Annons
politisk extremism

Våldsbejakande extremism är ett problem i hela Europa. På bilden polska högerextremister i Warszawa år 2014.

Bild: 
Istock

Vägen ut ur extremismen

Våldsbejakande, extremistiska grupper lockar främst yngre personer, som söker en gemenskap, eller lockas av ideologiska skäl. Vägen ut är mindre studerad. En ny rapport sammanställer den forskning som har gjorts hittills.

Författare: 

Publicerad:

2016-07-01

Hur går det egentligen till när någon lämnar vänsterextrema, högerextrema eller islamistiska miljöer? Kriminologen Christoffer Carlsson vid Institutet för framtidsstudier har sammanställt forskningsläget i en ny rapport.

Den högerextrema Vit makt-miljön har funnits länge i Sverige och är därför mest studerad. När det gäller utträdet syns dock liknande mönster även inom vänsterextrema och islamistiska grupper.

Christoffer Carlsson menar att det ofta handlar om besvikelse – över brist på framgångar eller på ledaren, eller på de sociala relationerna inom miljön. En annan faktor är att aktivisten helt enkelt blir äldre.

– Aktivistlivet är slitsamt och riskfyllt. Efter 25-årsåldern tröttnar många, säger Christoffer Carlsson.

Han betonar att den som lämnar måste ha någonstans att ta vägen. Det är ofta ett problem – processen påminner om att lämna brottslighet eller missbruk: ”Det avgörande temat har varit detta: individens egen vilja att lämna miljön kommer förr eller senare, ofta i anslutning till vuxenlivet, att växa fram och är central, men denna vilja kräver samtidigt sociala, materiella och ekonomiska resurser för att kunna realiseras”, skriver Christoffer Carlsson i sin rapport.


Våldsamheten avtar med åldern
Kurvorna visar antal brott med misstänkt politiskt motiv per åldersgrupp.

Källa: Institutet för framtidsstudier

Ofta lämnar aktivisterna först den radikala miljön, för att sedan börja tänka annorlunda och på allvar ifrågasätta ideologin.

– Den ideologiska förändringen är i regel ett resultat av att man bryter med miljön. Det omvända förekommer, men är mer sällsynt, säger Christoffer Carlsson.

Vad gäller möjligheten att lämna miljön så har jihadisterna det svårast – de har ofta en svag position i Sverige redan från början. Och om de har rest till exempelvis Syrien eller Irak så är de rent geografiskt långt hemifrån.

– Hoppar man av AFA så förlorar man vänner, hoppar man av IS förlorar man huvudet. Så det är så klart svårare, även om jag förenklar det något. Vit makt-miljöerna ligger någonstans däremellan, säger Christoffer Carlsson.

Han menar att det nu behövs fler rent empiriska studier av vilka personer som vistas i dessa miljöer.

– Vi behöver mer data och fler intervjuer, vilket är svårt då det handlar om mycket slutna miljöer. Vi skulle även gärna få ta del av Säkerhetspolisens material. Detta är en långsiktig fråga av stor vikt. Vi har precis börjat förstå problemet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar