Fysik

Ununseptium – ett ett sju, heter tills vidare det nyaste grundämnet skapat av amerikanska och ryska fysiker.

Den brittiske 1500-talspoeten John Heywood liknade vår egen måne vid en ost. Vad skulle han inte ha skrivit om Marsmånen Fobos?

Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.

För första gången har en extremt liten sensor, gjord av kolnanorör, lyckats registrera enskilda molekyler hos levande celler.

En ny apparat kan 10 000 gånger snabbare än dagens teknik mäta hur ljuspulser blir till elektriska signaler och tillbaka igen.

Vatten och flera organiska molekyler har nyligen upptäckts i Orionnebulosan, där många nya stjärnor bildas. Orionnebulosan är känd som en av rymden mest produktiva kemiska fabriker.

Fyra biljoner grader Celsius – så het blev materia i en ovanlig form. Kvarkgluonsoppa, eller plasma, kallas den och bildas i kraftfulla kollisioner mellan elektriskt laddade atomer, så kallade joner.

Det händer mycket i den tomma rymden mellan stjärnorna. Trots att den är tommare än något tomrum vi kan skapa på jorden pågår där kemisk aktivitet för fullt.

Efter femton år av vinter och mörker började Titan, en av Saturnus månar, att långsamt vända sitt norra halvklot mot solen i augusti förra året.

Under vintermånaderna täcks Mars röda sanddyner av frusen koldioxid. Istäcket smälter när solstrålarna värmer det på våren.

Kattass har den kallats, och björnram – eller NBC6334 med astronomernas något torrare namn.

Från början, den 6 januari i år, såg den ut som en komet. Inte så märkvärdigt kanske. Men den något ovanliga formen frestade astronomerna till en närmare titt med rymdteleskopet Hubbles nya kamera.

32 nya planeter kring andra solar är resultatet av fem års observationer från Europeiska sydobservatoriet i Chile.

Särskilt intressanta är de så kallade tigerränderna i närheten av Enceladus sydpol, som tycks vara varmare än den frusna månens övriga yta.