Annons

Passivhus

Nu ökar byggandet av hus utan värmesystem. Solen, din kropp, hushållsapparater och lampor ska i stället värma upp villan.

För sju år sedan byggdes det första så kallade passiv­huset i Sverige. Husen är så välisolerade att det knappast behövs någon egen uppvärmning. Under fyra år stod byggandet sedan mer eller mindre stilla, men de senaste åren har det tagit ordentlig fart. Under 2006 och 2007 stod sex passivhusområden färdiga, och i år planeras lika många projekt bli klara.

Bakom intresset för passivhus ligger bland annat klimatdebatten, där de energisnåla passiv­husen är föredömen. Men en ännu större drivkraft är energipriserna, som ökat de senaste åren. Det gör det mer lönsamt att bygga energisnålt, och låg energiförbrukning är dessutom en försäkring mot eventuella fortsatta prisökningar på energi.

I ett passivhus har man inga värmeelement utan utnyttjar spillvärme från apparater och människor.

- Grundtanken är att ta kostnaderna för värmesystem och använda pengarna till att göra huset energisnålare. Det innebär förstås stora besparingar på sikt, säger Bo Adamson, professor emeritus i byggnadskonstruktion, Lunds tekniska högskola.

Bo Adamson var med och myntade uttrycket passivhus för 20 år sedan. Då var det främst Beijing i Kina och varmare delar av USA som var intressanta, eftersom tekniken inte räckte för kallare klimat.

- Det var inte genomförbart i Sverige på den tiden, men i dag är det andra förutsättningar, säger Bo Adamson.

Fönstren viktiga

Ett av framstegen är nya typer av fönster, som är mycket energieffektivare än tidigare.

- Fönstren är den felande länken i husen, för det är där värmen läcker ut. Väggar är tio gånger så bra som fönster på att behålla värme, säger Ulla Janson vid Lunds tekniska högskola.

Hon doktorerar på energieffektiva byggnader och arbetar bland annat med utvärderingar av fyra passivhusprojekt i Sverige.

- Vi har just gjort mätningar på en passivhuslägenhet i Värnamo. Då mätte vi total energiförbrukning, alltså även hushållsel. Den beror mycket på vilka elvanor man har, till exempel antal tv-apparater och hur mycket datorn är igång.

Den totala energiförbrukningen visade sig vara drygt hälften av de gränser som Boverket har för vanliga hus - fast då utan hushållsel.

- Hushållsel är en ganska stor del, så i praktiken är energi för uppvärmning, varmvatten och drift kanske en tredjedel av den för vanliga hus. I passivhusen i Lindås har det gjorts noggrannare mätningar. De visar en minskning på 60 procent jämfört med en konventionell bostad, säger Ulla Janson.

Täta hus

Förutom bra fönster kräver passivhus också att byggnaderna är lufttäta. Endast så mycket som behövs för friskluft ventileras in, och luften passerar värmeväxlare för att ta till vara energin i den utgående luften. Under speciellt kalla dagar - eller om huset stått tomt flera dagar - kan den ingående luften värmas ytterligare.

Att husen är täta och välisolerade gör att de är tystare än vanliga hus. Detta har skapat fördomar om att passivhus lätt drabbas av fuktskador. Men Ulla Janson håller inte med.

- I passivhus finns mekanisk ventilation, så om den bara är rätt gjord är det inga problem. Andra fördomar är att passivhus betyder kondens på fönstren, att man måste ha mindre fönster, eller att det blir kalla golv, säger Ulla Janson.

Inget av detta är dock korrekt.

- Fönstren kommer att få kondens, men det får alla fönster som skärmar värme tillräckligt bra. Det har inte så mycket med passivhus att göra, utan är en arkitektfråga. Med planerad solavskärmning minimeras kondensen, säger Ulla Janson.

I passivhus finns ytterligare en anledning att ha god skärmning från solen när den står som högst på himlen. Eftersom husen är så välisolerade skulle de bli obekvämt varma i starkt sommarsolsken, medan värmen från en lägre stående sol - då det är svalare ute - gärna får utnyttjas.

Ytterligare en faktor som ökat intresset för energisnåla byggnader är nya byggregler från 2006. Enligt dem måste energiförbrukning mätas upp i efterhand.

- Tidigare räckte det att enbart beräkna energinivåerna, och ibland var beräkningarna rätt långt ifrån verkligheten. Energiprestanda för flerbostadshus har inte förbättrats sedan 1980-talet, säger Svante Wijk, samordnare för energifrågor och sakkunnig om passivhus på byggföretaget NCC.

Inte dyrare

NCC har beslutat att alla deras fem regioner ska ha påbörjat passivhusprojekt under 2008. Svante Wijk är övertygad om att passivhus inte är en tillfällig trend.

- Byggandet av passivhus kommer att fortsätta växa. Vi har bara sett början.

Trots de högre kraven, behöver det inte kosta mycket mer att bygga passivhus.

- Det är kanske två till fem procent dyrare, beroende på vad man jämför med. Framför allt handlar det om mer tid, inte dyrare material, säger Svante Wijk.

Maria Wall, universitetslektor vid samma avdelning som Ulla Janson, har studerat planering och byggande av passivhus.

- Det är inte tekniskt svårt att bygga passivhus, men byggbranschen är ovan. Passivhusen kräver en större noggrannhet för att de ska fungera på rätt sätt. Den noggrannheten är bra att ha i alla typer av byggnader, men här är det hårdare krav.

- Och man kan faktiskt se att byggföretag klarar av att bygga på rätt sätt, även om de inte är vana vid passivhus, säger Maria Wall.

Inte bara bostadshus

De flesta passivhus är bostadshus, men i år kommer också två förskolor och en grundskola med passivhusstandard att byggas. I Tyskland, som har kommit längst med passivhus, finns även byggnader som kontor, fabriker och gymnastikhallar. Andra föregångsländer är Österrike, Schweiz och Nederländerna.

Än så länge finns det bara passivhus i södra halvan av Sverige - en enfamiljsvilla i Falun är den nordligaste utposten. Med kallare klimat krävs förstås ännu bättre isolering, men i norr är också energigränserna för passivhus mer generösa.

- Jag känner till flera som är intresserade av att bygga passivhus i norra Sverige, säger Maria Wall. Jag tror också att det är viktigt att det finns demonstrationsprojekt i närheten. Kan man uppleva husen själv är det inspirerande.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Intressant artikel

Lägg till kommentar