Annons

geologi

I princip syftar all forskning och övervakning av vulkaner till att förstå vad som pågår i vulkanen och att förutsäga om vulkanen kommer att ha utbrott. Det finns ett flertal typiska tecken som tyder på att en vulkan kommer att ha utbrott, exempelvis jordskalv, ökad geotermisk aktivitet, en ökad mängd gaser som frisätts och att vulkanens yta kan svälla. Några av dessa tecken kan dyka upp flera månader eller år före ett utbrott. Vilka tecken det är beror på vulkanen. Anledningen är dock alltid att magma är på väg in i vulkanen. Magma lagras i magmakammare av olika storlekar och former och...
Den 14 november 1963 upptäckte kocken på en isländsk fisketrålare en enorm rökpelare utanför Islands sydkust. Båten begav sig genast till platsen i tron att det rörde sig om en brinnande båt som behövde undsättas. Men det visade sig vara ett vulkanutbrott till havs. Sjömännen fick se Surtsey födas, en vulkanö som har blivit något av en helig gral för ekologer som vill undersöka hur djur och växter koloniserar ”jungfrulig mark”, platser som tidigare varit helt utan liv. Magnus Ivarsson är paleobiolog och ingår i ett forskarteam som just nu besöker Surtsey. Men han och hans kolleger är inte...
Hösten 2012 var maringeologen Martin Jakobsson ute med sin båt Skidbladner i Stockholms skärgård, strax utanför Askö, för att skapa detaljerade 3D-bilder av havsbotten. Syftet var att undersöka geologiska spår från istiden. Men ganska snart var det något annat som fångade hans intresse på skärmen. – Vi såg märkliga formationer framträda på botten. Det var som meterstora trappsteg med helt vertikala kanter som sträckte ut sig längs den sluttande botten, säger Martin Jakobsson, professor i geologi vid Stockholms universitet. Upptäckten gjorde honom nyfiken, eftersom han i samband med ett...
Jordens 4,5 miljarder år långa historia kan beskrivas utifrån de olika lager som finns i berggrunden. Vi befinner oss för närvarande i epoken holocen, som började vid slutet av den senaste istiden. Eller gör vi verkligen det? Människan påverkar nu planeten i en sådan utsträckning att det är fullt möjligt att vi efterlämnar bestående avtryck i de sedimentlager som sakta växer under våra fötter. I sådana fall har en ny epok börjat: antropocen, människans tidsålder. Detta är temat för miljöhistorikern Sverker Sörlins nya bok. Författaren tar oss med på en svindlande tidsresa där vi träffar...
Jordens yta slipas och förändras hela tiden av erosion och andra processer, annars skulle vår planet vara lika ärrig av kratrar som månen. Men de största asteroidnedslagen lämnar spår som består under lång tid. Geologen Sanna Alwmark disputerade nyligen vid Lunds universitet med en avhandling om nedslagskratrar i Sverige. 1 | I din avhandling kritiserar du tidigare resultat, som pekat på att asteroider träffar jorden oftare under vissa perioder. Vad är grejen? – Ett stort problem är att så få kratrar är bra daterade. Vi har gjort en analys baserat på den senaste informationen om kratrar från...
Somrarna i Europa i början av 500-talet var varma men egentligen inte exceptionellt varma. ”Bakgrundsklimatet” hade dock inget med vulkanutbrotten att göra. Om klimatet hade råkat vara kallare än det var när de två stora vulkanutbrotten år 536 och 540 inträffade, så hade förmodligen klimatet efter vulkanutbrotten blivit ännu kallare än det blev. Sannolikheten för att två så stora vulkanutbrott ska inträffa igen så kort tid efter varandra är naturligtvis liten, men det kan mycket väl hända. I så fall skulle en global nedkylning inträffa igen, som blir mest märkbar sommartid på norra halvklotet...