
Utförslöpa. När Ipred-lagen trädde i kraft 1 april 2009 ändrades nättrafiken kraftigt. Uppgifterna kommer från netnod.se, som för statistik över betydande delar av den svenska nättrafiken. Enligt bolaget kan nättrafiken ha flyttats till andra knutpunkter, men ytterst få leverantörer gör sin statistik offentlig. Bild: Per Thornéus/Källa: NETNOD
Den hårda striden om fildelning
Det behövs tryck från lagstiftare, säger civilrättsprofessor Jan Rosén. Fildelning är framtiden, säger Håkan Hydén, professor i rättsociologi.
Det har stormat kring illegal fildelning under våren. I april trädde den så kallade Ipred-lagen i kraft, som ökar film- och musikbolags möjligheter att begära ut vilka namn som står bakom fildelares IP-adresser – internets personnummer. Senare dömdes fyra av personerna bakom fildelningssajten The Pirate Bay till ett års fängelse och gemensamt skadestånd på drygt trettio miljoner kronor. (I skrivande stund är det oklart om jäv kommer att leda till en ny rättegång.)
”Inget pojkstreck”
Lagen och domarna har väckt debatt, inte minst för att en betydande del av svenska folket ägnar sig åt piratkopiering.
– Många sympatiserar med upphovsrätten, men eftersom det i praktiken varit noll övervakning har internet varit närmast rättslöst. I Sverige har bara 7–8 personer lagförts för nätbrott under de tio senaste åren, säger Jan Rosén, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, regeringens särskilda utredare för översyn av upphovsrättslagen, samt ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt.
– Det finns många normer i samhället som människor tycker är bra, men ändå inte följer. Om man visste att det inte fanns någon som helst trafikövervakning skulle de flesta av oss köra betydligt fortare. Det behövs ett visst tryck från lagstiftarens sida.
Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, anser däremot att fildelning är en del av samhällsutvecklingen.
– Piratladdning hänger samman med förändringar i samhället drivna av teknikutveckling. Upphovsrätten får en annan karaktär i ett digitalt perspektiv. Det som nu kriminaliseras hör framtiden till, det är inte något tillfälligt pojkstreck.
Enligt en undersökning som han gjorde tidigare i år anser tre av fyra av ungdomar att illegal fildelning är okej.
– Undersökningen visar att ungdomar är beredda att köpa anonymitetstjänster för att skydda sin IP-adress och att de inte är villiga att ändra sitt beteende bara för att det skulle kriminaliseras, säger Håkan Hydén.
Men lagstiftningen har trots allt haft en påtaglig effekt. Efter domen mot The Pirate Bay har många fildelningssajter stängt, och samma datum som Ipred-lagen trädde i kraft sjönk internettrafiken med runt 40 procent .
– Jag trodde nog att det skulle vara tillfälligt, men det har hållit i sig. För mig är det är uppenbart att lagstiftningen fungerar även på internet, och folk rättar sitt beteende efter domar och lagar, säger Henrik Pontén, jurist vid Antipiratbyrån.
Många förutspådde att tjänster för anonyma IP-adresser och hemliga nätverk skulle göra Ipred-lagen tandlös.
– En del metoder är lätta att hantera för oss, men det finns också mer avancerade lösningar. Ofta gör tjänsterna fildelningen mycket sämre, så det flesta brukar sluta använda dem efter en tid, säger Henrik Pontén.
All fildelning inte illegal
Ett av programmen som piratjägare måste bemöta heter OneSwarm. Det låter användaren fildela i sociala nätverk – men bara betrodda vänner kan se vart trafiken går. Därmed blir det närmast omöjligt för någon – även inuti nätverket – att veta vem som hämtar eller delar ut upphovsrättsskyddat material.
OneSwarm utvecklas med statligt stöd vid University of Washington och Massachusetts Institute of Technology, USA.
– Programmet är inte olagligt, så det kan vi inte ha några synpunkter på. Däremot kan man önska att forskarna lade ner mer energi på att hitta vettiga lösningar så att även upphovsmännen kan få betalt. Jag har inte sett något i forskarvärlden som syftar till att bejaka upphovsrätten, säger Henrik Pontén.
Tomas Isdal är svensk doktorand vid University of Washington och en av huvudpersonerna bakom OneSwarm.
– Intresset har varit stort i Sverige, men vi har haft besökare på hemsidan från mer eller mindre hela världen.
– Man ska komma ihåg att all fildelning inte är illegal. Jag tycker att det är viktigt att folk ska kunna dela egna filer och foton med sina vänner och bekanta utan rädsla för att bli övervakade, säger Thomas Isdal.
:
Digitala gåvor är inte som fysiska
Beteenden på nätet ifrågasätter traditionella teorier om gåvor.
Traditionella teorier föreslår att gåvor mellan människor handlar om tjänster och gentjänster. Men i den digitala världen ser det annorlunda ut, enligt en ny doktorsavhandling.
- Det visar sig att de vanliga teorierna inte stämmer på nätet. Online handlar det inte sällan om anonyma kontakter, men det händer ofta att människor gör stora ansträngningar för att hjälpa andra, säger Jörgen Skågeby vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
I sin avhandling undersöker han bland annat beteendemönster på nätsajterna Soulseek, Flickr och Facebook. Ofta handlar fildelning om musik, filmer och program, men Jörgen Skågeby menar att det även kan röra helt andra saker.
- Man kan också hjälpa andra att hitta material som de letar efter, dela med sig av sin goda smak eller dela ut sociala data.
Just sociala data som egna bilder kan markera skillnaden mellan bekanta och närmare vänner. Därmed kan vänskapskretsar bli tydligare på nätet än i verkliga världen.
- Ett foto kanske du delar ut till alla, men när fotot får kommentarer blir det mer personligt och då kanske du bara vill att vissa ska kunna se det.
Traditionella teorier föreslår att gåvor mellan människor handlar om tjänster och gentjänster. Men i den digitala världen ser det annorlunda ut, enligt en ny doktorsavhandling.
Återkoppling: Vad händer med upphovsrätten?
Vad händer med författarnas upphovsrätt och royaltyintäkter när den billiga och bekväma digitala läsplattan har slagit igenom i stor skala? Såvitt jag vet finns det fortfarande inga praktiska och accepterade lösningar på upphovsrättsproblemen vid fildelning av exempelvis musik och film. Vad garanterar att förlagsbranschen över huvud taget kan överleva när folk enkelt och gratis kan ladda hem alla böcker från nätet?
Kanske kan förlagen rädda sig med reklam även i böcker? När man går in på tidningssajter på internet får man kryssa mellan mer eller mindre interaktiva annonser för att komma åt den riktiga texten. I både digitala och papperstidningar hamnar ändå annonserna bredvid artiklarna, och läsaren har frihet att hoppa över dem om han eller hon inte är intresserad.
Men situationen är annorlunda i en sammanhängande berättelse, som en bok eller film. För att se en utlagd nyhetsvideo på till exempel Newsweek måste man först ofta genomlida en lång och ointressant reklamfilm. Och lika väl som reklam-tv styckar sönder seriösa långfilmer med reklam skulle väl bokförlagen kunna frestas att lägga in reklampauser på spännande ställen i en litterär text? Om reklamen kan smygas in i digitala böcker på ett sätt som läsaren inte kan undvika eller kontrollera, så kan det vara en god - och i den illegala nedladdningens tid nödvändig - affär för förlaget.
Men läsarens upplevelse av boken blir lidande och författarens ideella upphovsrätt kränks, samtidigt som fildelningen stjäl stora delar av den normala royaltyintäkten.
Reella framtidsutsikter eller paranoid spekulation?
Vad händer med författarnas upphovsrätt och royaltyintäkter när den billiga och bekväma digitala läsplattan har slagit igenom i stor skala?
Antalet piratkopior överdrivs
Två amerikanska forskare har räknat ut att musikindustrin överdriver farhågorna för piratkopierad musik via Internet.
Forskare vid Harvard Business School och University of North Carolina har mätt hur många musikfiler som laddades ner under 17 veckor år 2002. Trots att det förekom ett enormt antal nedladdningar under perioden, skulle många personer som laddade ner musiken ändå aldrig ha köpt någon originalskiva, enligt forskarna.
- I våra mest pessimistiska modeller krävs 5 000 nerladdningar för att försäljningen av ett album ska minska med ett enda exemplar. Om detta värsta scenario gäller, har fildelningen minskat försäljningen av musik-cd med 2 miljoner exemplar under år 2002. Som en jämförelse kan nämnas att musikindustrin påstår att den minskade försäljningen är cirka 70 miljoner skivor under samma period, säger professor Felix Oberholzer-Gee vid Harvard Business School i USA.
Studien visar också att för riktiga storsäljare, sådana musik-cd som brukar sälja över 600 000 exemplar, tjänar den fildelade musiken snarast som reklamkanal. På var 150:e nerladdning såldes ytterligare en skiva, hävdar forskarna.
Forskare vid Harvard Business School och University of North Carolina har mätt hur många musikfiler som laddades ner under 17 veckor år 2002.


Kommentarer
Den frågan som våra folkvalda
Den frågan som våra folkvalda brukar ha svårt att svara på är:
Hur långt är ni villiga att gå för att stoppa illegal fildelning?
Det är nämligen så att det inte finns något sätt att stoppa förutom att införa ett totalt övervakningssamhälle där varenda datapaket som skickas registreras och kontrolleras. Detta innebär i praktiken att privatlivet upphör att existera.
Tycker folk att det är ett acceptabelt pris att betala för att stoppa ett offerlöst brott i ungefär samma klass som snatteri (fast i snatteri finns ju så klart ett offer)? Om inte måste vi legalisera fildelningen.
Upphovsrätten fyller en viktig funktion men den används i nuläget helt fel, folk måste ha rätt att privatkopiera och det är helt orimligt att upphovsrätten ska gälla i 70 år efter kreatörens död. Upphovsrätten ska endast gälla kommersiell fildelning. Då kommer vi in på frågan vad som är kommersiell fildelning och det blir troligen en mycket godtycklig definition. Lagar ska definitivt inte vara godtyckliga. Men för att lyckas stoppa kommersiell illegal fildelning måste vi ändå skapa ett total övervakningssamhälle.
Oavsett vilken syn vi har på upphovsrätt kommer vi inte ifrån att för att stoppa fildelningen måste alla övervakas hela tiden. Jag anser att det inte är ett acceptabelt pris att betala. Därför bör vi istället legalisera fildelning och hjälpa upphovsrättsindustrin att anpassa sig till den nya verkligheten.
“Många förutspådde att
"Många förutspådde att tjänster för anonyma IP-adresser och hemliga nätverk skulle göra Ipred-lagen tandlös."
Nu när det står klart att Antipiratbyrån inte har rätt att registrera IP-nummer så blir väl lagen [tandlös](http://www.facebook.com/ext/share.php?sid=105774566041&h=0ym2U&u=X1iWc&r...) på riktigt? Eller är Antipiratbyrån beredd att gå emot regeringsrätten, och vem är det i så fall som bryter mot lagen?
DN har ändrat i artikeln.
DN har ändrat i artikeln. Tidigare hade den rubriken "Ipredlagen satt ur spel" och hävdade bestämt att det är olagligt för Antipiratbyrån att registrera IP-adresser. Nu heter artikeln "registreringen av IP-nummer kan fortsätta". Man kan ju bli konspiratorisk för mindre...
“Jag har inte sett något i
"Jag har inte sett något i forskarvärlden som syftar till att bejaka upphovsrätten, säger Henrik Pontén."
Då har Pontén helt missat t.ex. "Remix" av juridikprofessorn Lawrence Lessig. Han föreslår en balanserad reform av upphovsrätten. Boken fnns (lagligt) att läsa på:
http://www.bloomsburyacademic.com/remix.htm
Kommentera