Ekologi

Varje år dör miljarder fåglar i fönsterkrockar världen över. Fåglarna ser naturen genom glasrutorna – eller avspeglad natur – och flyger rakt in i fönstret. Fåglar kan se ultraviolett ljus och det finns fönster som är utrustade med mönster som reflekterar eller absorberar uv-ljus. Tanken är detta ska skapa ljuskontraster på rutorna så att de blir lättare att upptäcka för fåglar. Men fältförsök har gett blandade resultat: det verkar som att endast vissa fåglar ser krockskyddsmönstren. Forskare från Uppsala kan nu förklara varför.

Amerikanska forskare har nu visat att fiskyngel kan kommunicera med ljud, något som tidigare endast visats för vuxna fiskar. Fiskyngel av arten grå snapper, Lutjanus…

Hoppstjärtar är en insektsordning med ett effektivt skydd mot angrepp: de är utrustade med en katapult. Den består av en så kallad hoppgaffel på kroppens undersida. Hoppgaffeln är spänd som en fjäder och vid annalkande fara frigörs den och slår i marken, och skickar iväg insekten i en lång båge.

En av världens största sötvattensfiskar, arapaiman, håller på att utrotas – trots att fiskeförvaltningens modeller visar att det inte borde kunna hända.

Skogen har en särställning  jämfört med annan odling. Vi vill att skogen ska vara så mycket, vilket lätt leder till konflikt. I botten handlar dessa strider ofta om ifall skogen ska ses som odlingskultur eller natur.

Australiens koalor tillbringar merparten av sin tid i eukalyptusträd, vars blad de äter. Ibland kan man se dem klamra sig fast mot trädstammar och grenar med både armar och ben, som om de vore rädda för att falla ned. Beteendet har nu fått en förklaring: trädstammarna är kallare än den omgivande luften så trädkramandet kyler koalorna under varma dagar.

Ungefär 270 rödlistade arter är knutna till sjöarnas strandmiljö. Insekterna utgör den största gruppen med drygt 150 rödlistade arter. Kärlväxter, mossor och lavar bidrar med ytterligare 90 arter. Även fåglar samt grod- och kräldjur finns med på rödlistan. Det visar en ny rapport från Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Vår acceptans för klövviltsjakt ökar. En orsak är att de växande viltbestånden skapar problem som trafikolyckor och betesskador. Men vår förtjusning i kött från vilt bidrar också.

Värmen från aktiva vulkaner utgör en oväntat gynnsam livsmiljö för många arter och bidrog sannolikt till att växter och småkryp lyckades överleva istiden.

Ett oväntat fynd i en bortglömd insektssamling från Darwins resor visade sig tillhöra ett helt nytt släkte inom insektsvärlden. Men det är tveksamt om själva arten fortfarande lever kvar på jorden.

En ny, världsomspännande studie visar att träd har en unik egenskap – de växer fortare ju större de blir.

Hajar tycks vara mer hemkära än vad man tidigare har trott. Efter ungefär 15 år återvänder citronhajar till sin födelseplats för att själva föda ungar. 

Nya rön visar att övergödningen av haven orsakar sjukdomar hos koraller, men att korallerna tillfrisknar oväntat snabbt om övergödningen minskar.

De flesta tänker nog att rovdjurens jakt minskar antalet bytesdjur. Men i fiskarnas värld är det ofta tvärtom – rovfiskarnas jakt kan märkligt nog leda till att det blir fler bytesdjur. Och hotade fiskbestånd kan räddas genom att man minskar deras tillgång på föda. Svensk forskning vänder upp och ner på vedertagna ekologiska principer.