Annons

Etnicitet ett hinder - i okvalificerade yrken

Om Lars och Mohammed har identiska meriter, är det troligen Lars som kallas till intervju - om det gäller ett okvalificerat arbete.

Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth vid Handelshögskolan i Kalmar har sökt över 3 000 arbeten. Men inte med egna namn och meriter, utan med namnen Ali, Mohammed och Resa respektive Lars, Erik och Karl. Jobbansökningarna är en del i deras forskning om etnicitet och arbetsmarknad.

- Diskriminering är ett svårfångat fenomen, men med denna metod har vi lyckats nyansera bilden av fördomarna på arbetsmarknaden, säger Dan-Olof Rooth.

Variation mellan yrken

Forskarna sökte arbete som bland annat dataspecialist, lärare, säljare, fordonsförare, restaurangbiträde, redovisningsekonom och byggnadsarbetare.

Det visade sig att sanno­likheten att kallas till intervju var 50 procent högre om man har ett svenskt namn än om man har ett arabiskt, förutsatt att meriterna och arbetslivserfarenheterna var identiska. Men - variationen mellan olika yrkesgrupper var stor.

Bland fordonsförare, restaurangbiträden, byggnadsarbetare och säljare var sannolikheten två tre gånger större för en person med svenskt namn än för en med arabiskt. Men när det gällde redovisningsekonomer, dataspecialister och lärare hittade forskarna ingen nämnvärd skillnad.

Det är alltså främst inom lågkvalificerade yrken som diskrimineringen sker, och inom sektorer där andelen utlandsfödda redan är stor. Varför?

- Det var ett oväntat resultat, men man har sett liknande fenomen i USA, säger Dan-Olof Rooth. Om företaget vill ha balans i personalens etniska sammansättning anställer man gärna invandrade personer i sektorer med få invandrade, men där det finns många försöker man hålla balansen genom att inte anställa fler. Men detta är spekulationer.

Det finns även en tydlig könsskillnad - manliga rekryterare behandlar ansökningar från personer med arabiska namn mer negativt än kvinnliga rekryterare, vilket ligger i linje med de undersökningar som visar att män generellt är mer negativa till invandrade personer än kvinnor.

Språkkunskaper viktiga

Dessutom visade det sig att arbetsplatser med färre än 20 anställda är mindre benägna att kalla personer med arabiska namn till intervju. Även arbetsplatser i områden med många invandrade visade sig i lägre grad kalla personer med arabiska namn till intervju.

Tidigare studier visar att var fjärde invandrad från Afrika och Mellanöstern menar sig ha blivit diskriminerade på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland dessa grupper är också mycket högre än bland infödda, men tycks inte minska med ökad utbildning hos dessa grupper. Hur hänger detta ihop med resultaten?

- Det är något för fram­tida forskning, säger Dan-Olof Rooth. En orsak kan vara bristande kunskaper i svenska som kommer fram i en intervjusituation, men i våra ansökningar var svenskan perfekt. Den invandrade professorn som kör taxi är ingen myt, men att det är diskriminering som är orsaken till att han kör taxi kan vara en myt, eftersom diskrimineringen främst gäller okvalificerade yrken. I kvalificerade yrken är meriterna trots allt det viktigaste.

Inte ren rasism

Institutet för arbetsmark­nadspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet har i flera studier funnit att saker som sjukfrånvaro, arbetslöshet och bidragsberoende "smittar", det vill säga är vanligare bland dem som har många utsatta i sitt närområde eller sin omgivning. Vad gäller sjuk­frånvaro har man sett viss smittoeffekt inom olika invandrargrupper. Kan detta eventuellt påverka bedömningen hos rekryterarna?

- Om ren rasism skulle utgöra huvudförklaringen till våra resultat så skulle graden av diskriminering vara likartad i alla sektorer, säger Dan-Olof Rooth.

- Men eftersom vi ser skillnader mellan yrkesområdena verkar det i stället vara speciella yrkesfaktorer som styr. Kanske har rekryterarna specifika bransch­kunskaper om gruppen med utländsk bakgrund som de agerar utifrån. Att finna förklaringar till varför människor diskriminerar är en väldigt viktig fråga att försöka reda ut, säger han.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej!Mitt namn är Bo Erlandsson och har precis läst artikeln av Henrik Höjer i FoF nr 7 2008.Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth vid Handelshögskolan i Kalmar räknar upp ett antal, vad de kallar "okvalificerade" yrken.Är det inte en benämning som verkar lite gammaldags i dag? Vill gärna ha reda på vad dessa nationalekonomer anser var gränsen går när ett yrke räknas som kvalificerat. Går gränsen vid en viss längd på en teoretisk utbildning för yrket ifråga, eller är det längden på en praktisk utbildning som är avgörande för att räknas som kvalificerad?Är det inte lite av en diskriminering att nedvärdera vissa yrken genom att kalla dem okvalificerade?

Som Bo Erlandsson mycket riktigt påpekar kan språkbruket okvalifierat yrke ibland bli missvisande. Mer lämpligt är att använda sig av relativa termer, dvs mer eller mindre kvalificerade.Oavsett detta så är definitionen inte en av oss hoppsnickrad variant utan är tagen från SCB där yrken ges olika kvalificeringsgrad. På SCB:s hemsida går det att läsa följande: "SSYK 96 bygger på den internationella klassifikationen ISCO-88 (International Standard Classification of Occupations 1988) samt EU-varianten ISCO-88(COM)." Dessa är uppbyggda kring vilken utbildningsnivå som oftast krävs vid denna typ av yrke. Vi har i vår uppsats följt SCB:s kvalifikationsgradering och grupperat yrkena till mer eller mindre kvalificerade. Hoppas att detta klargjort vilka kriterier studien baserats på i detta avseende,mvhDan-Olof Rooth

Ja hej och hå. Just i okvalificerade yrken ser jag en mängd invavdrare. Jag själv har ansökt flera gånger om ett sk okvalificerat yrke och blivit utsorterad varje gång. Jag tror inte på denna artikel, är snarare inne på att min svenska vita etnicitet är vad som är hindret.

"Om ren rasism skulle utgöra huvudförklaringen till våra resultat så skulle graden av diskriminering vara likartad i alla sektorer, " Varför då? Tvärtom! Det är stora skillnader på hur många röster sverigedemokraterna får bland folk i olika delar av landet, med olika kön och med olika utbildningsnivå. Andelen chefer som diskrimerar skiljer förmodligen också kraftigt bland sektorer. Chefer inom högkvalificerade yrken kan vara mindre fördomsfullhet!

Lägg till kommentar