Den stora mjölchocken

För 25 år sedan ansågs glutenintolerans, eller celiaki, vara en huvudsakligen genetiskt orsakad sjukdom. Under en period i mitten av 1980-talet började dock svårt sjuka småbarn komma in till klinikerna, och många visade sig ha tarmförändringar som kopplas till celiaki.

– Men efter en vecka utan gluten var de som nya ungar, säger Anneli Ivarsson, barnläkare och docent i klinisk epidemiologi vid Umeå universitet.

Tillsammans med en grupp inom Svensk Barnläkarförening började forskare i Umeå i början av 1990-talet samla in nya fall från 14 svenska barnkliniker, och från 1998 fick de in data från hela landet. När de ställde samman dessa fall med tidigare insamlade visade det sig att andelen barn som nyinsjuknade var betydligt större 1984-96 än åren därefter.

– Utan att någon var medveten om det hade det pågått ett svenskt experiment med hela barnkullar, säger Anneli Ivarsson.

Puckeln gick att förklara

Forskarna fann tre faktorer som förklarar det som såg ut som en epidemi.

Den första var att det i början av 1980-talet hade kommit nya rön om att det var lämpligt att minska mängden protein i spädbarnsmat, som välling, gröt och burkmat. Det ledde till att industrin minskade mängden mjölk i produkterna, något som är helt i linje även med dagens kunskap. Men för att fortfarande få en smaklig produkt tillsattes mjöl. Det innebar att halten mjöl i spädbarnsmaten mer än dubblerades.

Ungefär samtidigt kom en ny rekommendation till föräldrar att de skulle vänta med att introducera gluten i spädbarnskosten till sex månaders ålder, i stället för vid fyra månaders ålder. Anledningen var att riktigt små glutenintoleranta barn skulle slippa bli sjuka alltför tidigt. Rådet innebar dock att fler barn började äta högre halter mjöl i samband med att de slutade ammas, något som senare har visat sig vara en riskfaktor.

Efter det att Anneli Ivarsson och hennes kolleger år 1995 vid Svenska Läkaresällskapets riksstämma presenterat sina resultat minskade antalet nya fall. Resultaten visade kopplingen mellan hur gluten introduceras i spädbarnskosten och risken för sjukdom. Allt fler barnläkare började rekommendera föräldrar att föra in gluten mer gradvis och gärna parallellt med amning. Industrin var också lyhörd och minskade halten vetemjöl i sina produkter.

– Vällingen har i det här sammanhanget fått dåligt rykte av fel anledning. Den innehåller visserligen mjöl, men det stora problemet är att flaskmatning påskyndar avvänjningen, säger Anneli Ivarsson.

Inte enbart ärftligt

Forskargruppen visade senare att barn födda på sommarhalvåret fick celiaki oftare än andra. Det kunde kopplas till att de slutade ammas och fick gluten under vinterhalvåret, när de samtidigt utsattes för infektioner i högre grad än barn födda under vintern.

Att risken för celiaki kan påverkas både av hur gluten introduceras och av årstiden innebär att sjukdomen inte är rent genetiskt betingad.

– Det krävs förstås vissa genetiska förutsättningar, samt att man utsätts för gluten. Men livsstilen spelar också roll, säger hon.

Kosten är här en viktig del. I Sverige har matvanorna ändrats i en allt mjöligare riktning – ut med potatis och havregrynsgröt, in med pasta, pizza, hamburgare och annan mjölmat. Men det kan även finnas andra livsstilsfaktorer.

– Vi har sett att barn från familjer i lägre sociala skikt löper ökad risk, men vi vet inte vad som ligger bakom, säger hon.

Hur stort är mörkertalet?

Under 2005 undersökte forskarna 10000 svenska 12-åringar för att leta efter celiaki i den så kallade ETICS-studien. Ungefär 1 procent av barnen hade redan konstaterad celiaki, och ytterligare ungefär 2 procent visade sig ha oupptäckt och obehandlad celiaki. Totalt 3 procent var oväntat mycket.

– Men man ska komma ihåg att dessa barn föddes under puckeln och hade fått ogynnsam kost som små, säger Anneli Ivarsson.

Under hösten 2009 kommer en ny undersökning att genomföras. De barnen är födda år 1997, alltså efter puckeln, och frågan är förstås hur många av dem som vid 12 års ålder är drabbade.

– Vi vet att sjukdomen kan debutera när som helst i livet. Det finns därför risk för att vi med bättre spädbarnskost och kostråd bara skjuter upp debuten så att fler går omkring med obehandlad sjukdom, men det får vi se när vi får resultaten, säger hon.