Annons
I huvudet på en hund

Uppfattar små signaler. Hundar har en unik förmåga att förstå och följa människans signaler, bättre än både vargar och t.o.m. våra närmaste släktingar schimpanserna.

Bild: 
Department of Ethology, Eötvös Loránd University

I huvudet på en hund

Efter tusentals år är hundarna specialanpassade för ett liv tillsammans med oss, men först nu börjar forskarna söka svar på vad det är hos hunden som gör samspelet möjligt.

De flesta hundägare kan intyga att deras hund skäms när den har gjort något den inte får. Öronen faller ner och hunden tittar på sin husse eller matte med sänkt huvud och skuldtyngd blick. Den visar tydligt att den förstår att den gjort fel och hur skyldig den känner sig.

Eller gör den det? I ett uppmärksammat amerikanskt försök testades nyligen hundars skamsna beteenderepertoar. Hundarna skulle vara lydiga och inte äta en kaka. Hundägaren, som trodde att försöken handlade om lydnad, ombads lämna rummet och kakan togs bort, eller gavs till hunden. När hundägaren kom tillbaka berättade forskaren om hunden hade varit lydig eller inte, information som dock inte alltid stämde med verkligheten.

De hundar som blev förmanade av sina ägare för att de hade varit olydiga visade upp beteenden som forskarna bedömde som tecken på skuld, oberoende av om hundarna hade varit olydiga eller inte. De hundar som hade varit lydiga, men ändå fick skäll av sin ägare därför att denne felaktigt informerats om att hunden ätit kakan, bedömdes till och med se mer skyldiga ut än de som faktiskt hade ätit kakan.

Alexandra Horowitz, som har gjort försöken, är professor i psykologi vid Barnard College i New York, och hon menar att den skamsna uppsynen är ett instinktivt svar på hundägarens arga eller besvikna beteende.

– Hundar kan mycket väl känna skuld. De känner definitivt till vilka regler som gäller, vad deras ägare tycker är rätt och fel. Men det syns inte om de verkligen skäms för att de har gjort något förbjudet, säger Alexandra Horowitz.

Matte förstår sin hund

Att läsa av vad en hund tänker och känner är inget nytt, det gör varenda hundägare varje dag. I hundägarens tolkning finns dock ett stort vetenskapligt problem: vi människor läser in mänskliga avsikter och förnimmelser i djurets beteende och beskriver hundens reaktion som om den kände och resonerade som en människa. Det är beskrivningar som sällan har stöd i vetenskaplig forskning.

Per Jensen är professor i etologi, läran om djurs beteende, vid Linköpings universitet. Han påpekar att hundars förmåga att reagera instinktivt inte utesluter förmågan att känna. Det resonemanget bygger enligt honom på en vulgäruppfattning från 1970- och 1980-talen att djurens olika beteenden utlöses automatiskt av att de reagerar på olika signaler, utan att det bottnar i någon upplevd känsla.

– Hundar reagerar instinktivt med att bete sig skamset när vi skäller på dem, men det bottnar även i en känsla. En hund som med sin kroppshållning utrycker en känsla, har den känslan, säger Per Jensen.

Han tycker inte att det är konstigt att de oskyldiga hundarna reagerar starkast.

– De känner sig anklagade men förstår inte varför. Det är samma sak som att vi kan känna oss skamsna när vi passerar tullen eller blir stoppade av polisen, trots att vi vet att vi inte har gjort någonting olagligt, säger Per Jensen.

I Sverige finns runt 950 000 hundar, vilket innebär att vart femte hushåll har hund. Hundar används för att vakta och jaga – de kan till och med jobba heltid som polishund, ledarhund eller epilepsihund – men framför allt är våra hundar sällskapsdjur som har en nära, nästan intim relation till sin ägare.

Människans bästa vän i tusentals år

Människa och hund kan samarbeta, hjälpas åt och tillsammans lösa problem och arbetsuppgifter. Samarbetet har utvecklats under mer än tio tusen år, men först på senare år har forskarnas intresse vaknat för att studera detta samspel.

Traditionellt sett har hunden inte varit så intressant att forska på. Hundens beteende beskrevs visserligen redan på 1800-talet av Charles Darwin, och Ivan Pavlov gav med hundens hjälp upphov till begreppet klassisk betingning. Men Pavlov hade inte som syfte att studera hundens beteende, utan det var i samband med studier av bukspottkörteln som han märkte att hundar kan associera en klockringning till mat. Hans försök blev grundläggande inom behaviorismen, men psykologernas försöksdjur har annars främst varit råttor och möss.

De biologer som studerade djurs beteende fokuserade fram till 1990-talet på naturliga beteenden hos vilda djur. Tamhunden ansågs inte gå att studera, eftersom den hade vuxit upp bland människor i en för djuret onaturlig miljö. När man förklarade hundens beteende utgick man från vargen.

– Detta går att spåra i väldigt många hundböcker i dag. Vargen är något slags modell för hur man som hundägare ska sköta om sina hundar, med hänvisning till rangordningen i vargflocken och så, säger Per Jensen.

I början av 1990-talet utgav den amerikanske historikern och författaren Stephen Budiansky en bok med den provocerande undertiteln Varför djur valde att bli tama. Den ändrade bilden av hur det hade gått till när hunden blev domesticerad. Han hävdade att det inte var något ensidigt val från människan, utan en ömsesidig anpassning.

De djur som lät sig tämjas hade egenskaper som gjorde att de var speciellt lämpliga att bli tamdjur. Sannolikt hade de här djuren utsatts för ett naturligt urval långt innan vi började kunna hålla dem som husdjur. De hundar som klarade av att förstå och våga vara nära människan överlevde bättre, eftersom de kunde äta vårt matavfall.

– Domesticeringen föregicks av en ganska lång period, då de här djuren utnyttjade oss människor som en resurs och anpassade sig till att leva i vår närhet, säger Per Jensen.

Hundar har utvecklat förmågan att kommunicera med oss människor på ett sätt som vi kan förstå. Som exempel nämner Per Jensen hur hundens skall skiljer sig från vargens. Skallet hos en varg är ett utpräglat varningsläte som inte varieras på så många olika sätt, medan hunden har utvecklat en rik repertoar av olika typer av skall.

– Ungerska forskare har visat två viktiga saker: Dels att hundar faktiskt säger olika saker med sitt skall, och det gör ju inte vargar. Dels att alla människor, även de med mycket begränsad erfarenhet av hundar, har en synbarligen medfödd förmåga att faktiskt skilja mellan olika typer av hundskall, säger Per Jensen.

Anpassning till ett liv i samspel

En av de första som började intressera sig för att göra beteendestudier på hundar var ungraren Ádám Miklósi, i dag professor i etologi vid Eötvös Loránd-universitetet i Budapest.

Ádám Miklósis idé var att hundens och människans sociala och kognitiva förmågor har utvecklats som svar på likartade förhållanden. När två arter som inte är nära släkt har anpassat sig till liknande miljöer och funnit liknande lösningar, kallas det konvergent utveckling.

I stället för att bara jämföra oss med våra närmaste släktingar schimpanserna, kan man också studera hundar för att förklara hur apor utvecklades till människor, menar Ádám Miklósi. De egenskaper som vi har gemensamt med hundar kan vara svar på likartade överlevnadsvillkor.

– Att använda hundar är ett sätt att forska om mänskliga beteenden utan att göra experiment på människor, säger Ádám Miklósi.

För att lära sig hur hundar tänker och löser problem, kan man utnyttja metoder som liknar dem som används för att undersöka små barns kognition. De senaste åren har studier sålunda visat att hundar på kort tid kan lära sig över hundra ord, en inlärningsförmåga som motsvarar den hos en tvååring. De kan smittas av gäspningar och har känsla för rättvis behandling. Hundar som i en nyligen publicerad studie inte fick samma belöning som hunden bredvid tröttnade och slutade att samarbeta (se F&F 2/09).

Mer än en tam varg

I dag leder Ádám Miklósi flera olika projekt som undersöker hundars förmåga att samarbeta, härma människor och förstå olika signaler. De senaste åren har han börjat föda upp vargar för att kunna jämföra hundar med både små barn och vargar. En upptäckt är att hundvalpar söker ögonkontakt med människor mycket tidigare än vargvalpar och att hundar vänder sig till människor för hjälp när de stöter på problem som de inte kan lösa, något som tama vargar inte gör.

De ungerska forskarna har också visat att hundar kan läsa av och följa människans peksignaler bättre än vargar. Hundarnas förmåga att förstå och följa sådana signaler är jämförbar med vad ett treårigt människobarn klarar.

Hundars förmåga att förstå visuella signaler överträffar i vissa fall det vi kan se hos vuxna schimpanser. En människa visar till exempel vilken av två behållare som hunden ska välja, eller så ska hunden härma vad människan gör, som i leken Följa John.

Hur mycket hundar skiljer sig från vargar är dock omdiskuterat. Clive Wynne, professor i psykologi vid University of Florida, ifrågasätter att hundar skulle vara så annorlunda än vargar. Hans studier på handuppfödda vargar har visat att dessa djur faktiskt kan prestera bättre än hundar när de ska följa peksignaler.

– Visst är hundar utomordentligt mottagliga för att uppfatta vad människor gör, men jag menar att den bakomliggande förmågan, den sortens intelligens, även finns hos vargen. De tillhör ju samma art, så skillnaden i deras hjärnor kan inte vara så stor, säger Clive Wynne. Huruvida varg och hund är en eller två djurarter råder det dock inte fullständig enighet om.

Att träna en varg tar däremot lång tid. Vargarna måste tränas upp av människor från det att de föds, medan hundar lätt kan läras upp senare i livet.

Intresset avgör

Avgörande för social inlärning är hur intresserat ett djur är av att titta på vad människan gör. Ju längre och intensivare ett djur vill titta, desto större är möjligheten för det att upptäcka och rätt uppfatta en gest. Det är en förmåga som man genom tiderna har avlat på, vilket har gjort att en del hundraser är duktigare än andra på att följa människans gester. Raser som framavlats för samarbete som kräver ständig ögonkontakt med människan, som vallhundar, har lättare att lära sig signaler än raser som inte kräver ögonkontakt för arbetsuppgiften, som slädhundar.

Vi verkar heller inte ha valt trubbnosade hundar bara för att de ser söta ut. Hur ögonen sitter påverkar också hur lätt hunden har att följa gester. Det har visat sig att raser med kortare nos, där ögonen sitter mer framåtvända, har lättare att lära sig signaler än raser med lång nos, där ögonen sitter mer åt sidorna.

Tolkas från olika håll

Intresset för att studera hundar har ökat enormt. Här möts nu olika skolor inom beteendeforskningen, när psykologer och etologer ska förklara vad som händer i huvudet på en hund.

– Jag är lite rädd för att man använder den här forskningen bara för att se hur pass människolika hundar egentligen är, att de klarar samma sak som en treåring. Om man däremot behåller jämförelsen med vargen, så kan man verkligen se hur snabbt ett beteende kan förändras, i det här fallet genom samarbete med människan, säger Per Jensen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Problemet med hundvärlden är annars just att så många hundintresserade ofta dels har en auktoritetstro, som ger en upplevelse av att "ha rätt". Har man rätt, så behöver man ju inte forska vidare, läsa vidare eller pröva på något nytt.
Här i Hässelby, Västerort, Stockholm, försöker jag nu få igång ett Hundparti. Inte för att vinna nästa riksdagsval eller ingå i kommande regering, utan för att hundarna och hundägarna ska få mer utrymme än det som ges idag. Dessutom är det mycket av dagens utrymme ute i naturen som är byggarbetsplatser och kommer att bli hus med områden för mänskliga behov. Redan idag finns en lagstiftning som säger att "Hunden ska hållas kopplad". Men även där det uttryckligen är bestämt att det är ett hundrastområde, finns det inga stängsel mot vare sig trafiken eller mot människor som håller på med andra aktiviteter än de som hundarna är vana vid. T ex åkare på rullskidor, mopedister i hög hastighet och cyklister som varken syns eller signalerar i god tid.
Städernas gränser flyttas ut, närmare de områden som till och med gällde under Jaktlagen. Men som numera räknas som tätbebyggt område.
Liksom det uppstår flera olika projekt inom områden som handlar om hundar, så finns det numera också "Hund på Recept". Att en läkare kan skriva ut "hund på recept" för att en människa som lever isolerat och har få mänskliga kontakter, ska kunna gå ut med sin hund och ha hunden både som sällskap och som samtalsämne med andra hundägare.

Lägg till kommentar