Annons

biologi

Energi kan inte skapas, utan endast omvandlas mellan olika former. Om man vill utvinna energi behöver man därför förstå vilka energiformer en omvandlingsprocess startar och slutar med och om det finns en teknisk lösning för att kunna använda slutformen. Cellandningen startar med socker och slutar med en komplicerad, energirik molekyl, ATP. ATP är inte något vi direkt kan använda oss av med dagens teknik. Därför är konstgjord cellandning inte särskilt användbar i energiutvinningssyfte och utifrån vad jag vet så har ingen försökt skapa konstgjord cellandning. Däremot kan socker omvandlas på...
Trots sin likhet med den vanliga leoparden är snöleoparden närmast släkt med tigern. Den lever i de höga bergen i Centralasien, från Himalaya i söder till de ryska Altajbergen i norr. Snöleoparden finns i tolv länder och utbredningsområdet är fyra gånger större än Sveriges yta: 1,8 miljoner kvadratkilometer. Tack vare förstorade näshålor kan den andas den tunna luften på 5 800 meters höjd över havet. Breda och behårade tassar fungerar som snöskor. Tjock päls gör att den håller sig varm trots extrem kyla och blåst. Snöleoparden är den minst kända av alla de stora rovdjuren. Örjan Johansson –...
Den 14 november 1963 upptäckte kocken på en isländsk fisketrålare en enorm rökpelare utanför Islands sydkust. Båten begav sig genast till platsen i tron att det rörde sig om en brinnande båt som behövde undsättas. Men det visade sig vara ett vulkanutbrott till havs. Sjömännen fick se Surtsey födas, en vulkanö som har blivit något av en helig gral för ekologer som vill undersöka hur djur och växter koloniserar ”jungfrulig mark”, platser som tidigare varit helt utan liv. Magnus Ivarsson är paleobiolog och ingår i ett forskarteam som just nu besöker Surtsey. Men han och hans kolleger är inte...
Den blott meterlånga människoarten floresmänniskan (Homo floresiensis) levde på ön Flores i nuvarande Indonesien. De yngsta fynden har nyligen omdaterats till cirka 100 000 – 60 000 år före nutid. De antyder att floresmänniskan tillverkade stenredskap, jagade öns småväxta elefanter, styckade dem och använde eld – möjligen för att tillaga bytet. Tolkningarna är omstridda, men man kan ändå fråga sig hur hon kunde ha en så avancerad kultur med sin mycket lilla hjärna, vars vikt uppskattats till bara cirka 440 gram. Hjärnvikten hos den moderna människan, Homo sapiens, är i medeltal cirka 1 400...
Miniatyrgrodan Brachycephalus pitanga har ett högfrekvent lockrop som varken honorna eller hannarna kan höra. Grodans inneröra saknar nämligen de strukturer som krävs för att uppfatta ljud med höga frekvenser. Forskarna bakom upptäckten tror att lockropen har spelat ut sin roll, då arten har anpassats till att i stället kommunicera med färg och rörelser. Att ge ifrån sig onödiga ljud borde öka risken för att upptäckas av rovdjur. Men arten är extremt giftig, vilket kan bidra till att lockropen fortfarande lever kvar.
År 1550 f.Kr. nedtecknade egyptiska läkare beskrivningar och behandlingar av sjuhundra olika åkommor. Resultaten blev den 20 meter långa Papyrus Ebers, som hittades på 1870-talet. I stycket om den parasitiska guineamasken står det att man ska ”rulla upp den framkrypande masken på en pinne och långsamt dra ut den”. Drygt 3 500 år senare är detta fortfarande den enda behandling som erbjuds dem som drabbas av den smärtsamma och handikappande infektion som masken förorsakar. Inget vaccin kan skydda mot masken och inga läkemedel kan få ut den ur kroppen. Trots det är den nu nästan helt utrotad. –...