Annons

Bokanmälan: Kärlek som övervinner allt

Love and marriage goes together like a horse and carriage, heter det, men frågan är om det stämmer.

Den amerikanska familjeforskaren Stephanie Coontz, som skrivit boken Marriage, a history: How love conquered marriage, tar sin utgångspunkt i den amerikanska debatten om äktenskapets och familjens kris under de senaste decennierna, där färre gifter sig, fler skiljer sig och många växer upp i diverse utvidgade familjer. Trots det menar de flesta att kärleken är grunden för det livslånga äktenskapet.

Coontz hävdar att dagens situation med fler skilsmässor och krav på äktenskap för homosexuella och till och med månggifte är en direkt följd av idén att kärleken ska ligga till grund för äktenskapet. Om kärleken ska styra är det i förlängningen bara naturligt att man skiljer sig när man inte längre älskar varandra, att man inte gifter sig bara för att man måste och att man låter dem som älskar varandra ingå äktenskap, oavsett hur många eller vilka de är.

Det var enligt Coontz i slutet av 1700-talet som vissa debattörer började hävda att äktenskapet skulle bygga på ömsesidig kärlek. Den idén har sedan konkurrerat ut alla andra motiv till ett lyckligt giftermål. Ingen förnekade att man tidigare inte kunde älska den man var gift med, men det var inte grunden för ett stabilt förhållande. Det var snarare ekonomiska, eller bland överklassen politiska, överväganden som låg till grund för ett äktenskap. Under 1900-talet har äktenskapet och familjen blivit den arena som ger både mannen, men främst kvinnan, en livsmening.

Att äktenskapets kris trots allt inte inträffat förrän under 1900-talets senare hälft beror på främst fyra saker, enligt Coontz. Så länge män och kvinnor tydligt hade skilda sfärer och intressen utmanades inte äktenskapets stabilitet. Det radikala kärleksäktenskapet hölls också tillbaka så länge den sociala kontrollen var stark nog. Med urbaniseringen så eroderade den. Det blev lättare att vara anonym och lättare att ha lösa förbindelser.

Effektiva preventivmedel gjorde också den sexuella friheten större. Det var inte längre nödvändigt att gifta sig bara för att man fått barn. Äktenskapet påverkades också av jämställdheten. Mot slutet av 1900-talet var det helt enkelt möjligt för fler kvinnor att försörja sig utan en man, och därför behövde de inte gifta sig.

Coontz bok är tesdrivande - hon tar hjälp av hela världshistorien, liksom av evolutionsbiologer och antropologi. Hon menar dessutom att äktenskapet, eller tvåsamheten, inte är given. Det finns exempel på folk som levt i könsseparerade grupper, och det finns inom vissa grupper stor acceptans för både kvinnors och mäns otrohet.

Det finns naturligtvis svagheter med en bok som så ledigt kastar sig genom tusentals år. Coontz skriver för en amerikansk publik med främst amerikanska exempel. Den empiri som kommer från andra ställen (exempelvis från Sverige) är hon mindre familjär med. Men hennes entusiasm smittar av sig - hon är ofta både rolig och lättläst.

Parallellt med Coontz kan man läsa Anders Jarlet, teolog vid Lunds universitet, som behandlar hur Nürnberglagarna användes i Sverige. Den handlar bara mellan raderna om kärlek, men visar tydligt att kärleken - Coontz tes till trots - långt in på 1900-talet varit problematisk som grund för äktenskapet, åtminstone ur myndigheternas synvinkel.

Jarlert har undersökt vad som hände när par med tyskt och judiskt påbrå ville gifta sig i Sverige. Sverige hade inga raslagar som förbjöd blandäktenskap men var bundet av internationella avtal att följa de så kallade Nürnberglagarna, som förbjöd "tyskar av blodet" att gifta sig med judar. Även om paren bodde i Sverige kunde de inte gifta sig. En del länder valde till skillnad från Sverige att tolka "ras" vidare och tillät därför paren att gifta sig.

Här var det sällan något fel på kärleken. De unga par som Jarlert fokuserar på ville alla gifta sig av kärlek, men fick inte, med mindre än att de blev av med sitt tyska medborgarskap.

Även Coontz nämner rasbiologin som ett bakslag för kärleksäktenskapet, och Jarlets bok är ett tydligt exempel på det. Trots att myndigheter under 1930- och 40-talen i retoriken ville att folk skulle gifta sig av kärlek fanns det gränser för hur långt den statliga välviljan gick.

Idén om kärleken som grund för äktenskapet var inte starkare än idén om en stark och renrasig folkstam, och äktenskapet var fortfarande instiftat till samhällets fortbestånd. Jarlert visar vilka konsekvenser detta kunde få i praktiken.

Han visar också att kärleken som grund för äktenskapet är just så radikalt och till och med subversivt som Coontz hävdat. De par som han undersökt gjorde allt för att få varandra. De bröt mot lagen, vände ibland sina familjer ryggen och gav upp sitt medborgarskap. Allt för kärleken och för att få gifta sig. Det om något visar hur stark kärlekens kraft kan vara.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar