Annons

geologi

Den svenska geologen och kraterexperten Sanna Alwmark har nyligen börjat arbeta med en forskargrupp vid universitetet i Köpenhamn, som är specialiserad på att utforska Mars . Just nu bygger de instrument till Mars 2020 , den amerikanska roboten som ska studera geologin på vår grannplanet. Den ska dessutom ta borrprover ur marken som senare skickas tillbaka till jorden med en annan farkost. I det förberedande arbetet bidrar Sanna Alwmark bland annat med sin kunskap om kraterbildning. – Jag ska studera marsmeteoriter och kratrar här på jorden på ett sätt som sedan kan användas för att utforska...
Genom att noggannt analysera avlagringarna i en kinesisk droppstensgrotta har forskare från Kina och USA fått nya mått på mängden kol 14 i atmosfären vid olika tidpunkter. Det här ger underlag för noggrannare kol 14-dateringar av till exempel arkeologiska fynd. – De har väldigt fina data. Det här ger en kontroll av andra mätserier, säger professor Göran Possnert på Uppsala universitet, som själv jobbat med kol 14-datering i flera decennier. De nya mätningarna ger en sammanhängande mätserie som sträcker sig 54 000 år tillbaka i tiden, vilket är nära gränsen för hur långt tillbaka kol 14-...
I princip syftar all forskning och övervakning av vulkaner till att förstå vad som pågår i vulkanen och att förutsäga om vulkanen kommer att ha utbrott. Det finns ett flertal typiska tecken som tyder på att en vulkan kommer att ha utbrott, exempelvis jordskalv, ökad geotermisk aktivitet, en ökad mängd gaser som frisätts och att vulkanens yta kan svälla. Några av dessa tecken kan dyka upp flera månader eller år före ett utbrott. Vilka tecken det är beror på vulkanen. Anledningen är dock alltid att magma är på väg in i vulkanen. Magma lagras i magmakammare av olika storlekar och former och...
Den 14 november 1963 upptäckte kocken på en isländsk fisketrålare en enorm rökpelare utanför Islands sydkust. Båten begav sig genast till platsen i tron att det rörde sig om en brinnande båt som behövde undsättas. Men det visade sig vara ett vulkanutbrott till havs. Sjömännen fick se Surtsey födas, en vulkanö som har blivit något av en helig gral för ekologer som vill undersöka hur djur och växter koloniserar ”jungfrulig mark”, platser som tidigare varit helt utan liv. Magnus Ivarsson är paleobiolog och ingår i ett forskarteam som just nu besöker Surtsey. Men han och hans kolleger är inte...
Hösten 2012 var maringeologen Martin Jakobsson ute med sin båt Skidbladner i Stockholms skärgård, strax utanför Askö, för att skapa detaljerade 3D-bilder av havsbotten. Syftet var att undersöka geologiska spår från istiden. Men ganska snart var det något annat som fångade hans intresse på skärmen. – Vi såg märkliga formationer framträda på botten. Det var som meterstora trappsteg med helt vertikala kanter som sträckte ut sig längs den sluttande botten, säger Martin Jakobsson, professor i geologi vid Stockholms universitet. Upptäckten gjorde honom nyfiken, eftersom han i samband med ett...
Jordens 4,5 miljarder år långa historia kan beskrivas utifrån de olika lager som finns i berggrunden. Vi befinner oss för närvarande i epoken holocen, som började vid slutet av den senaste istiden. Eller gör vi verkligen det? Människan påverkar nu planeten i en sådan utsträckning att det är fullt möjligt att vi efterlämnar bestående avtryck i de sedimentlager som sakta växer under våra fötter. I sådana fall har en ny epok börjat: antropocen, människans tidsålder. Detta är temat för miljöhistorikern Sverker Sörlins nya bok. Författaren tar oss med på en svindlande tidsresa där vi träffar...