demografi

Därför väljer unga bort storstan

Tidigare forskning har antingen fokuserat på ungdomars mobilitet eller på deras inträde på arbetsmarknaden. Hanna Uddbäck kombinerar dessa två perspektiv. I sin avhandling i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, undersöker hon varför unga vuxna väljer att stanna kvar i en mindre stad, kopplat till situationen på arbetsmarknaden och övriga livsvillkor. Studien visar att unga ser flera fördelar med att stanna kvar. – Det kan handla om sociala relationer, vänner och familj, men också tillgång till bostäder som många upplever inte skulle vara möjliga i en storstad, säger Hanna Uddbäck. Hanna...

Listan: Så bor vi i EU

Under våren 2020 har många invånare i EU fått tillbringa all sin tid hemma. Men hur bor vi – i lägenhet eller hus? I Nederländerna är det vanligast med radhus/parhus. I Slovenien bor 66,2 procent i fristående hus. I Sverige bor de flesta i lägenhet, 46,2 procent. Medan 44,4 procent bor i villor och 9,2 procent i radhus/parhus. Källa: Eurostat

Här växer megastäder fram

”Mänsklighetens framtid är urban.” Så står det i FN:s senaste urbaniseringsrapport . Och det saknas inte data som stödjer detta. För nästan 15 år sedan blev mer än halva jordens befolkning urban, och i över hundra länder lever mer än 70 procent av befolkningen i städer. Staden representerar i någon mening framtiden – den är i regel modernare än landsbygden, där finns alltid det senaste och nyaste och det är i städer som ekonomisk tillväxt sker och fattigdom minskar. Urbaniseringen är ett relativt sent fenomen. Mellan 1950 och 2018 ökade antalet stadsbor i världen från 0,8 miljarder till 4,2...

Kan färre barn lösa klimatkrisen?

När man diskuterar befolkningsförändringar är det viktigt att hålla isär skillnader i det totala antalet människor – befolkningsstorleken – och förändringar i andelen unga och äldre – åldersstrukturen. En växande befolkning ger en högre andel yngre i befolkningen, medan en minskande befolkning ger en högre andel äldre personer. Att vi lever allt längre gör också att det blir större andel äldre för varje år. Det finns motstridiga åsikter bland forskare om de ekonomiska konsekvenserna av förändringar av både åldersstruktur och befolkningsstorlek, men mycket tyder på att ett samhälle kan hantera...

BLOGG: Anne Boschini

80 år i pension?

P1-morgon den 8 januari innehåller en intervju med vetenskapsjournalisten Henrik Ennart som utkommit med en ny bok: ”Åldrandets gåta” . I denna bok diskuteras forskning som menar på att det redan har fötts människor som kommer att bli 150 år eller kanske till och med 200 år gamla. Vetenskapen är naturligtvis delad i denna fråga, men min tanke blev direkt: Hur skulle ett sådant samhälle fungera?...

Hälften dog före femton års ålder

Omkring 25 procent av alla barn som fötts i historisk tid har dött under sitt första levnadsår, och drygt 45 procent innan de fyllt 15 år. Det framgår av en mängd arkeologiska och historiska analyser som ställs samman vid Our World in Data , som drivs av Oxfordekonomen Max Roser. I grova tal kan man säga att en fjärdedel av alla barn dog under sitt första år, och hälften under sina första 15 år. Detta gäller alltså fram till 1800- och 1900-talet, då dessa siffror snabbt började sjunka. Dessa data är rätt samstämmiga för olika delar av världen och olika tidsperioder – de gäller för romarriket...

Ja, vi blir fler på jorden – men takten minskar

Snart är vi 8 miljarder. Men tillväxttakten är den långsammaste som uppmätts i modern tid. För 50 år sedan växte världens befolkning dubbelt så snabbt.

Sambos lever längre

Vi lever längre och längre liv både i Sverige och världen. Men ökningen sker i olika takt – och det är stora skillnader mellan olika grupper. Män som lever som gifta eller sambos lever till exempel sju år längre än ensamstående män. Kvinnor som lever sammanboende blir fyra år äldre än ensamstående, enligt nya siffror från SCB . Ungefär 30 procent av befolkningen som är äldre än 30 år i Sverige lever i ensamhushåll . Cirka 63 procent lever som gifta eller sammanboende. Övriga sju procent bor med kompisar eller syskon, är inneboende eller bor på en institution. Man tror att sammanboendet...

Allt färre decemberbarn

– Historiskt sett fick man oftast barn på våren, och vi hade även en liten puckel på hösten. Det betydde att man fick barn nio månader efter sommaren eller nio månader efter julen, säger Gunnar Andersson , professor i demografi vid Stockholms universitet och aktuell med en forskningsstudie om säsongsvariationer i barnafödslar. Preventivmedel och ökad möjlighet till abort har sedan sakta förändrat dessa mönster, liksom preferenser om när på året man vill eller inte vill ha barn. – Under 2000-talet har födslarna allt mer börjat utjämnas över året. Vi ser till exempel färre och färre vårbarn,...

Ökade klyftor även i livslängd

De senaste fem åren har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökat allra mest för högutbildade, de med eftergymnasial utbildning. ”Trenden med ökade skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå ser ut att fortsätta”, rapporterar Statistiska centralbyrån . För män med lägst utbildning, enbart grundskola, har medellivslängden stått still de senaste fem åren – och för lågutbildade kvinnor har den till och med minskat. Tittar man även på civilstånd så blir mönstret än mer tydligt; medellivslängden har ökat allra mest för högutbildade personer som också är sammanboende – medan...

Barnbarn lockar till pension

De som blivit mor- eller farföräldrar går något tidigare i pension än personer som inte har några barnbarn. Detta framgår av en ny avhandling i sociologi vid Stockholms universitet. Analysen bygger på registerdata över alla personer i Sverige som fyllt 58 år mellan 1993 och 2012. ”Resultaten visar även att de som varit mor- eller farförälder längst tid går tidigast i pension”, skriver sociologen Linda Kridahl i sin doktorsavhandling .

Mer sex i juletid – i många länder

I en studie av nästan 130 länder har forskare från bland annat Indiana University i USA sett ett samband mellan sexsökningar på internet, stora familjehögtider och barnafödande nio månader senare. Forskarna har undersökt både länder norr och söder om ekvatorn samt både kristna och muslimska länder. Därmed hittade man samband som gick utanför de årstidsvariationer som ibland sägs påverka nativiteten. Forskarna analyserade särskilt julhelgen och Eid al-fitr, helgen i slutet av Ramadan, som dessutom är rörlig över kalenderåret. Trots detta kvarstod sambandet mellan storhelg och sex. Forskarnas...

Därför slutar vi inte jobba på ålderns höst

Dagens äldre är piggare och friskare än någonsin tidigare. Sedan år 2000 har andelen äldre som fortsätter att arbeta efter 65-årsdagen fördubblats. Forskare vid Linnéuniversitetet har nu tagit reda på vad som driver dem. Förutom registerdata har forskarna skickat ut enkäter till 20 000 seniorer, främst 40-talister, om deras inställning till arbetslivet efter 65 års ålder. Två faktorer står i centrum: god hälsa och att vara egenföretagare. Egenföretagare är dubbelt så benägna att arbeta vidare, och dålig hälsa är en viktig orsak till att pensioneras vid 65. Sysselsättningsgrad för äldre, 65–74...

Småsyskon har sämre hälsa

Flera studier har visat att småsyskon i genomsnitt har det sämre förspänt, de har till exempel sämre betyg och lägre lön än sina äldre syskon. Nu vet vi att småsyskon även har sämre hälsa. – Våra resultat styrker denna generella insikt, säger Helena Svaleryd , forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien. Som mått på hälsa har forskarna utgått från barnens behov av sjukhusvård från födseln upp till 24 års ålder. Det visade sig att förstfödda har något sämre hälsa vid födseln, men efter det första levnadsåret vänder det. Därefter är det i stället...

Välutbildade lever längre

I början av 1970-talet hade Sverige världens högsta medellivslängd. Sedan dess har vi passerats av flera andra länder. Men medellivslängden ökar fortfarande.. Ökningen ser dock olika ut för olika grupper, rapporterar Statistiska centralbyrån . Sedan 1980 har männens förväntade medellivslängd ökat med nästan åtta år och kvinnornas med drygt fem år. Men kvinnor lever fortfarande längre än män – den förväntade livslängden är 84 år för kvinnor och 80,5 år för män. Samtidigt som skillnaderna mellan män och kvinnor minskar så ökar klyftan mellan människor med olika utbildningsnivå – och den klyftan...