Miljögifterna upptäcks
År 1962 publicerade den amerikanska marinbiologen Rachel Carson boken Silent Spring. Året därpå kom den på svenska, Tyst vår. Hon varnade för att bekämpningsmedel kan skada djur och växter i naturen. Boken blev startskottet för en intensiv debatt.
Giftiga kemikalier hade dock använts sedan många årtionden. Den svenska industrin introducerade PCB i större skala redan 1929, främst som isoleringsmaterial i elektrisk apparatur. År 1940 började jordbruket använda alkylkvicksilver för betning (skydd mot växtsjukdomar och skadedjur) av utsäde. Massa- och pappersindustrin följde efter och började bekämpa svamp med fenylkvicksilver. I slutet av 1940-talet blev det vanligt med storskalig användning av det mycket effektiva insektsmedlet DDT.
De första indikationerna i Sverige på att något var på tok kom i slutet av 1950-talet. Statens veterinärmedicinska anstalt upptäckte att ringduvor dog av kvicksilverförgiftning, och man misstänkte – men kunde inte bevisa – ett samband med kvicksilverbetningen. En annan uppmärksammad händelse inträffade i Skåne år 1958, då man en morgon fann 15 000 starar som dött av DDT-förgiftning.
År 1964 upptäcktes att gäddor i flera svenska vattendrag innehöll höga halter av kvicksilver, och två år senare infördes förbud mot betning med alkylkvicksilver. DDT hittades 1965 i vattenlevande organismer i Östersjön, och samma år kunde den svenske kemisten Sören Jensen identifiera PCB i en död havsörn. Tidigare hade det inte varit känt att PCB läckte ut i naturen.
Ett händelserikt år var 1967. Statens naturvårdsverk inrättades. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet påvisade att vissa fågelarters ägg fått allt tunnare skal sedan 1947, och DDT misstänktes vara orsaken. Ett hundratal insjöar i Sverige svartlistades därför att fiskarna i dem hade så höga halter av kvicksilver att de var olämpliga som föda. Massaindustrins utsläpp av kvicksilver stoppades detta år, och halterna i de hårdast belastade områdena sjönk kraftigt under de följande åren.
Den nya miljömedvetenheten ledde till att riksdagen antog en miljöskyddslag, som trädde i kraft 1969. Året därpå förbjöds en rad bekämpningsmedel, bland dem DDT. Den högsta tillåtna blyhalten i bensin sänktes också.
Under de följande decennierna gjordes mycket, både av myndigheter, jordbruket och industrin, för att minska utsläppen av miljögifter i naturen. Ändå är det anmärkningsvärt att försäljningen av bekämpningsmedel fortsatte att öka ända till 1983.
