Lång fertilitet kan öka kvinnors risk för demens

Göteborgsforskare har undersökt kvinnors demensrisk och sett en koppling till hur lång fertil period som kvinnan haft – ju längre period, desto högre risk. 

Publicerad
Forskarna har kunnat se att risken för att kvinnor drabbas av demens hänger ihop med längden på deras fertila period.
Bild: Getty Images

Det är sedan tidigare känt att kvinnor har ökad risk, jämfört med män, att drabbas av demens, särskilt sådan som diagnosticeras efter 80-årsåldern. Att östrogen skulle kunna ha en koppling har varit en hypotes och det har också gjorts flera studier på området, exempelvis för att se om hormonpreparat skulle kunna ge skydd. Dessa studier har dock visat på skiftande resultat, enligt Jenna Najar, ST-läkare inom kognition och äldrepsykiatri och doktorand på Sahlgrenska akademin.

– Därför ville vi undersöka hur könsspecifika händelser kopplade till kvinnors egen produktion av östrogen påverkade risken för demens. Här tittade vi på antalet graviditeter, tiden kvinnan ammande, när kvinnor fick sin första mens och när de kom i klimakteriet, säger hon.

Ju längre fertil period, desto högre risk

I en observationsstudie som publiceras i Alzheimer´s & Dementia studerade hon och hennes kollegor 1364 svenska kvinnor som följts mellan åren 1968 och 2012 i befolkningsundersökningarna Kvinnostudien och H70-studien.

Det som forskarna kunde se spelade roll var längden på den fertila perioden. Denna definieras som tiden mellan den första mensen och menopaus, som i sin tur definieras som att kvinnan inte har någon blödning under ett år.

Det som gick att se var att i gruppen kvinnor med kort fertil period, 32,6 år eller mindre, fick 16 procent en demenssjukdom. Bland de kvinnor som hade det som forskarna definierade som lång fertil period, 38 år eller längre, utvecklade 24 procent demens. 

– Vi kunde se att risken för demens och framför allt Alzheimers sjukdom ökade för varje ytterligare år som kvinnan var fertil. Och det som tycks vara starkast kopplat är hur pass sent kvinnor kommer i menopaus, säger Jenna Najar.

Detta sker i genomsnitt vid lite drygt 50 års ålder, och i studien förekom kvinnor som hade sin sista mens mellan 38 och 55 års ålder.  

Östrogeneffekter varierar över livet

Vad kopplingen skulle kunna bero på är för tidigt att säga, enligt Jenna Najar.

– Det finns en allt starkare samsyn hos forskare att östrogen inte är entydigt skyddande eller farligt, utan att det snarare handlar om att östrogen är ett hormon vars effekt på hjärnhälsan ändras över livets gång, säger hon.

Exempelvis såg hon i studien ingen koppling mellan antalet graviditeter och demensrisk, trots att kvinnor som är gravida har skyhöga östrogenhalter eftersom hormonet tillverkas i höga doser av moderkakan.

– Här kan man spekulera i att gravida oftast är så pass unga att hjärnan klarar östrogenets påverkan. Men för äldre kvinnor som börjar ta hormonpreparat sent, mer än fem år efter sista mensen, har man sett en koppling till ökad risk för demens. Däremot är inte hormonpreparat skadliga om de börjar tas i nära anslutning till menopaus, utan kan kanske rentav ge ett visst skydd, säger hon.

Fysisk aktivitet och hjärngympa skyddar

Men resultaten om hur den fertila periodens längd skulle kunna vara kopplad till demens är inte entydiga.

– Vår studie och en studie från Nederländerna visar på samma sak, att en lång period kan kopplas till ökad demensrisk, medan en studie från Kalifornien hade motsatt resultat. Och en fjärde studie såg ingen koppling alls, säger Jenna Najar.

Vad ska då en kvinna som kommer sent i klimakteriet göra för att minska den eventuella riskökningen? Här finns lyckligtvis mycket starka vetenskapliga belägg för vad som skyddar mot att utveckla demens.

– I en studie som vi publicerade förra året har vår grupp visat att kvinnor som var fysiskt aktiva och höll hjärnan igång hade en minskad risk för demens, säger Jenna Najar.

Resultaten publicerades i tidskriften Neurology. Och enligt Jenna Najar finns det stöd för att dessa åtgärder ge skydd i en grad som, på gruppnivå, motsvarar den riskökning som en lång fertil period verkar kunna innebära. Och när det gäller preventiva åtgärder står forskningen stark. 

– Här fanns redan mycket starka data. Vår studie, där vi följt kvinnor i hela 44 år, kunde bidra till att bekräfta dem, säger Jana Najar.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor