Demens

Viss demens gör minskar empatin. Nu kan forskare förklara varför.

Blodprov och minnestest screenar för alzheimers.

Endast några få procent uppfyller kriterierna för den omtalade svenskutvecklade bromsmedicinen mot alzheimer, enligt ny forskning.

De svenska forskarna kunde dels förutspå sjukdom med 80 procents säkerhet ungefär tio år innan symtom, dels se hur snabbt sjukdomen riskerar att utvecklas.

Ansamlingar av två proteiner i hjärnan innebar ökad risk för minnesproblem och demens.

En experimentell behandling mot Alzheimers sjukdom bromsar försämringen med 27 procent. Forskning & Framsteg har tidigare rapporterat om hur läkemedlet forskats fram.

En mutation hos en släkt i Norrland gav Lars Lannfelt idén till en ny medicin mot alzheimer. Det var för 20 år sedan. Nu har läkemedlet godkänts i EU.

Kunskap om en ovanlig demenssjukdom kan finnas gömd bland hjärnans veck, enligt svensk forskning. Andra forskare är dock mer tveksamma till resultaten.

Körsång får oss att må bättre, men kan gemensam sång även bromsa åldrandet? Det hoppas ett nytt forskningsprojekt ge svar på.

Ett blodprov och tre minnestest kan med drygt 90 procents säkerhet förutsäga om en person får diagnosen Alzheimers sjukdom inom fyra år. Demensläkare hade rätt i bara 74 procent av fallen.

Svenska forskare har med PET-kamera undersökt hur alzheimerproteinet tau sprider sig i hjärnan. De fann fyra distinkta spridningsmönster som kan kopplas till skillnader i både symtom och prognos.