Havsmiljö

De mikroskopiska plastbitarna i haven – mikroplasten – kan utgöra ett allvarligt hot mot de allra största djuren, de planktonätande valarna, valhajarna och jättemantorna.

Den rådande teorin om nyttan av sömn är att den ger vår hjärna tid till återhämtning. Så, varför sover maneter? De har ju ingen hjärna.

Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför…

Precis som koraller kan havsanemoner bli sjuka av stigande vattentemperaturer. Det drabbar clownfiskarna som lever i symbios med anemonerna.

En gammal teori har nu bekräftats: korallernas skal försvagas på grund av våra koldioxidutsläpp, som gör haven surare.

Nu har forskare för första gången upptäckt att även bakterierna i världshaven påverkas av en ökande havsförsurning och det kan leda till minskad syreproduktion och sämre koldioxidupptag hos mikroalgerna.

När hajarna blir sämre på att jaga kan det få konsekvenser för havens ekosystem.

På stora barriärrevet utanför Australiens östkust har sjöstjärnan törnekrona (Acanthaster planci) har ökat i antal de senaste 30 åren och utgör ett allvarligt hot mot korallrevet. Därför tar nu naturvårdare hjälp av en robot.

Över hälften av alla marina sköldpaddsarter har ätit plast, enligt en ny studie från University of Queensland. Det ökar påfrestningarna för ett redan hotat släkte.

Nya beräkningar visar att haven årligen tar emot 5–13 miljoner ton plastskräp från världens alla kustländer. Kina är den största miljöboven i detta sammanhang.

Nya rön visar att övergödningen av haven orsakar sjukdomar hos koraller, men att korallerna tillfrisknar oväntat snabbt om övergödningen minskar.

Havsuttrar kan motverka de skadliga effekterna av övergödningen, nya rön visar hur viktiga topprovdjuren är för ekosystemen.

Sverige riskerar att lova mer än vad som är möjligt att hålla när det gäller minskade utsläpp till Östersjön.