Carl von Linné

Grisar är kinkiga med maten, visar ett experiment som Linné gjorde med sina lärjungar. Först efter 275 år har resultaten av pionjärarbetet nu analyserats.

När Carl von Linné gjorde den vetenskapliga artbeskrivningen av den asiatiska elefanten utgick han från ett elefantfoster som bevarats i Naturhistoriska riksmuseets samlingar. Fostret har nu undersökts med modern dna-teknik. Studierna visar att det rör sig om en afrikansk elefant och inte en asiatisk elefant. Men det innebär inte att Carl von Linné gjorde fel när han beskrev arten.

Det är något som inte stämmer. På senare tid har jag stött på provocerande påståenden om arv och miljö, om att biologin är på väg in i ett nytt paradigm.

Sett i stora drag är Sverige en grusbank som i geologisk nutid lyfts ur havet och skakat av sig inlandsisen.

Även aporna kan skratta. Schimpanser, gorillor, bonoboer gillar liksom människobarn att bli kittlade. Ännu en egenskap inte bara människan förbehållen.

Det finns inget tvivel om att Darwins förklaring är den korrekta när det gäller livets utveckling här på jorden.

På åtskilliga ställen i Sverige finns månghundraårig, vild­växande hum­le. Vi har rest runt och samlat in humleplantor från platser där vi kunnat belägga odling på 1600-talet eller tidigare.

- Nu är det nästan lika enkelt att arbeta med tusentals år gammalt DNA som med modernt, säger Anders Götherström, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet.

Risken finns att den fiktiva intervjun bevarar fördomar om Lappland. I själva verket var Linné ofta mycket positiv till både människor och natur i nordligaste Sverige.

I lejongap, som är närbesläktad med gulsporre, finns en mutation som ger upphov till liknande peloriska blommor och det är känt vilken gen som förändrats.

En efter en föll folkrepublikerna i Östeuropa och ersattes av parlamentariska demokratier. När Sovjetunionen upplöstes i ett femtontal stater utspelades världshistoria i realtid framför våra ögon.

Det visar sig att det finns både en hel del ny forskning att rapportera och möjligheter att belysa kända omständigheter på ett annorlunda sätt.

Fotografen Helene Schmitz kommer i januari 2007 ut med en bok om hur Linné tänkte när han skapade sexualsystemet, System och passion - Linnés dröm om växternas ordning.

Växtvärldens mest kända mutation är en gulsporre med kraftigt förändrade blommor.