Annons

geologi

Hösten 2012 var maringeologen Martin Jakobsson ute med sin båt Skidbladner i Stockholms skärgård, strax utanför Askö, för att skapa detaljerade 3D-bilder av havsbotten. Syftet var att undersöka geologiska spår från istiden. Men ganska snart var det något annat som fångade hans intresse på skärmen. – Vi såg märkliga formationer framträda på botten. Det var som meterstora trappsteg med helt vertikala kanter som sträckte ut sig längs den sluttande botten, säger Martin Jakobsson, professor i geologi vid Stockholms universitet. Upptäckten gjorde honom nyfiken, eftersom han i samband med ett...
Jordens 4,5 miljarder år långa historia kan beskrivas utifrån de olika lager som finns i berggrunden. Vi befinner oss för närvarande i epoken holocen, som började vid slutet av den senaste istiden. Eller gör vi verkligen det? Människan påverkar nu planeten i en sådan utsträckning att det är fullt möjligt att vi efterlämnar bestående avtryck i de sedimentlager som sakta växer under våra fötter. I sådana fall har en ny epok börjat: antropocen, människans tidsålder. Detta är temat för miljöhistorikern Sverker Sörlins nya bok. Författaren tar oss med på en svindlande tidsresa där vi träffar...
Jordens yta slipas och förändras hela tiden av erosion och andra processer, annars skulle vår planet vara lika ärrig av kratrar som månen. Men de största asteroidnedslagen lämnar spår som består under lång tid. Geologen Sanna Alwmark disputerade nyligen vid Lunds universitet med en avhandling om nedslagskratrar i Sverige. 1 | I din avhandling kritiserar du tidigare resultat, som pekat på att asteroider träffar jorden oftare under vissa perioder. Vad är grejen? – Ett stort problem är att så få kratrar är bra daterade. Vi har gjort en analys baserat på den senaste informationen om kratrar från...
Somrarna i Europa i början av 500-talet var varma men egentligen inte exceptionellt varma. ”Bakgrundsklimatet” hade dock inget med vulkanutbrotten att göra. Om klimatet hade råkat vara kallare än det var när de två stora vulkanutbrotten år 536 och 540 inträffade, så hade förmodligen klimatet efter vulkanutbrotten blivit ännu kallare än det blev. Sannolikheten för att två så stora vulkanutbrott ska inträffa igen så kort tid efter varandra är naturligtvis liten, men det kan mycket väl hända. I så fall skulle en global nedkylning inträffa igen, som blir mest märkbar sommartid på norra halvklotet...
En interaktiv, animerad karta över de vulkanutbrott och jordbävningar som har drabbat vår planet sedan år 1960. Det ger en tydlig bild av jordens dynamik, och var gränserna går mellan jordskorpans stora plattor.
Hur gammal är en sanddyn? Kristaller av vissa mineraler, som kvarts och fältspat, innehåller en sorts klocka som anger hur länge sedan det var de utsattes för solljus. På så vis får geologer ännu ett sätt att upprätta en kronologi för landskapet. Genom att datera sanddyner kan de säga något om när det har förekommit omvälvningar som stora stormar, skogsbränder och påverkan av människor. Det är sedan länge känt var i Sverige det finns dyner och dynfält som formats av vinden. Däremot har det varit ganska okänt hur länge de har legat där de är. Landhöjningen ger ledtrådar, och ibland finns det...