Annons

biologi

Den blott meterlånga människoarten floresmänniskan (Homo floresiensis) levde på ön Flores i nuvarande Indonesien. De yngsta fynden har nyligen omdaterats till cirka 100 000 – 60 000 år före nutid. De antyder att floresmänniskan tillverkade stenredskap, jagade öns småväxta elefanter, styckade dem och använde eld – möjligen för att tillaga bytet. Tolkningarna är omstridda, men man kan ändå fråga sig hur hon kunde ha en så avancerad kultur med sin mycket lilla hjärna, vars vikt uppskattats till bara cirka 440 gram. Hjärnvikten hos den moderna människan, Homo sapiens, är i medeltal cirka 1 400...
Miniatyrgrodan Brachycephalus pitanga har ett högfrekvent lockrop som varken honorna eller hannarna kan höra. Grodans inneröra saknar nämligen de strukturer som krävs för att uppfatta ljud med höga frekvenser. Forskarna bakom upptäckten tror att lockropen har spelat ut sin roll, då arten har anpassats till att i stället kommunicera med färg och rörelser. Att ge ifrån sig onödiga ljud borde öka risken för att upptäckas av rovdjur. Men arten är extremt giftig, vilket kan bidra till att lockropen fortfarande lever kvar.
År 1550 f.Kr. nedtecknade egyptiska läkare beskrivningar och behandlingar av sjuhundra olika åkommor. Resultaten blev den 20 meter långa Papyrus Ebers, som hittades på 1870-talet. I stycket om den parasitiska guineamasken står det att man ska ”rulla upp den framkrypande masken på en pinne och långsamt dra ut den”. Drygt 3 500 år senare är detta fortfarande den enda behandling som erbjuds dem som drabbas av den smärtsamma och handikappande infektion som masken förorsakar. Inget vaccin kan skydda mot masken och inga läkemedel kan få ut den ur kroppen. Trots det är den nu nästan helt utrotad. –...
När Niclas Kolm öppnar dörren till källarlokalen på Stockholms universitet möts vi av en svag djungeldoft. Den kommer från de drygt 2 500 akvarier med guppyfiskar som är uppradade på hyllor i lokalen. Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen, synar etiketterna på några av akvarierna och pekar på ett av dem. Det innehåller en liten grupp honor: – De här kommer från generation nummer fem, de är de smartaste guppyer vi har. Till utseendet är de smarta guppyfiskarna något av en besvikelse. De är små och saknar färgprakten och de överdådiga stjärtfenorna som man ser hos...
Ett konserverat blåvalshjärta förbereds för transport till ett museum i Toronto i Kanada, där det ska förevisas för allmänheten – något som aldrig tidigare skett. Hjärtat väger 180 kilo och är ungefär lika stort som en golfbil. Blåvalens hjärta pumpar drygt 200 liter blod per slag och vilopulsen är knappt 10 slag per minut. Människohjärtat, som väger ungefär 0,3 kilo, har en slagvolym på cirka 70 milliliter och en vilopuls på omkring 70 slag per minut. Valhjärtat har konserverats med en metod som går ut på att vävnadens vätskor ersätts med ett plastmaterial, så kallad plastinering. Enligt en...
En hona av bivarg ( Philanthus triangulum ) är på väg till sitt underjordiska bo med ett bi som hon har fångat och bedövat med gift. Biet ska bli levande föda åt bivargens larver. Själv äter hon nektar. Bivargshonan attackerar sina byten i luften och kan fånga ungefär 100 bin på en säsong. Bivargen är en rovstekel. Det finns totalt 140 olika arter, men bara en i Sverige.