Experiment med grisar visar att kapseln kan reglera halten av insulin i blodet ungefär lika noggrant som en vanlig spruta. – Vi hoppas att metoden ska bli ett alternativ till injektioner även för andra läkemedel, säger Niclas Roxhed, forskare i medicinsk teknik på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Magens frätande blandning av syra och enzymer bryter snabbt ner insulin. Därför ges insulin och andra stora läkemedelsmolekyler i form av sprutor. Nu har Niclas Roxhed och hans medarbetare alltså utvecklat ett alternativ. Kapselns form är inspirerad av den afrikanska leopardsköldpaddan, vars...
År 1929 skar sig en liten pojke i tungan när han lekte med locket till en skokrämsburk. Ingen kunde få såret att sluta blöda, för pojken hade blödarsjuka. Därför blev han bara fyra år gammal.
Ögat kan användas som ett minilaboratorium för att studera enskilda, levande celler under verkliga omständigheter. Det visar en grupp forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami.
Livet för dem som drabbats av diabetes har underlättats genom att man nu har tillgång både till goda insulinpreparat och en behändig metod för analys av blodets glukoshalt. Trots det är livet rätt besvärligt genom att man både för glukosinjektioner och analyser måste sticka sig flera gånger om dagen och hålla reda på tider och kost. Att så många har drabbats av sjukdomen har dock det goda med sig...
I november väckte den japanske forskaren Shinya Yamanaka stor uppståndelse när han och hans kolleger vid Kyotouniversitetet kunde få mänskliga hudceller att bli så kallade pluripotenta celler, allt
Nu har amerikanska forskare funnit att de celler som bygger upp benmassan utsöndrar ett hormon, osteocalcin, som påverkar de insulintillverkande betacellerna i bukspottkörteln.
Forskare vid Roslin Institute i Skottland - där fåret Dolly klonades för drygt tio år sedan - har fört in nya gener i höns så att de värper ägg som innehåller skräddarsydda proteiner.
Att forska på stamceller är laddat, och verksamheten var också i politiskt blåsväder i somras. Enkelt uttryckt ställs dagens etiska dilemman mot den potentiella framtida nyttan.
När kanadensiska forskare år 2000 lyckades transplantera insulintillverkande mänskliga celler till patienter var förhoppningarna stora om snar bot för många diabetessjuka.
Att utveckla ett läkemedel är förenat med stora kostnader. Därför återanvänder läkemedelsföretagen gärna de läkemedel som visar sig ha intressanta biverkningar.
