Hög befolkningstäthet leder till större utbyte av idéer och färdigheter och förhindrar att nyttiga sådana går förlorade. Det förklarar varför modernt mänskligt beteende uppstod vid olika tidpunkter i olika delar av världen, enligt en ny studie vid University College London.

Moderna människor med hjärnor och kroppar som våra har funnits i åtminstone 160 000 till 200 000 år, men några arkeologiska bevis för annat än enkla stenredskap finns inte förrän för 90 000 år sedan. Då kan man se de första spåren av symboliska beteenden som abstrakt och realistisk konst, att dekorera kroppen med snäckhalsband, tatueringar och ockramålning, musikinstrument, föremål i elfenben, ben och horn och mer sofistikerade jakt- och fångstredskap som bågar, bumeranger och nät.

Allt detta uppstod som sagt inte samtidigt överallt. Däremot tycks befolkningstätheten ha varit densamma när det hände, åtminstone söder om Sahara i Afrika, i Europa och Mellanöstern. Det har forskarna vid University College London, som är både arkeologer och genetiker, kommit fram till, bland annat genom genetiska uppskattningar av befolkningen historiskt. Studien visar också att när befolkningstätheten söder om Sahara minskade till följd av klimatförändringar, försvann det moderna beteendet för att sedan komma tillbaka igen.

– Det finns inget som tyder på att det var en stor förändring i hjärnan som gjorde att människan började bete sig intelligent, säger genetikern Mark Thomas. Vår mentala kapacitet är densamma i dag som för 200 000 år sedan.

– Att framgångsrika nymodigheter beror mindre på hur smart du är än på hur goda kontakter du har tycks gälla lika mycket i dag som för 90 000 år sedan.

Text: Cecilia Christner Riad