demokrati

Allmän rösträtt 100 år – men långt ifrån alla fick rösta

Demokratin var inte fullbordad i och med att kvinnor fick rösta i riksdagsvalet 1921. Många fick fortfarande inte rösta. Idéhistorikern Annika Berg skriver om 100 år av fortsatta begränsningar.

Rekord i undantagstillstånd under pandemin

Med ett undantagstillstånd kan en statsmakt tillfälligt ge sig själv utökade befogenheter, till exempel att införa utegångsförbud. Tanken är åtgärderna ska sättas in för att hantera svåra kriser. Mellan januari och juni år 2020 införde drygt hälften av världens länder undantagstillstånd i någon utsträckning. Det motsvarar antalet som infördes under hela den förgående tioårsperioden. Resultaten kommer från en studie genomförd av forskare från Göteborgs och Stockholms universitet. – Under förra året märkte vi att vissa länder valde att införa undantagstillstånd och andra inte. Länder stod...

Folkviljan vs. demokratin

Populismen har haft en högkonjunktur i och med Donald Trumps presidentskap och utvecklingen i bland annat Polen och Ungern. Hur påverkar det demokratin?

Nu startar skrivarskola för forskare

Att berätta om komplexa skeenden från forskarvärlden på ett intresseväckande sätt är svårt. Inte bara för vetenskapsjournalister, utan även för forskare som själva vill nå ut med sina rön i olika sammanhang. Nu ska forskare kunna få tips av författaren Magnus Linton , som själv har skrivit flera fackböcker och är redaktör vid Institutet för Framtidsstudier , IFFS, för allt från vetenskapliga artiklar till essäer och antologier. Magnus Linton. Bild: Cato Lein – Många forskare är nöjda med att lämna "paketeringen" till kommunikatörer, och det är absolut ingenting fel med det. Vårt projekt...

BLOGG: Lena Wängnerud

Minskade könsskillnader i Sveriges riksdag

Samtidigt som det blivit fler kvinnor i Sveriges riksdag har skillnaderna minskat mellan kvinnor och män när det gäller innehållsliga aspekter av det politiska arbetet.

Fler gratis forskningsartiklar

Vetenskapsåret 2021: Trots att forskning ofta betalas med allmänna medel är resultaten inte fritt tillgängliga. De flesta forskningsartiklar är låsta bakom dyra betalväggar hos förlagen som ger ut vetenskapliga tidskrifter. Det vill initiativet Plan S ändra på.

De mest utsatta vet minst om pensionen

Har du järnkoll på hur din ekonomiska situation kommer att se ut den dag du blir pensionär? Om svaret är nej är du i gott sällskap. I en svensk enkätstudie baserad på svar från drygt 2 000 personer mellan 31 och 60 år blottläggs stora kunskapsluckor kring svenskars förståelse av pensionssystemet. – En majoritet svarade fel på över hälften av faktafrågorna vi ställde. Det ligger i linje med vad deltagarna själva ansåg sig kunna om pensionssystemet och tyder på att vi har ställt relevanta frågor, säger Mikael Elinder , docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom...

Svensk grävjournalistik hyllas av internationella forskare

Företag som Facebook och Google gör allt större anspråk på kakan av annonsintäkter. Det har tvingat nyhetsredaktioner över hela världen att hitta nya affärsmodeller för att överleva. Trots det har den grävande journalistiken frodats i Sverige under senare år, och till och med fått en starkare ställning. Det framgår av ett utdrag från den kommande forskningsrapporten Media for Democracy 2020 , ett europeiskt projekt med svenska deltagare från Demicom vid Mittuniversitetet. Rapporten avhandlar journalistikens utveckling i 18 länder, och utdraget om grävjournalistik är en liten studie byggd på...

Vendetta till demokratins försvar

På journalisten, författaren och Pulitzerprisvinnaren Anne Applebaums och hennes makes nyårsfest hemma i nordvästra Polen minglar politiker, statstjänstemän och journalister från när och fjärran. Året är 1999. De inbjudna är liberaler, konservativa och anti-kommunister – ”den allmänna kategori som polackerna kallar högern”. Tjugo år senare byter Applebaum trottoar för att undvika vissa av dem som var på festen. De i sin tur skulle skämmas över om någon fick veta att de ens firat nyår hos henne, skriver hon. På dryga 200 sidor resonerar hon sedan kring varför så många av hennes gamla...

äldre vinna framför uppslgen laptop, munskydd på och mobiltelefon vid örat

Digital nyhetsfrossa i pandemins fotspår

Siffrorna kommer från SOM-institutet i Göteborg, där forskarna genomfört en extra rapport med anledning av coronapandemin. Rapporten gäller perioden mellan april och juni, och visar att användandet av nyhetssajterna hos Sveriges television, Sveriges Radio och TV4 har fördubblats jämfört med hösten 2019, hos såväl ungdomar som de äldre. – Många äldre tar del av samtliga tre nyhetssajter, plus Aktuellt, Ekot, och så vidare. Fördubblingen syns både hos de i 65-årsåldern och de i 80-årsåldern, alltså de ”äldre-äldre”, vilket är väldigt spännande. De har haft ett stort behov av information och...

Krona eller klave avslöjade oärliga politiker

Den 9 augusti år 1974 avgår Richard Nixon som USA:s president när ljudinspelningar avslöjat att han varit inblandad i mörkläggningen kring Watergateskandalen – något han dittills förnekat vid upprepade tillfällen. Hur många osanningar som aldrig uppdagas inom politiken är svårt att säga. Men är politiker oärligare än gemene man, i synnerhet när lögnen medför fördelar och risken att ertappas är låg? Den frågan har forskare nu tagit sig an genom att låta 816 spanska borgmästare svara på en enkät och singla slant. – Politiker har ofta tillgång till information som väljarna inte har. Av den...

Så ska folkvaldas twittrande kartläggas

När enskilda politiker skickar ut kommentarer på världsscenen är en plattform den överlägset mest populära: mikrobloggen Twitter, med dess maximalt 240 tecken långa inlägg. I tidigare studier där stora mängder inlägg analyserats har det handlat om enskilda länder eller personers twittrande under en viss period. Ofta har skillnader i metod gjort studierna svårjämförbara sinsemellan. Nu har forskare satt ihop en databas över twitterinlägg som täcker parlamenten i 26 länder, samt Europaparlamentet. Databasen är gratis och ligger redan uppe i en tidig version. Twitterdata avslöjar polarisering...

Global mediekris – trots stort behov av journalistik

I kristider som coronapandemin är behovet av saklig och trovärdig information särskilt stort. Samtidigt har flera mediebolag i Sverige permitterat journalister för att få ekonomin att gå runt. – Det är en paradoxal situation att man nu får klara journalistiken med mindre resurser, trots att man ser en ökad efterfrågan. Vi ser inte slutet på den här historien än. Uthålligheten hos mediebolagen kan variera, säger Lars Nord , professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall, som har varit med och skrivit det svenska bidraget till rapporten om covid-19 och...

Etablerade demokratier rustade för kris

Det har i medier spekulerats mycket kring huruvida coronapandemin i olika länder används som ett svepskäl för att avskaffa demokratin. Inte sällan dras paralleller till mellankrigstiden 1918–1945 och den turbulenta ekonomiska och politiska situation som då rådde i Europa och resten av världen. – Mellankrigstiden är känd för stor desperation, många demokratiska sammanbrott och en djup ekonomisk kris. När man ser kriser uppstå refererar man till det som är känt i historien. Men det går inte att jämföra den tidens nya och bräckliga demokratier med demokratier av idag, som har överlevt i mer än...

Fake News är inte största hotet mot demokratin

1 | Tillsammans med din danska forskarkollega Jannick Schou har du skrivit en bok som kritiskt granskar fenomenet falska nyheter. Varför? – Jag har studerat falska konton och desinformation på nätet till exempel under förra presidentvalet i USA. Samtidigt har jag forskat om debatten om falska nyheter och postsanning och oroats av de reaktioner som har kommit i form av censur-lagstiftning i länder som Singapore, Ryssland och Kenya. Också i Europa har Frankrike och Tyskland vidtagit åtgärder kring censur, även om de inte är lika dramatiska. 2 | Vad är problemet med att förbjuda falska nyheter...