Annons
Den lyckade gruvindustrins giftiga baksida

En Kirunabo som bor i Luossavaara påverkas ständigt av dammet från gruvdriften.

Bild: 
Mats Berg

Den lyckade gruvindustrins giftiga baksida

Svenska gruvföretag tror på tillväxt under 2013 och räknar med att behöva nyanställa. Men myntet har en baksida. Ny teknik gör det möjligt att exploatera mindre fyndigheter – vilket förvärrar miljöförstörelsen.

Författare: 

Publicerad:

2013-02-28

Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt är gruvnäringen för Sverige vad oljan är för Norge. Staten lägger miljarder på verksamheten. Men i Kiruna, där en stor del av  Sveriges gruvor finns, har marken börjat kollapsa och staden måste flyttas. Dammet målar landskapet svart. Mark och vatten förorenas, samtidigt som nya bolag vill öppna gruvor i orörd fjällmiljö.

Gruvföretagen måste avsätta en summa pengar för att återställa landskapet. Men enligt David Berggård, gruvexpert på Länsstyrelsen i Norrbotten, kan ett landskap där gruvbrytning pågått inte återställas – förstörelsen är för stor. Marken tas bort, vattendrag leds om, sjöar töms och kvar blir ett månliknande landskap med avfall som läcker föroreningar långt efteråt. Ny teknik kan dessutom bidra till att förstörelsen ökar.

– Numera kan bolagen bryta upp berg som innehåller lägre halter av mineraler än förr. Det innebär att större mängder material tas upp från marken, vilket ger ännu värre skador på landskapet, säger Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, KTH.

Gruvdriften i Kirunaområdet domineras av statligt ägda LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag). Företaget har brutit malm i Kiruna sedan 1890-talet. I dag vill även flera utlandsägda företag starta verksamhet i området, till exempel australiensiska Kiruna iron och Avalon minerals ltd, samt kanadensiska Eurasian minerals inc.

Det kanadensiska gruvbolaget Northland resources har redan påbörjat sin gruvbrytning i grannkommunen Pajala. Enligt Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH, kan bolaget räkna med att tjäna ungefär 500 miljarder kronor på 20 år, beräknat på fyndighetens storlek på 250 miljoner ton och dagens prisnivå på metaller. På bolagets hemsida står det att den betydande järnmalmsreserven räcker i minst 19 år och förväntas generera ett starkt kassaflöde.

– Ett argument för nya gruvor är att de ger flera arbetstillfällen. Men i moderna gruvor arbetar relativt få människor, som ofta är utländska specialister och därför inte betalar skatt i Sverige, säger Hans Lööf.

Han tror heller inte att Northland resources tänker betala bolagsskatt i Sverige.

Däremot kräver nya gruvor stora satsningar av staten, som bygget av de nya vägarna mellan den nyöppnade gruvan i Pajala och järnvägen i Svappavaara. Var sjätte minut kommer tung trafik, med upp till 37 meter långa lastbilar, att passera byarna längs vägen.

De norrländska gruvorna är främst inriktade på järnmalm. Järnmalmen förädlas sedan i speciella anläggningar till små kulor av järn med olika tillsatser, så kallade pellets, som används i ståltillverkning.

Nyligen stoppade Naturvårdsverket nyöppningen av ett av LKAB:s dagbrott. Myndigheten ansåg att bland annat pelletsverket, som hade dålig rening, också skulle ingå i tillståndsprövningen.

– Det är tydligt att myndigheten på det sättet ville komma åt en av de smutsigaste industrierna i Europa, säger Ulf Nygren, chef för miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen i Kiruna kommun.

LKAB har nu investerat i rökgasrening för pelletsverket och när en ny ansökan om tillstånd görs kommer företaget troligen att få öppna dagbrottet. Brytningen medför avfall i form av gråberg och tungmetaller som läggs på hög i stora upplag.

Förutom förorening med tungmetaller kan gruvdriften också innebära övergödning av vattendrag. LKAB samarbetar med forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, för att undersöka den frågan.

– Övergödningen leder till att produktionen av alger och andra vattenväxter ökar något, säger Sara Chlot, doktorand vid LTU, som har undersökt vattendrag i Kirunaområdet.

Föroreningarna kan dessutom bli mer akuta när vattenflödena minskar. Nu ska sjön Luossajärvi som ligger intill gruvan i Kiruna dämmas upp för tredje gången. Från sjön flyter bäcken Luossajoki, som tar emot Kiruna stads renade avloppsvatten. Bäcken flyter sedan vidare in i sjön Ala Lombolo, Norrbottens mest förorenade sjö med bland annat kvicksilver från LKAB:s gruvor. Sinande vattenflöde i Luossajoki ger även lägre vattenstånd i Ala Lombolo, vilket gör att sedimenten friläggs. Därmed frigörs kvicksilvret som kan spridas till omgivningen. Förhöjda halter av kvicksilver har redan hittats i fisk i Torneälven, som tar emot vatten från Ala Lombolo.

Damm från LKAB:s upplag är ytterligare ett problem för en del Kirunabor. I upplagen förvarades år 2011 ungefär 12 miljoner ton av bland annat gråberg och defekta pellets. Normerna för luftkvalitet i staden överskrids allt oftare. En Kirunabo som bor i Luossavaara påverkas ständigt av dammet.

– Utemöblerna måste torkas dagligen eftersom de blir så svarta av allt gruvdamm, säger en Kirunabo som vill vara anonym.

Snart får han många nya grannar. LKAB ska bygga 150 lägenheter i Luossavaara. Men först måste bolaget sanera marken, eftersom den är förorenad av ett gammalt dagbrott.

I Kiruna har många blivit av med sina bostäder. Staden måste flyttas, eftersom marken kollapsar efter malmbrytningen. Hur miljön påverkas av flytten är det ingen som vet.

– Någon samlad miljöbedömning finns inte. Det är redan bestämt att de flesta byggnader som ligger i riskzonen ska rivas. Men det är inte bestämt vad som ska hända med avfallet från rivningen. Vi vet inte heller vart vi ska flytta jordmassor från dessa områden, säger Margareta Bergman, som är miljöchef i Kiruna kommun.

LKAB:s hundraåriga verksamhet har alltså orsakat en rad miljöproblem. Bolagets gruvor ligger dock på redan industrialiserad mark. När andra företag nu vill starta gruvdrift hotas även den arktiska fjällmiljön. Australiska Kiruna iron har provborrat i området och planerar brytning av malm i ungefär 10–20 år. Även om det kan låta som en kort tid, så blir det svårt att sedan återvända till de förändrade fjällen.

– Om Kiruna iron får tillstånd att exploatera fjällmarkerna kommer renskötseln som funnits i området i hundratals år att försvinna, säger Niila Inga, renskötare i Laevas sameby.

Prospekteringar pågår för fullt också norr om Kiruna, kring Esrange, vars rymd- och raketforskning nu hotas av framtida gruvdrift. Även om Kiruna iron inte har startat sin verksamhet ännu, så störs turismen redan i dag. Vem vill investera i ett område som snart kan bli en gruvöken?

– Det blir som en död hand över turistentreprenörers investeringsvilja, säger Erica Mattsson vid Kiruna Lappland, en paraplyorganisation för turismintriktade företag i Kiruna kommun.

Saken blir ännu värre av att det tar lång tid för den arktiska miljön att återhämta sig, eftersom alla biologiska processer går långsamt på grund av kylan. Är det då rätt att satsa på gruvorna i norr? Nationalekonomen Hans Lööf  jämför Sverige med andra stora exportörer av råvaror, som Jamaica.

– Jamaicas ekonomiska tillväxt har avstannat jämfört med till exempel Hongkong, som exporterar förädlade produkter som elektronik. Trots miljardvinster är råvaruexport i längden inte bra för ett lands ekonomi. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

47

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Förstår inte hur våran regering tänker eller vad dom tänker med. Gruvnäringen ger inga pengar till Staten om den inte är statlig. Gruvnäringen gav under 2011 en inkomst av 1,139,936 kronor till Gruvstaten. Infrastrukturen som skattebetalarna har naturligtvis med råge överstigit denna summa, med miljarder. Kommunerna som släppt till markerna och förflyttat fasta boende och företagare samt ordnat viss del av infrastrukturen med lokala kommunala skattepengar. Väntar fortfarande på att skatter för arbetarna skall flyta in i kommunalkassorna, vilket dom lär få vänta på resten av gruvbrytnings perioden på då det är mest resande gästarbetare som arbetar i gruvorna numera. Vilka skattar i sina egna hem kommuner eller i annat land. Det fantastiska fenomenet är att Regeringen skänker bort naturtillgångarna och skattebetalarna får betala för att risk kapitalbolagen skall kunna ta bort sina gåvor från Sverige. Och den där Annnie Lööf som skall vara Näringsminister, har inte en aning om att hon står stolt och skänker bort Sveriges naturtillgångar gratis och Skattebetalarna får betala för att hennes gåvor skall kunna lämna Sverige. Nä skall vi tillåta att Regeringen och riksdagens ministrar skänker bort våra naturtillgångar och kvar blir miljöskadade sjöar vattendrag som sedan rinner ut i Bottenviken för att fylla den med Tungmetaller,Grundämnen och Gödningsämnen. Vi har redan Bottenviken och Östersjön så förgiftad att fiskdöden snart är total. Vi talar om avgasreningar på bilarna och utfasning av bensin och oljemotorer. Detta med Tungmetaller och Grundämnen samt Gödningsmedel i sjöar och vattendrag, är mycket värre då det sprider sig i näringskedjan.Inte ens Veganerna och vegetarianerna klarar sig från dessa förgiftningar. Förgiftningarna blir total efter ett antal år, Bottenviken och Österjön blir då ett dött hav fyllt av Tungmetaller, Grundämnen och Gödningsmedel som skapar giftiga växter i Östersjön och Bottenviken.

Precis, vi har den lägsta exproprieringsskatten i världen, dvs avgiften för att få lägga beslag på naturtillgångar. Dessutom så är det bara att sätta det svenska bolaget i konkurs när man är färdig, så behöver man inte städa efter sig.. då får staten ta notan istället.

Det är trist och sorgligt se hur FoF nedlåter sig till så dålig journalistik och att bli ett forum för osaklig agitation.

@IVA-ledamot: du får gärna återkomma med konkreta exempel på vad du menar är dålig journalistik.

Vi får väl utgå att Patrik Hadenius på något sätt är ansvarig för vad som publiceras i FoF och då är skriften bara att beklaga. Texen är tendensiös och laddad med negativa värdeord, som "Dammet målar landskapet i svart", "gruvöken". Den vinklade bilden förstärks av valen av citat. Förhoppningsvis kommer FoF att få krav på korrigeringar från dem som är direkt utpekade i texten. Detta inslag i FoF är långt ifrån vad man utger sig för på hemsidan ” du som läsare kan lita på det som står i vår tidning. Vi undviker lösa spekulationer och pseudovetenskap." Våra förväntningar på saklighet och korrekt information i FoF är betydligt högre.

Angående artikeln ”Den lyckade gruvindustrins giftiga baksida” av Elin Lundström i FoF 3/2013

I 33 år har jag prenumererat på Forskning och Framsteg, men aldrig sett ett mer skrämmande exempel på ’journalistik’. Från början skrevs det mesta av forskarna själva och kvalitén var hög, men kanske inte alltid så ’klatschig’. På senare år har allt mera av materialet kommit att skrivas av journalister, i de flesta fall på ett insatt och vederhäftigt sätt, så vitt jag har kunnat bedöma. I det här fallet har fattaren uppenbarligen varken sakkunskap eller journalistisk utbildning (inget nämns i alla fall om detta i hennes CV på nätet), utan har skrivit ett känslomässigt debattinlägg, utan basal faktakontroll och vetenskapliga ambitioner, under rubriken ’Miljövård’.

Det är mycket genant för FoF som själv beskriver sig sålunda:
*” Våra nära kontakter med den svenska forskarvärlden innebär att du som läsare kan lita på det som står i vår tidning. Vi undviker lösa spekulationer och pseudovetenskap – det finns så mycket i den riktiga vetenskapen som är tillräckligt spännande och överraskande. Vi välkomnar läsarbrev med synpunkter på våra artiklar, och har vi publicerat ett faktafel korrigeras det både på nätet och i ett kommande nummer.”*

I artikeln finns över 30 sakfel och däremellan osaklig och negativt känslomässiga textavsnitt, som jag går igenom nedan.

**Fel 1:** *”Staten lägger miljarder på verksamheten”*. Gruvbolagen betalar in miljarder till staten varje år, inte minst LKAB, betydligt mer än vad som kommer tillbaka. Något som regeringen använder till hela Sveriges utveckling, även Stockholms universitet (där skribenten är verksam). Att något av detta bör gå tillbaka till Malmfälten i form av infrastruktursatsningar etc. är nog ganska rimligt.
**Fel 2:** *”…i Kiruna , där en stor del av Sveriges gruvor finns…”*. I Kiruna finns en aktiv gruva. I Kiruna kommun finns två aktiva gruvor. I Norrbotten finns ytterligare tre gruvor, resten söderut.
**Fel 3: ***”…i Kiruna…har marken börjat kollapsa…”*. Marken har inte börjat kollapsa i Kiruna. Ingen har ännu tvingats att flytta. Deformationerna till följd av malmbrytningen övervakas noggrant och stadens flytt sker under ordnade former i politiskt samförstånd.
**Tendensiös och osaklig text 1:** ”Dammet målar landskapet svart.” När jag sist tittade ut var snön vit, likaså alla fjällen runt omkring. En viss damning förekommer kring Kiirunavaaragruvan, som ibland gråfärgar Kiirunavaara och den närmsta omgivningen, men inga gränsvärden för damm har överskridits och man jobbar ständigt med förbättringar på detta område.
**Fel 4: ***”Mark och vatten förorenas…”*. Var finns dessa föroreningar? Det nämns inte. Denna svepande formulering saknar saklig grund. Gruvbolagen följer stränga miljövillkor för utsläpp, vilka övervakas. Till exempel kan nämnas att kopparhalterna i dagbrottsvattnet som pumpas ur Leveäniemi dagbrott håller betydligt lägre kopparhalter än dricksvattnet i Kiruna…
**Tendensiös och osaklig text 2:*** ”…samtidigt som nya bolag vill öppna gruvor i orörd fjällmiljö.” *Vilka gruvor avses här? Det framgår inte. Ytterligare en svepande och osaklig formulering. De områden som Kiruna Iron har arbetat med ligger i huvudsak nära Kiirunavaara (som är ett industriområde), vägar, järnvägar och kraftledningsgator. Knappast ’orörd fjällmiljö’. Exploatering av naturresurser i Lappland lyder under samma regler som i övriga Sverige. Gruvetableringar utanför nationalparker bör behandlas på samma sätt i norr som på andra ställen. Texten andas ett omotiverat storstadsperspektiv. Allt detta redan i första stycket!
**Tendensiös och osaklig text 3:** *”…kan ett landskap där gruvbrytning pågått aldrig återställas – förstörelsen är för stor.”* ’Återställning’ av naturen vid ett mänskligt ingrepp är i princip alltid omöjligt. Att vräka tillbaka varphögar och jord i dagbrott och liknande följt av planteringar är inte återställning, utan ytterligare påverkan. Den långtidsverkan som gruvbrytning har på naturen är inte större än andra mänskliga ingrepp, t.ex. vägar, järnvägar, andra industrietableringar, för att inte tala om bostadsutbyggnaden i storstädernas utkanter. Sådana ingrepp är ännu mer långvariga, men diskuteras knappast. Vidare, kan noteras att en del djur stortrivs i dagbrottsbranter, t.ex. falkar och svalor här i Kiruna, där man också kan se rikligt med harar, vesslor, rävar etc i dagbrotten. Dessutom, vattenfylls dagbrotten efter avslutad brytning naturligt och blir ofta goda fiskesjöar…
**Tendensiös och osaklig text 4:** *”…blir ett månliknande landskap…”*. Ett av människan påverkat landskap har ingenting med månen att göra. Svepande och felaktigt. Ett av gruvbrytning påverkat område, liksom andra påverkade områden, återerövras obönhörligt av de biologiska processerna, men i långsammare takt i Lappland än söderut naturligtvis.
**Tendensiös och osaklig text 5**: *”Ny teknik kan dessutom bidra till att förstörelsen ökar.”* Makalöst teknikfientligt påstående! Det som åsyftas är tydligen att man kan processa berg med lägre metallinnehåll med modern teknik och därmed göra större åverkan. Detta är ju i de flestas ögon något positivt att man kan utvinna värdefulla ämnen ur naturen till mänsklighetens nytta. Man ska inte heller glömma att ’ny teknik’ också används för att kraftigt minska miljöpåverkan av mänsklig aktivitet. Och för att lyckas med detta krävs råvaror…
**Fel 5: ***”…australiensiska Kiruna Iron…”*. Kiruna Iron är ett svenskt aktiebolag med australiskt moderbolag.
**Fel 6:** *”…kan bolaget räkna med att tjäna 500 miljarder kronor på 20 år…”*. Detta innebär en vinst på 25 miljarder kronor/per, från en planerad produktionsnivå på 4 miljoner ton/år. Helt orimligt! Inte ens LKAB når upp i sådana siffror…
**Fel 7:** *”Men i moderna gruvor arbetar relativt få människor…”.* LKAB har 3371 anställda i Sverige, varav 2230 i Kiruna och 1300 i Malmberget (se hemsidan). Förutom detta är minst den 10-dubbla siffran beroende av LKABs verksamhet för sina jobb. Jag vet inte om det ska betraktas som få…? Till detta kommer övriga gruv- och prospekteringsföretag…
**Fel 8:** *”…ofta är utländska specialister och därför inte betalar skatt i Sverige.”* En ren lögn! Utländska specialister utgör en försumbar del av arbetsstyrkan. De som omnämns under Fel 6 arbetar och betalar skatt i Sverige…
**Fel 9:*** ”De norrländska gruvorna är främst inriktade på järnmalm.”* Endast gruvorna från Gällivare och norrut är inriktade på järnmalm; i dagsläget fyra stycken. Från Gällivare och söderut är gruvorna inriktade på sulfidmalmer eller annat.
**Fel 10:*** Angående pellets: ”*…små kulor av järn…” Pellets är kulor av järnoxid, inte järn, med olika tillsatser.
**Fel 11:** *”Nyligen stoppade Naturvårdsverket nyöppningen av ett av LKABs dagbrott.” *Det var Miljödomstolen som stoppade verksamheten, inte Naturvårdsverket.
**Fel 12:** *”Myndigheten ansåg att pelletsverket, som hade dålig rening, också skulle ingå i tillståndsprocessen.” *Pelletsverkets rening hade inget med Naturvårdsverkets överklagan att göra.
**Tendensiös och osaklig text 6:** *”Brytningen medför avfall i form av gråberg och tungmetaller som läggs på hög i stora upplag.”* Detta är inget avfall utan samma naturprodukter som när de låg inne i berget! De kan i många fall återanvändas. I annat fall kan de lugnt ligga kvar, under övervakning så att inte för höga halter av vissa ämnen sprids till grundvattnet. Man bör komma ihåg att utan de ’hemska’ tungmetallerna klarar vi oss inte. Den mänskliga organismen behöver många av dessa för att klara sina funktioner, t.ex. järn och zink…
**Tendensiös och osaklig text 7:** *”Förutom förorening med tungmetaller…”.* Ingen dokumentation av detta anges. Så vitt jag vet har ingen förorening med tungmetaller skett till vattenrecipienter i Norrbotten från gruvindustrin. Handhavandet av slamdammar och varphögar följer de miljöregler som finns.
**Fel 13:** *”…tar emot Kiruna stads renade avloppsvatten. Bäcken flyter sedan vidare in i sjön Ala Lombolo…”* Avloppsvattnet når bäcken efter Ala Lombolo.
**Fel 14:** *”…kvicksilver från LKABs gruvor.”* Det kvicksilver som finns i sjön härstammar från Folktandvården och LKABs laboratorieverksamhet före 1960-talet.
**Fel 15: ***”Sinande vattenflöde i Luossajoki ger även lägre vattenstånd i Ala Lombolo, vilket gör att sedimenten friläggs.” *Luossajoki uppvisar inget sinande vattenflöde. LKAB pumpar kontinuerligt vatten till bäcken och övervakar att tillflödet till Lombolosjöarna upprätthålls. Däremot, kommer Ala Lombolo att saneras på kvicksilver och sprängämnen som Försvaret dumpat där. I framtiden kan dock sjöarna komma att behöva tömmas p.g.a. gruvbrytningen.
**Fel 16:** Angående Luossavaara: *”Men först måste bolaget sanera marken, eftersom den är förorenad av ett gammalt dagbrott. ” *Föroreningarna bestod av gamla oljefat. Dagbrottet har inte förorenat marken. Texten är också tendensiös då den insinuerar att gamla dagbrott är någonting negativt.
**Fel 17:** *”I Kiruna har många blivit av med sina bostäder.”* Ingen har ännu blivit av med sin bostad p.g.a. gruvbrytningen i Kiruna stad. Inte ett hus har rivits.
**Fel 18:** *”Hur miljön påverkas av flytten är det ingen som vet.”* Löst påstående utan saklig uppbackning. I själva verket pågår ett omfattande utredningsarbete kring samhällsomvandlingen, både inom LKAB och kommunen. Ett nytt arkitektförslag angående stadsflytten har nyligen accepterats.
**Tendensiös och osaklig text 8:** *”När andra företag nu vill starta gruvdrift hotas även den arktiska fjällmiljön.” *En återupprepning av mantrat från Tendensiös och osaklig text 2. För det första är inte klimatet arktiskt i Kirunatrakten, utan subarktiskt. I stort sett inga gruvprojekt planeras i högfjällsregionen, utan utanför nationalparkerna i lågfjällsterräng. Se i övrigt ovan.
**Tendensiös och osaklig text 9:** *”…så blir det svårt att sedan återvända till de förändrade fjällen.”* Detta åsyftar tydligen rennäringen, vilket först inte är tydligt. Rennäringen har redan kunnat bedrivas parallellt med gruvbrytningen i dessa trakter i hundratals år, gör så även nu. Dessa båda intressen förhandlar kontinuerligt kring sina intressen och frågorna löses ofta till bådas nöjsamhet vid förhandlingsbordet. När gruvbrytningen upphört kan växter och djur långsamt återta de relativt små områden som påverkats av gruvbrytningen. Ett betydligt större problem för rennäringen är de stora rovdjuren…
**Tendensiös och osaklig text 10:** *”…vars rymd och raketforskning hotas av framtida gruvdrift.”* Säkerhetsområdet norr om Esrange upptar en enormt stor yta, där viktiga mineraltillgångar kan finnas. Det måste vara en politisk process att avgöra vilka projekt som får företräde i detta område. Knappast en fråga att debattera i FoF.
**Tendensiös och osaklig text 11:** *”…så störs turismen redan idag.” *Påstående gripet ur luften. Det ev. underlaget redovisas inte. I själva verket går gruvnäringen och turismen hand i hand. I stort antal turister är intresserade av hur geologi och gruvbrytning går till och deltar därför årligen i de av Kiruna turistbyrå och LKAB anordnade gruvturerna. Det betyder att gruvorna faktiskt lockar många turister, som också får andra natur- och kulturupplevelser. Dessutom bidrar gruvindustrin till den infrastruktur och service som finns här. Utan gruvorna är det svårt att tänka sig järnvägar, flygplatser, affärer, kommunal service etc…
**Tendensiös och osaklig text 12:** *”Vem vill investera i ett område som snart kan bli en gruvöken?”* Detta är en rent politiskt retorisk fråga. Och ytterst negativt värdeladdad. Ordet ’gruvöken’ hör väl knappast hemma i en seriös tidning som FoF? Som påpekats tidigare är det relativt små områden som påverkas. Dessa gillas av visst djurliv. Det biologiska livet återhämtar sig ändå förvånansvärt snabbt, vilket man kan se på växt och djurlivet om man besöker några av dagbrotten i t.ex. Kirunatrakten. Dessutom, är dessa dagbrott ett eldorado för geologer och forskare med intresse för vad som händer inuti vår jord!
**Tendensiös och osaklig text 13:** Än en gång återkommer detta: *”…det tar lång tid för den arktiska miljön att återhämta sig…”.* Rättelse: klimatet är subarktiskt. Miljö innefattar inte bara biologi, utan även klimat, topografi m.m. Klimatet påverkas t.ex. inte alls. Slarv!
**Fel 19**: Hans Lööf säger: *”Jamaicas ekonomiska tillväxt har avstannat jämfört med exempelvis Hongkong, som exporterar förädlade produkter som elektronik. Trots miljardvinster är råvaruexport i längden inte bra för ett lands ekonomi.”* Sveriges ekonomi har i nästan 1000 år haft ett bra tillskott från gruvindustrin. Hur lång tid behövs för att uppnå ’i längden’? De länder som har en utvecklad och reglerad gruvnäring och god tillgång på råvaror kan dra nytta av detta under överskådlig tid. För att utveckla förädlade produkter, inte minst elektronik, krävs råvaror som tas upp ur jorden på andra ställen och i så fall importeras. Ska då Sverige alltså hellre importera de råvaror som behövs till förädlingen från gruvor i andra länder?

Sammanlagt kan man alltså konstatera minst 32 rena sakfel och osakliga textavsnitt. Detta måste vara ett av FoFs absoluta lågvattenmärken. Med sådana artiklar hamnar man i nivå med kvällstidningarnas skvaller- och bloggsidor. Om man tar in debattartiklar bör dessa markeras som sådana, men även dessa bör genomgå saklighetskontroll. Det är vidare märkligt att man låter en doktorand i ekotoxikologi åta sig att skriva om ett helt annat område; dessutom tydligen utan journalistisk skolning. Med sådant redaktörskap borde jag vara meriterad att skriva om ekotoxikologi! När kommer inbjudan? Det är också pinsamt för Stockholms universitet och institutionen för tillämpad miljövetenskap att ha en medarbetare med så dåligt omdöme. Om inte FoF erkänner sitt misstag angående denna artikel blir jag nog tvungen att säga upp min över 30-åriga prenumeration. Jag har också förstått att missnöjet är stort bland kollegor runt om i Sverige.

Kiruna 2013-03-19

Ulf B. Andersson
Docent i mineralogi, petrologi & tektonik
Specialist i geologi, LKAB

Heja, heja Ulf B! Sakliga svar på en prövande artikel!

Jag har prenumererat på FoF sedan 1977 och genom åren har jag och senare också min familj funnit stor glädje i att läsa om forskningsfrågor och forskningsresultat inom olika vetenskapliga områden. Mina barn har använt tidskriften flitigt i skolarbetet både som inspiration och som information. Ett av barnen önskade sig och fick en prenumeration i ”flytta hemifrån present”. Jag har hittills alltid känt att informationen i FoF varit saklig och korrekt.
Jag blev mycket konfunderad när jag läste artikeln ”Den lyckade gruvindustrins giftiga baksida” i FoF nr 3, 2013. Genom mitt arbete är jag så insatt i dessa frågor att jag vet att artikeln inte är baserat på fakta och forskningsresultat utan i stora delar baserat på godtyckligt spekulerande och tyckande som dessutom innehåller direkta sakfel. Är det så att FoF numera är ett forum för tyckande motsvarande dagstidningarnas insändarsidor? Om jag läser en artikel från ett område där jag inte är så kunnig, hur skall jag då veta vad som är rapportering från seriös forskning och vad som är svepande åsikter? Om FoF har bytt inriktning bör ni informera läsarna. Jag är nämligen inte intresserad av att prenumerera på en tidskrift där jag måste gå vidare och kontrollera sanningshalten i det som skrivs.
Hälsningar Kirsten Holme

Strålande sakliga kommentarer på en utomordentligt illa skriven och tydligen helt ogranskad artikel. Man börjar onekligen fundera om kvaliteten på andra artiklar som ligger utanför läsarens kompetens innehåller lika graverande fel i denna publikation.

Bra Ulf, att Du redogör för alla sakfel och tendensiös text. Det ger en helt annan bild än den som FoF ger i sin artikel. Läser man bara den så får man uppenbarligen en väldigt skev bild av sakernas tillstånd. Senast jag var i gruvorna däruppe var på den tiden Gislaved gjorde speciella däck med stålkordsinlägg för lastbilarna som körde ut gråberget. Det var på 70-talet.Strax därefter slutade Gislaved tillverka LV-däck, men det är en annan historia.

Lägg till kommentar