Annons

biologi

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella samarbetar. Det genomfördes för första gången 2015. Varje år brukar man få in tusentals observationer från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt om björkarnas lövsprickning. Genom att samla in vårtecken vid samma tidpunkt under många år kan Svenska Botaniska Föreningen, SBF, i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, analysera hur växterna tar emot våren och om några trender tyder på bestående skillnader. De senaste åtta åren har vitsippornas blomning och björkarnas...
Det finns ungefär 2 400 arter av skorpioner och merparten av dem utsöndrar ett blåaktigt sken i UV-ljus, de fluorescerar. Fenomenet har varit känt i drygt 60 år men har varit svårt att förklara. En teori är att det fungerar som ett slags solskyddsmedel, skorpionerna omvandlar UV-strålning från solen till ofarlig strålning (blått ljus) och skyddar på sätt sitt dna från att skadas. De solkrämer vi använder fungerar på det här sättet. En annan teori är att ljusskenet används vid parningen. Ny förklaring till fluorescensen Tidigare har två fluorescerande ämnen utvunnits ur skorpioners skal. Nu...
Bokens ambition beskrivs i den långa undertiteln: Det dolda mönstret i allt – om vad som förenar möss, människor, megastäder och multinationella företag . Författaren Geoffrey West är en fysiker som blev intresserad av biologins villkor och sadlade om till komplexitetsforskare. Skalning handlar om hur olika mätbara storheter varierar tillsammans med varandra. Däggdjur har till exempel en skalfördel med storlek. Energiförbrukningen blir effektivare för större djur: En människa som väger dubbelt så mycket som sin hund behöver inte dubbelt så mycket mat. Från djur och natur, över fraktaler och...
Jodå, växter stimuleras av atmosfärens stigande koldioxidhalt. Detta har sannolikt bidragit till ökad tillväxt i både skogar och jordbruksområden under de senaste decennierna, globalt sett. Man räknar med att landekosystem tar upp cirka 30 procent av människans koldioxidutsläpp – utan denna effekt skulle alltså halten i atmosfären öka ännu fortare. Högre koldioxidhalt leder dock inte till ökad tillväxt i alla sammanhang. Om tillgången på till exempel näring eller vatten är låg kan stimuleringen utebli. I ett flerårigt experiment med granar i norra Sverige hade dubblerad koldioxidhalt ingen...
Svar: Vissa djur kan skilja på olika mängder i tester där de till exempel belönas med mat. Men de har lättare att skilja på 2 och 3 än på 3 och 4. Över 5 är det svårt. En del djur får bara en eller två ungar. Hos dem kan mammor och ungar känna igen varandra nästan direkt efter födseln. Det gäller exempelvis sjölejon och många hovdjur. Ungarna hittar sin mamma även i stora grupper och mammorna ger bara di till sina egna ungar. Hos djur med stora kullar har honorna oftast någon form av bo. Där fungerar boet som indikator på att ungarna är ”rätt” ungar och mamman tar hand om alla ungar där...
Svar: Detta är en intressant fråga, och som så ofta är svaret både ja och nej. Såvitt vi vet har havet varit ungefär lika salt som nu under mycket lång tid, många hundra miljoner år. Men våra kroppsvätskor är inte alls lika salta som havet. Oceanernas salthalt varierar mellan ungefär 30 till 35 promille, medan kroppsvätskornas normala salthalt är 9 promille. Ditt blod är alltså ungefär lika salt som Östersjön. Detta gäller för alla ryggradsdjur – däggdjur, fåglar, kräldjur, amfibier och fiskar – med ett enda undantag. Pirålen, en bisarr och primitiv varelse utan käkar som lever i haven på...