Biologi

Vilket djur har bitit i våra äpplen som låg på marken? /Bengt Eliasson, Huddinge

Ett internationellt forskarlag har samlat in pollendata från 31 länder och kunde då se att vid högre pollenhalter förekom också fler fall av covid-19. En möjlig förklaring är att pollen hämmar delar av det medfödda immunförsvaret.

Med namn som större snigelkott, tjockvårtig havscitron och större tuppkamsnuding, och med psykedeliska färger och former, kan nakensnäckorna charma vem som helst. De är havslevande snäckor utan skal som lever av bland annat brännmaneter. Se några av dem i bildspelet ovan.

Alkohol som en del av människans kultur har kanske sitt ursprung i en mutation som inträffade redan för 10 miljoner år sedan.

Diabetiker mäter sockerhalten i blodet med olika typer av biosensorer. För första gången har forskare nu kunnat mäta sockernivån i en levande växt.

Sår man ett äppelträd tar det 10–15 år innan det ger frukt. Om man ympar ett ungt träd med ympkvistar från ett gammalt kan man få äpplen efter 2–4 år. Var sitter åldern i ett träd?

Varje år dör 700 000 människor av antibiotikaresistenta bakterier. Enligt vissa prognoser kan siffran ha ökat till 10 miljoner år 2050.Boken Bakteriekriget, av den norske författaren…

5 frågor till Johan Eklöf, zoolog, författare och expert på fladdermöss.

Ju mer kalorier mat innehåller, desto bättre fastnar den i människans rumsminne. Det visar ny forskning från universitetet i Wageningen, Nederländerna.

Nya rön visar att intensiteten hos den rosa färgen avslöjar hur dominant en flamingo är – ju mer färg, desto kaxigare är den. 

Hur fick människan så stor hjärna? Svaret har länge sökts bland människoaporna. Men ny forskning visar att det i stället kan vara klokare att studera de fläckiga hyenorna. Deras utveckling är förvånansvärt lik människans.

Trädgårdar är små regnskogar med ett myller av liv.

Algblomning kallas det när mikroalger – encelliga vattenlevande organismer med fotosyntes – förökat sig så mycket att det märks tydligt och eventuellt ställer till problem.…

Professor Kerstin Johannesson har ägnat hela sin forskarkarriär åt gåtan på Bohusläns stränder. Lösningen förvånar – och lär oss mycket om evolutionen.