Fertilitet

För första gången har forskare på konstgjord väg lyckats framställa något som motsvarar ett två veckor gammalt embryo.

Svenska barn som blir till genom en spermadonation kan ta reda på donatorns identitet när de blir vuxna. Få utnyttjar dock den rätten.

Mellan 2008 och 2018 ökade barnafödandet hos kvinnor i åldern 40 till 49 år – och användning av assisterad befruktning fördubblades i gruppen. Det visar en svensk studie.

Mellan 2008 och 2018 ökade barnafödandet hos kvinnor över 40 – och användning av assisterad befruktning fördubblades i gruppen.

Hur är det att be sin mamma om att få hennes livmoder? Och vad händer om mamman inte kan eller vill donera? Det är några av frågorna som tas upp i en ny studie av livmoderstransplantationer.

Att analysera mensblod för att förstå immunsystemet i livmodern är bättre än att använda vanliga blodprover, visar svenska forskare. Kunskap om immuncellernas aktivitet kan framåt komma att ge svar på exempelvis varför vissa har svårare än andra att bli gravida.

Göteborgsforskare har undersökt kvinnors demensrisk och sett en koppling till hur lång fertil period som kvinnan haft – ju längre period, desto högre risk. 

Äggceller kan föredra spermier från vissa män framför andra – och inte nödvändigtvis den man kvinnan tänkt ska bli pappa åt barnet. Det visar forskning från Stockholms universitet.

Var tredje europeisk kvinna har arvsanlag från neandertalsmänniskan som förknippas med ökad fertilitet. Det visar en ny studie från Karolinska institutet och Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology.

För par som vill få barn är det lockande att försöka förbättra spermiernas kvalitet. Men zink och folsyra är inte något att satsa på, visar en ny studie.

I Sverige är det ovanligt att spädbarn dör. Men risken är större för barn som kommit till genom IVF-behandling än för barn skapade på det vanliga sättet.