Magens frätande blandning av syra och enzymer bryter snabbt ner insulin. Därför ges insulin och andra stora läkemedelsmolekyler i form av sprutor. Nu har forskare vid bland annat Kungliga tekniska högskolan i Stockholm utvecklat ett sväljbart alternativ – en kapsel stor som en ärta, som kan avfyra en minispruta med insulin rakt in i magsäckens innervägg. Kapselns form är inspirerad av den afrikanska leopardsköldpaddan, vars toppiga skal och låga tyngdpunkt hjälper den att komma på rätt köl efter en vurpa. Kapseln parkerar på magsäckens insida och när ett tunt skikt av socker har löst sig...
År 1929 skar sig en liten pojke i tungan när han lekte med locket till en skokrämsburk. Ingen kunde få såret att sluta blöda, för pojken hade blödarsjuka. Därför blev han bara fyra år gammal.
Ögat kan användas som ett minilaboratorium för att studera enskilda, levande celler under verkliga omständigheter. Det visar en grupp forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami.
De som har diabetes ( typ 1 eller typ 2 ) reglerar inte automatiskt koncentrationen av glukos, kroppens bränsle, i blodet. Om glukosnivån sjunker för mycket, blir de ganska plötsligt medvetslösa och dör om de inte får hjälp. Blir nivån för hög blir det på sikt många andra problem. Tills ganska nyligen måste de diabetesdrabbade sticka sig i fingret flera gånger om dagen för att mäta nivån. Sen kom...
I november väckte den japanske forskaren Shinya Yamanaka stor uppståndelse när han och hans kolleger vid Kyotouniversitetet kunde få mänskliga hudceller att bli så kallade pluripotenta celler, allt
Nu har amerikanska forskare funnit att de celler som bygger upp benmassan utsöndrar ett hormon, osteocalcin, som påverkar de insulintillverkande betacellerna i bukspottkörteln.
Forskare vid Roslin Institute i Skottland - där fåret Dolly klonades för drygt tio år sedan - har fört in nya gener i höns så att de värper ägg som innehåller skräddarsydda proteiner.
Att forska på stamceller är laddat, och verksamheten var också i politiskt blåsväder i somras. Enkelt uttryckt ställs dagens etiska dilemman mot den potentiella framtida nyttan.
Att utveckla ett läkemedel är förenat med stora kostnader. Därför återanvänder läkemedelsföretagen gärna de läkemedel som visar sig ha intressanta biverkningar.
När kanadensiska forskare år 2000 lyckades transplantera insulintillverkande mänskliga celler till patienter var förhoppningarna stora om snar bot för många diabetessjuka.
