demokrati

Tidig rösträtt ökar inte kunskapen

Vi får rösta efter att vi fyllt 18 år i Sverige. Därför finns det ungdomar som är födda samma år och går i samma klass på gymnasiet där några får rösta vid ett val och andra inte, beroende på födelsedatumet. Forskare har nu jämfört kunskapsnivån hos ungdomar som fyllt 18 år några veckor före respektive efter ett val, under sju av de allmänna val som hållits i Sverige åren 1988–2006. Kunskapsnivån har mätts genom att jämföra betygen i samhällskunskap, vilka inte påverkades av möjligheten att rösta: ” Resultaten visar entydigt att den tidiga rösträtten inte ger ökade kunskaper i samhällskunskap...

Ingen demokrati utan fria kvinnor

Redan på 1950-talet fick Tunisiens kvinnor rätt att skilja sig utan mannens godkännande, och polygami förbjöds. I arabvärlden var dessa lagar unika. Enligt nya forskningsresultat kan dessa tidiga framsteg för kvinnorna ha varit avgörande för den positiva utvecklingen i Tunisien efter den arabiska våren 2011. Efter det första valet i Tunisien år 2011 började arbetet med en ny konstitution, vilket hotade att bromsa demokratiseringsprocessen. Enligt regeringens islamistiskt inspirerade förslag skulle kvinnan nu ses som ett ”komplement till mannen” – till skillnad från de principer som hade...

Försvagad global demokratiutveckling

Under efterkrigstiden blev världen allt mer demokratisk. Trenden accelererade efter murens fall 1989. Men de senaste 5–10 åren har utvecklingen mattats. Det framgår av statsvetarprofessorn Sören Holmbergs sammanställning av flera globala demokratimätningar som han presenterade på SCB:s demokratidag . Såväl Freedom House som The Economist har demokratindex som visar på en stagnerad eller fallande demokratisering av världen efter flera decennier av framsteg på området. Även enligt World Values Survey minskar i många länder andelen människor som tycker att det är viktigt att leva i en demokrati...

Spretigare väljare

Allt fler väljare delar upp sina röster mellan olika partier i riksdags-, landstings- och kommunalval. När man kunde börja splittra sina röster år 1970 var det omkring 5 procent av väljarna som gjorde det. Vid valet i september 2014 var siffran strax under 30 procent. Det kan ses som ett uttryck för en fragmentisering av partisystemet, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. På samma sätt har väljarnas rörlighet mellan partier ökat under en längre tid, även om rörligheten vid förra årets riksdagsval inte var lika stor som vid valet 2006...

BLOGG: Lena Wängnerud

Minskade könsskillnader i Sveriges riksdag

Samtidigt som det blivit fler kvinnor i Sveriges riksdag har skillnaderna minskat mellan kvinnor och män när det gäller innehållsliga aspekter av det politiska arbetet.

Fascister eller inte – vad anser forskarna?

Texten har kompletterats sedan den först publicerades på nätet (2014-12-09). Sedan riksdagsvalet 2010 sitter Sverigedemokraterna i riksdagen och har dessutom en vågmästarroll. Något som de utnyttjade i december 2014, då de fällde den sittande regeringens budgetproposition. I diskussionen som följde har debatten om SD:s politiska färg intensifierats och vissa debattörer har gjort en poäng av att kalla SD fascister eller nyfascister. I Nationalencyklopedin karakteriseras fascism av förakt mot demokratin, vurm för den nationella revolutionen och kult av den karismatiske ledaren. I botten finns...

Folkpartister tvekar mest

Hur säkra är vi på vårt val när vi går till valurnorna? Forskningen visar att allt fler väljare bestämmer sig sent, byter parti eller taktikröstar. Vid förra riksdagsvalet bestämde sig var tredje väljare först under den sista veckan före valet, enligt Statistiska centralbyrån. Om man frågar väljarna om hur säkra de är på sitt partival så visar det sig att omkring 70 procent är säkra på sitt val, men denna siffra skiljer sig åt mellan olika partier. Sverigedemokrater och socialdemokrater har störst andel säkra sympatisörer, medan folkpartister och miljöpartister är minst säkra på sitt val. I...

Demokratisering utan ekonomisk tillväxt

I Indonesien infördes gradvis lokala val efter att diktatorn Suharto tvingades avgå i slutet av 1990-talet. Detta möjliggjorde att över tid undersöka om den gradvisa demokratiseringen hade effekt på den ekonomiska tillväxten. Övergången till demokrati skedde helt slumpmässigt, region för region, beroende på när de lokala ledarnas mandat från Suharto gick ut. – Vi kunde inte konstatera några tillväxteffekter inom fem års tid, säger Fredrik Sjöholm, nationalekonom vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som analyserat denna process. Inte åt något håll, vilket kanske ska påpekas, eftersom det...

Intresserade men otrogna väljare

Partiidentifikationen har minskat radikalt de senaste decennierna. För 40 år sedan betraktade sig drygt 60 procent av väljarna som anhängare av ett specifikt parti. Detta hade mer än halverats, till 28 procent, vid senaste valet. Samtidigt ökade andelen som byter parti mellan valen från drygt 10 procent till över 30 procent. Till detta ska läggas att taktikröstningen har ökat från omkring 5 procent på 1970-talet till över 15 procent. Det framgår av statsvetarna Sören Holmbergs och Henrik Oscarssons rapport Allt mer lättrörliga väljare . Samtidigt bestämmer vi oss allt senare. På 1960-talet...

Svenskar röstar trots regn

Vid amerikanska presidentval minskar andelen röstande med en procentenhet om det regnar på valdagen. Nu har Richard Öhrvall, statsvetare vid Linköpings universitet, tillsammans med två forskarkollegor letat efter liknande samband i svenska val. Deras slutsats är att valdeltagandet i Sverige inte påverkas av om det regnar eller ej. I sin undersökning har de jämfört SMHI:s lokala väderstatistik från 1976 till 2010 med data över valdeltagandet i Sveriges alla kommuner. Forskarna tror att benägenheten att gå och rösta trots regn delvis kan kopplas till vårt valsystem och dess skillnader gentemot...

Politikerna ofta ärligare än vi tror

Omkring 80 procent av vallöftena hålls – och det är väsentligt mer än vad de flesta andra europeiska regeringar förmår. Det framgår av statsvetaren Elin Naurins forskning vid Göteborgs universitet. Hon har studerat utfallet av alla löften inför valen år 1994, 1998, 2002 och 2006. Det handlar om ett knappt hundratal rätt konkreta löften per val, som skrivits in i partiernas valmanifest. Det visade sig att de socialdemokratiska minoritetsregeringarna var bäst på att hålla vad de lovat. Alliansen höll 76 procent av sina löften efter 2006 års val, medan Socialdemokraterna höll drygt 80 procent av...

Sök på sajten