Immunförsvar

År 1929 skar sig en liten pojke i tungan när han lekte med locket till en skokrämsburk. Ingen kunde få såret att sluta blöda, för pojken hade blödarsjuka. Därför blev han bara fyra år gammal.

Långvarig och rinnande öroninflammation drabbar 10 000 barn per år, främst förskolebarn, och kan leda till dövhet. I dag behandlas tillståndet med ett dränerande plaströr genom trumhinnan.

Magsårsbakterien Helicobacter pylori är på väg att utrotas från våra magsäckar.

Patienter med narkolepsi – som utan kontroll plötsligt kan falla i sömn – saknar de nervceller i hjärnan som producerar ämnet orexin. Det är en så kallad neuropeptid som reglerar sömn och vakenhet.

Nu är det kört, tänkte Annika Linde när rapporterna om den nya influensan obevekligt började strömma in i höstas strax efter skolstarten.

I den största studien någonsin om orsakerna bakom multipel skleros, MS, fick drygt 900 nyinsjuknade patienter och 1 800 friska personer svara på en utförlig enkät, bland annat om sina tobaksvanor.

I Asturias i norra Spanien upptäcktes år 2000 nio neandertalindivider, eller snarare ben från dem.

Åderförkalkning är i dag västvärldens största dräpare – men orsaken är fortfarande omdebatterad. Här argumenterar läkaren Johan Frostegård för att inflammationer i kärlen spelar en central roll – och att de skulle kunna förebyggas med vaccination.

Varje år inträffar 5 000 förtida dödsfall i Sverige på grund av luftföroreningar. Med en ny metod går det att mäta vad som egentligen fastnar i våra lungor.

Okunskapen om att gluten, ett protein som finns i framför allt vete, kan vara skadligt för vissa människor är fortfarande stor.

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi belönar två olika forskningsinsatser där den gemensamma nämnaren är att pristagarna har identifierat sjukdomsframkallande virus.

År 1918 rasade spanska sjukan, där hela 50 miljoner människor dog. Ur blodprover från åtta överlevande, födda 1915 eller tidigare, har det nu gått att ta fram spänstiga antikroppar.

Enligt en genomgång av ett trettiotal studier lever lyckliga männi­skor i genomsnitt sju till tio år längre än andra.

Ögat kan användas som ett minilaboratorium för att studera enskilda, levande celler under verkliga omständigheter. Det visar en grupp forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami.