Annons

Skräcktunnel. Inuti magnetkameran får försökspersonen se hemska scener på en bildskärm.

Bild: 
Torbjörn Larsson

Att resonera med skräcken

Förnuftet kan tänka bort det hemska i bilder av lik och avhuggna kroppsdelar. Men i hjärnan finns ingen tydlig gräns mellan förnuft och känsla.

"Släpp fram." Orden på den lilla bildskärmen betyder att jag inte ska göra något motstånd mot känslorna som nästa fotografi kan ge upphov till. Bilden visar en soldat i grön kamouflageuniform som riktar ett maskingevär mot en liten pojke med tårar på kinderna.

Jag ligger på rygg helt omsluten av en magnetkamera. En datorskärm synlig genom ett par specialglasögon ber om en skattning av obehaget som bilden framkallar. Det blir en femma på en sjugradig skala.

Nya instruktioner: "Blockera." En ung man på en brits har brännsår över hela överkroppen och i ansiktet. Blockera känslorna? Jag bestämmer mig för att bilden visar ett skickligt sminkjobb som ingår i en filminspelning. Det blir en trea.

Tanken med experimentet här på Karolinska Institutet i Solna är att magnetkameran ska fånga vad som händer i huvudet hos en person som försöker reglera sina känslomässiga reaktioner med tankens kraft.

Verklighetsflykt fungerar

En vanlig strategi är att tolka scenen som overklig, enligt Kevin Ochsner, psykologiprofessor vid Columbia University i USA och en ledande forskare inom emotionell reglering.

Andra metoder går ut på att distansera sig – att bli "en fluga på väggen" snarare än en deltagare – eller att föreställa sig att allt kommer att ordna sig. Den gråtande pojken klarar sig och får krama sin mamma.

– Alla tre metoderna fungerar, och de aktiverar vissa delar av pannloberna, säger Kevin Ochsner.

Som regel minskar aktiviteten samtidigt i utvecklingshistoriskt äldre delar längre ner i hjärnan. Det gäller i synnerhet amygdalakärnorna, två mandelstora strukturer inbäddade i vardera tinningloben. De är kända för att reagera på sådant som verkar vara farligt.

Omvänt kan man öka både känslan av obehag och aktiviteten i amygdalakärnorna genom att före­ställa sig att det kommer att gå riktigt illa för pojken med tårar på kinderna. Känslan verkar alltså gå hand i hand med den uppmätta hjärnaktiviteten.

Men känslor orsakade av fotografier i ett laboratorium är förstås något annat än att förlora en nära anhörig, bli förnedrad eller drabbas av andra känslomässiga smällar i verkliga livet.

– Problemet är att sådant är svårt att studera i ett laboratorium, säger Kevin Ochsner.

Vad som är möjligt att göra i ett laboratorium sätter snäva gränser för kunskapen om känslornas biologi. Många fler studier handlar om rädsla än om glädje och andra positiva känslor. Det är helt enkelt lättare att skrämma människor än att framkalla positiva känslor. Det beror på att evolutionen har gett oss ett nervsystem som reagerar starkt och förutsägbart på alla slags faror.

– Det har varit viktigare att slippa bli uppäten av en tiger än att få två extra äpplen att äta, åtminstone på kort sikt, säger Andreas Olsson, emotionsforskare vid Karolinska Institutet.

Men han ser en trend mot mer forskning om positiva känslor. Ett viktigt skäl är att forskningsfinansiärer i USA satsar mycket pengar på studier av hjärnans belöningssystem eftersom det är inblandat i beroendesjukdomar.

Här kommer alla känslorna

Teorier om tankar och känslor har en betydligt längre historia än hjärnkameror och laboratorieförsök. En traditionell uppfattning har varit att känslan fördunklar det rena och unikt mänskliga förnuftet – i den mån de samverkar alls. "Hjärtat har sina skäl, som förståndet inte fattar", skrev matematikern och filosofen Blaise Pascal som levde i Frankrike på 1600-talet.

Under en stor del av förra seklet ansågs känslornas värld ligga utom räckhåll för vetenskapen. Men nu är känslan tillbaka på scenen, ofta i rollen som förnuftets bästa vän och ledsagare. Forskning om hjärnan har varit viktig i sammanhanget.

Bästsäljarboken Descartes misstag av neurologen Antonio Damasio som kom ut år 1994 berättar om patienter som har tappat kontakten med sina känslor på grund av en skada i hjärnans pannlober. Följden blir att de fattar tokiga beslut som leder till skilsmässor och ekonomisk ruin. Tydligen är känslorna nödvändiga för att förnuftet ska fungera.

Men förhållandet mellan känsla och tanke är mer invecklat än så. ­Ibland saboterar de för varandra. Och i extrema lägen brukar känslorna ta kommandot. Det kan ge intryck av att emotionerna väger tyngst.

Sex, mat och andra lustfyllda lockelser leder till kraftig aktivitet bland annat i den så kallade accumbenskärnan djupt nere i vardera halvan av framhjärnan. Och situationer som skulle kunna vara farliga ger fullt pådrag i de närbelägna amygdalakärnorna.

Anatomi blir känsloargument

Hjärnforskaren Joseph LeDoux vid New York University i USA har påpekat en skevhet i hjärnans kopplingar. Hjärnbarken – som anses spela stor roll för det logiska tänkandet – tar emot fler nervförbindelser från amygdala och andra djupt liggande kärnor än vad som leder tillbaka. Sambandet gäller för råttor. Hur det ser ut hos människor är mer oklart. Trots det har nervsystemets anatomi blivit ett argument för att känslan har mer makt över tanken än tvärtom.

Kevin Ochsner håller inte med om det.

– Jag tror att det är minst lika vanligt att vi låter tankarna vägleda känslorna. Det är bara det att flertalet människor inte har lärt sig lägga märke till det, och därför inte kommer ihåg det, säger han.

När Kevin Ochsner pratar om tankar och känslor använder han orden på samma sätt som folk gör mest, som två i grunden olika saker. Hans vän och kollega Lisa Feldman Barrett, psykologiprofessor och hjärnforskare vid Boston College i USA, menar att den uppdelningen är en illusion.

– Tanke och känsla är begrepp som saknar grund i hjärnan, säger hon.

Lisa Feldman Barrett och hennes medarbetare har granskat samtliga studier av känslor med olika slags hjärnkameror publicerade under femton år. De upptäckte att hjärnbarken är aktiv i massor av processer som blivit klassade som emotionella. Samtidigt är amygdala och andra djupt liggande kärnor inblandade i det som kallades tänkande.

De drar slutsatsen att hjärnan inte gör någon klar skillnad. I uppsatsen Affect is a form of cognition: a neurobiological analysis påpekar de att känslor faktiskt uppfyller en vedertagen läro­boksdefinition av tänkande.

– Känslor och tankar är mentala fenomen som förekommer hos oss, och som måste förklaras. Men det betyder inte att hjärnan respekterar uppdelningen, säger Lisa Feldman Barrett.

Hon drar en parallell till fysiken. Vetenskapen utgår från begrepp baserade på mänskliga erfarenheter. Vi upplever tid och rum som separata saker. Det var en vedertagen uppdelning ända tills Einstein ersatte tid och rum med rumtid.

Målet är bättre vård

Kevin Ochsner håller med om att hjärnstudier inte har avslöjat någon klar gräns mellan tankar och känslor, men han tycker att orden stämmer väl överens med de mentala processer som han vill studera.

Givet att både tanke och känsla är svårfångade begrepp kan det tyckas hopplöst att studera deras invecklade samspel i den mänskliga hjärnan – kroppens i särklass mest komplicerade organ. Forskarna vid Karolinska Institutet hoppas ändå att resultaten av deras experiment på sikt ska leda till bättre behandling för människor med psykiska besvär.

– Emotionell reglering är en förutsättning för att vi ska må bra mentalt, säger Armita Golkar, doktorand i klinisk neurovetenskap.

Försökspersonerna i experimenten som hon genomför tillsammans med kollegan Tina Lonsdorf har blivit gentestade. De har olika varianter av gener som påverkar hur hjärnan använder dopamin och serotonin, två signalämnen som är viktiga för känslolivet. Syftet är att ta reda på hur de olika genvarianterna hänger samman med förmågan att reglera känslor.

– Det kan i förlängningen leda till att medicin och psykoterapi blir bättre anpassade till människors individuella förutsättningar, säger Tina Lonsdorf.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar