan tagits upp upprepade gånger inom massmedia. Här kommer lite synpunkter kring detta:
-IPCC prognosen för de senaste tio åren stämmer ganska väl med temperaturutvecklingen. Då får man dock tillägga att IPCCs prognosintervall har förstorats så pass mycket att temperaturen nu kan bli lite hur som helst med avvikelser både uppåt och nedåt för att trots allt kunna uppfylla IPCC-prognosen.
-och såklart klimatskeptiker som är köpta av oljelobbyn - påståendet som är så himla "enkelt" att bevisa eller motbevisa.
-ingen betvivlar att CO2 koncentrationen ökar i och med att fossila bränslen används i ökande takt. Det är kopplingen mellan CO2-ökningen och temperaturökningen som diskuteras.
-när det gäller havsnivån visår rådatan från Envisat ingen signifikant ökning de senaste tio åren. Att det sedan tillämpas ett antal vetenskapliga metoder för att kalibrerar/tuna för att matcha prognosen 3.3 mm/år är en anna sak. Just kalibreringsmetoden kring havsnivåmätningar har fått omfattande kritik under senaste tiden. Det här kanske är något ett roligt ämne att gräva i för en vetenskapsman inom klimatssystem?
-tyvärr utelämnar Jakob Löndahl liksom massmedia climategate 2.0 som släpptes lagom inför durban mötet som visar detaljerad hur den inre forskarkretsen som granskade IPCC-rapportens underlag mobbade kritiska röster ur IPCC processen för att kunna skapa det politiska budskapet som krävdes och på sätt säkra framtida forskningsanslag.
I samband med detta undrar jag:
-hur kommer antalet studenter av Jakob Löndahls föreläsning att förändras när klimatvetenskapen så småningom tappar gratis-PR från massmedia?
-hur påverkar studentantalet jakob löndahls framtidsutsikter för en akademisk karriär inom klimatsystem?
-hur kan en forskares framtidsutsikter påverka en neutral återgivning av forskningsläget? den sista frågan är lika enkelt att besvara som (mot-)bevisning av ovanstående oljelobby-påståendet.
/nasenmann

Tack för dina synpunkter. Pga brist på arbetstid (vi fick vårt tredje barn i förrgår) hinner jag inte ge något detaljerat svar på dina tankar om klimatforskningen, men hänvisar till dem som gör det långt bättre än jag förmår:

[Uppsalainitiativet](http://uppsalainitiativet.blogspot.com/) skriver fortlöpande alldeles utmärkt om pågående händelser i klimat- och klimatförvillarvärlden.

Om du är bekväm med engelska har tidningen [New Scientist](http://www.newscientist.com/article/dn11462-climate-change-a-guide-for-t...) också gjort en bra sammanställning av de vanligaste missförstånden om klimatforskningen.

I övrigt tackar jag för omtanken om mina framtida arbetsmöjligheter. Tvärtemot vad många verkar tro råder det dock inget direkt proportionellt samband mellan spaltmeter i massmedia och mängden tilldelade forskningspengar. Särskilt när det gäller miljöforskning är det ibland snarare omvänt proportionellt - få vill betala för att få veta sina problem eller se dem belysta i allt för klart ljus. För fem år sedan (dvs innan tidningarna började skriva om klimat på allvar) var mitt arbete till större del finansierat av klimatprojekt än det är idag.

Jakob,
grattis till tillökningen och skönt att höra att du trots alla möjliga hotscenarion från MM/UI (http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/10/sydsvenskan-klimathotet-i...) i din handling bevisar att du tror på människans fortlevnad.
Här hemma är vi snart lika många här också med skillnaden att jag kanske bryr mig något mindre om framtida utsläpp (http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/11/utslappsscenarier-framtid...) och annat. Den dagen den sorgen är mitt motto.

Här kommer lite synpunkter kring det du skrev tidigare:
>> Tvärtemot vad många verkar tro råder det dock inget direkt proportionellt samband mellan spaltmeter i massmedia och mängden tilldelade forskningspengar. Särskilt när det gäller miljöforskning är det ibland snarare omvänt proportionellt - få vill betala för att få veta sina problem eller se dem belysta i allt för klart ljus.<<
Från egen erfarenhet under min tid fram till licentiatexamen kommer jag ihåg att det var enklare att dra igång finansiering till (EU/energimyndigheten)-projekt med miljöstämpel jämfört med projekt som saknade miljöaspekten vilket då ledde till att nästan alla nya forskningsprojekt fick var sitt signalelement inom miljö. När det gäller privat finansierade projekt må du kanske har en poäng men oftast har privata forskningspengar anknytning till offentliga forskningsmedel. Även i dessa fall underlättar miljöstämpeln som sagt vilket i mina ögon kvalificiera de två ovanstående repliker som konspirativ skitsnack, ursäkta mitt ordval.

Från egen erfarenhet vet jag även att antalet studenter påverkas signifikant av vad som skrivs i MM. När jag började läsa till civ-ing. inom maskinteknik var mikrobiologi ett mycket hett ämne som piskats inom MM. Resultat av detta är att det idag finns en hel del bioprocessingenjörer och biologer som lever på tillfälliga stipendier eller jobbar som färdiga doktorer för mycket lågt ersättning. Samma sak hände även inom mitt yrkeskår maskinteknik för 15-20 år sedan.
I och med antalet studenter i vissa perioder är skyhöga för att sedan faller tillbaka efter något år borde även tilldelat studiepengen variera rätt så kraftig, vilket i sin tur påverkar antalet docenter, lektorer, övningsledare för de drabbade ämnen.

Jag undrar bara hur länge detta kommer att fortsätta. Själv har jag checkat ut ur detta akademiska pyramid-spel för något år sedan och livnär mig genom handfast programmeringsarbete i olika fabriker med stora ångande skorsten.

>>För fem år sedan (dvs innan tidningarna började skriva om klimat på allvar) var mitt arbete till större del finansierat av klimatprojekt än det är idag.<<
Ursäkta, men det är ju exakt det jag syftade på: År 2006 var klimathysterien ju i full gång! IPCC's rapport från 2001 hade precis nått ut i MM's alla hörn, Al Gores Film "An inconvenient truth" hade precis fått stor genomslag med hjälp av MM och hela världen väntade i helspänn på vilka profecier 2007-rapporten skulle komma att innehålla.

Jag hoppas att framtida forskningsmedel och tilldelning av studiepengen ger dig möjlighet att kunna reda ut det ena eller andra frågetecknet som finns kvar inom klimatsystem.

Själv hoppas jag på ännu en iskall vinter med mycket pulkaåkning för de minsta.
Med bästa hälsningar,
/nasenmann

Jakob Löndahl har ett genomgående tema i sina artiklar. Allt är redan utforskat och klart och nu handlar det bara om åtgärder.

En person som är starkt troende i skapelseteorin är det svårt att diskutera Darwins evolutionsteori med. Man får bara slängt i ansiktet att "Gud har sagt!"

En person som är starkt troend i IPCC klimatteori är det svårt att diskutera vilka effekter som en förändring av vår atmosfär kommer att ge. Man får bara slängt i ansiktet "Forskarna har sagt!"

Det finns flera religioner, biblar, profeter och därmed också Gudar eftersom de uppenbart tycker olika. Men det kommer inte en troende säga till dig. Han hävdar att det finns bara en Gud.

Det finns flera olika forskare och för oss som följt det här under de senaste 20 åren så är inte allting lika självklart. Men Jakob envisas med att mässa "Det finns bara en forskare, och IPCC är hans namn!" och avslutar med att domedagen är nära och nu måste vi handla.

Men Jakob... ta och bedriv lite seriös forskning själv istället för att gå på som en fanatisk präst. Börja med att plugga fysik, fotoner, våglängder, massa och räkna på energimängder. Klimatforskare läser inte fysik... de gör matematiska modeller och kollar *efteråt* hur väl de stämde och anpassar därefter. På samma sätt görs dagligen ekonomiska modeller för att förutsäga börsen och ingen av dem har stämt än så länge, fast vädret är iofs inte en motspelare på samma sätt.

Att det är svårt att få en 2 veckors prognos som stämmer tycker ingen är konstigt, men att de kan förutsäga framtiden 200 år framåt är självklar att de kan.

Tack för dina synpunkter även om logiken inte är helt glasklar för min enkla hjärna. Kopplingen till Gud förstår jag inte helt. Inte heller påståendet att "allt redan är utforskat och klart" - hade allt varit klart hade jag inte ägnat mig åt klimatforskning. Vissa grundläggande teorier kring klimatet får nog anses bortom rimligt tvivel, även om lite skepsis kan vara uppfriskande ibland. Annat återstår att utreda.

"Klimatforskare läser inte fysik... de gör matematiska modeller". Efter civ. ing. examen i teknisk fysik doktorerade jag vid avdelningen för kärnfysik. Lite fysik kan jag. Men jag erkänner att jag inte längre skulle kunna redogöra för Maxwells ekvationer utan fusklapp. Jag är själv huvudsakligen experimenatlist och har bara genomfört modellberäkningar med klimatmodeller utvecklade av andra eller på mindre system.

Vad gäller skillnaden mellan klimat och väder och andra vanligt återkommande påståenden i debatten hänvisar jag till en sammanställning gjord i den välkända populärvetenskapliga tidningen New Scientist:

[http://www.newscientist.com/article/dn11462-climate-change-a-guide-for-t...(http://www.newscientist.com/article/dn11462-climate-change-a-guide-for-t...)

Medeltida värmeperioden ska ha varit en period på tusentalet eKr då årsmedeltemperaturen var 1-2 grader högre än 1931-1960.

Istiden var ganska extrem med sina temperaturer och den var ju naturlig.

Hej "Skeptiker",
den medeltida värmeperioden anses, som jag förstår det, ha varit tämligen lokal och säger alltså ingenting om den globala medeltemperaturen.

Antyder du att vi inte behöver bekymra oss över människans utsläpp av växthusgaser eftersom temperaturen har varierat tidigare? Det är en underlig inställning, tycker jag. Om vi nu vet att vi har förmåga att påverka EN av de faktorer som påverkar den globala medeltemperaturen, och om vi dessutom vet att klimatet på jorden styrs av kaskadeffekter – borde vi då inte ta ansvar för hur vi hanterar denna enda faktor vi kan påverka?
/ Kerstin

Kul att prata med en expert på området. :)

"Antyder du att vi inte behöver bekymra oss över människans utsläpp av växthusgaser eftersom temperaturen har varierat tidigare?"

Både ja och nej. Bekymrad måste man ju vara, men det finns ju inget man kan göra åt det. Vi människor kommer förr eller senare att bränna allt kol som lagrats under miljontals år (kol, olja, gas). En gång i tiden så var ju det kolet fritt tillgängligt och bidrog förmodligen till att vi hade en rikare flora och fauna och ett behagligare klimat. Vår planet var ju inte obeboelig då vi hade mer fritt kol.

Om man på kul skulle anta att det optimala är att binda allt fritt kol, så tror jag att planeten skulle bli kall, artfattig och obeboelig. Därmed inte sagt att det är helt konsekvensfritt att snabbt förbränna stora mängder kol.

//bara jag som tycker lite.

Lägg till kommentar