integration

Ensamkommande flickor har svårt att ta in vidden av frihet

Av alla ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige mellan år 2000 och 2020 var bara 14 procent flickor, enligt siffror från Migrationsverket. – Det rör sig om unga tjejer som väldigt sällan syns inom forskningen. Vi ville låta dem berätta hur det är att komma till Sverige och hur de uppfattat integrationsprocessen, säger Elisabeth Punzi , docent i psykologi vid Göteborgs universitet. I en ny studie har hon och kollegan Mostafa Hosseini djupintervjuat sex afghanska kvinnor som i dag är mellan 19 och 24 år gamla. De kom ensamma till Sverige under åren 2015 till 2017. Liberal kvinnosyn gav...

anonymt bröllopspar kysser och håller hand

Segregerad skola påverkar framtida relationer

En skolas elevsammansättning påverkar elevernas framtid på flera sätt. Det kommer Debbie Lau fram till i en ny doktorsavhandling vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. När andelen skolkamrater från samma ursprungsregion ökar, ökar även sannolikheten att de väljer framtida partner från samma region. Även sannolikheten att framtida kolleger kommer från samma land ökar, visar hennes statistiska analys. – Mångfald i skolan är därför ett viktigt verktyg för att minska segregationen, säger Debbie Lau. Sambandet att välja partner från samma ursprungsland blir än mer markant för andra...

Förorten – en annan värld

Okunskapen om den så kallade segregerade förorten har länge varit stor. I enkätundersökningar är svarsfrekvensen i regel mycket låg och resultaten därför osäkra. Nu har en grupp statsvetare i Göteborg under flera år gjort en riktad studie av förorterna Bergsjön och Hjällbo i Göteborg . Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har själv deltagit i materialinsamlingen på ett mycket konkret sätt. – Jag var genuint nyfiken, och det visade sig dessutom vara så spännande att det slutade med att jag gjorde omkring 900 intervjuer själv, säger han. Forskarna har gjort...

Svårast för äldre invandrare att få jobb i Sverige

Forskare vid Göteborgs universitet har analyserat ålder och integration på arbetsmarknaden för dem som invandrade till Sverige åren 1990, 1994, 1998 och 2002. Det visade sig att de som var 40 år gamla eller äldre när de anlände hade betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden än de yngre. Detta gällde särskilt invandrare från fattiga länder. Sedan 1990 har dessutom andelen invandrare som är äldre än 40 år vid ankomsten till Sverige ökat. Bland de personer som var i åldrarna 40–44 år när de anlände till Sverige år 1990 hade över 40 procent ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden tio...

Så påverkar skilsmässan barnens betyg

Barn till skilda eller separerade föräldrar har i regel lägre skolbetyg än barn till föräldrar som lever ihop. Enligt en ny studie från Stockholms universitet så beror effekten även på hur ovanligt det är att separera i den befolkningsgrupp barnet tillhör. Studien bygger på en jämförelse mellan olika invandrargrupper. Den grupp barn vars betyg påverkades minst av en skilsmässa kommer från Chile. Nästan hälften av barnen i denna grupp hade separerade föräldrar. Den största effekten på betygen efter en separation syntes på barn med bakgrund från Bosnien-Hercegovina, där skilsmässor är ovanliga...

Samarbete på stäppen

Under folkvandringstiden präglades Centraleuropas slättland (i dagens Ungern) av hunnernas intåg österifrån. Hunnerna var boskapsskötande nomader från Centralasien, och den befolkning de mötte i Centraleuropa var huvudsakligen bönder. Nu har arkeologer från Cambridge university i Storbritannien studerat fem gravplatser med sammanlagt ett hundratal skelett från det område där hunnerna trängde fram på 400-talet, för att undersöka i vilken grad det skedde någon integration mellan de två grupperna. Genom att göra en isotopanalys av ben och tänder har forskarna kunnat ta reda på vilken typ av föda...

Angeläget om invandringspolitik

Det finns säkert de som anser att den svensk-kurdiske nationalekonomen Tino Sanandaji är kontroversiell. Men jag hittar inget särskilt kontroversiellt i hans nya bok om den svenska invandringspolitiken. Okej, han slösar inte energi på de omskrivningar, skönmålningar och eufemismer som man annars ofta stöter på när man läser om dessa frågor. Nej, han är rätt osentimental och konstaterar med hjälp av stora mängder data att den svenska integrationspolitiken har gått snett, rejält snett. En etnisk underklass håller på att permanentas i Sverige, trots – eller kanske på grund av – nästan unikt goda...

Den goda viljan

Två kända svenska professorer har skrivit var sitt försvarstal för invandringen till Sverige. Det behövs nog i dessa dagar, och låt mig till en början säga att dessa två böcker är skrivna med engagemang och, inte minst, god vilja. Uppmaningarna i stil med att ”invandring bör uppfattas som en resurs, inte ett problem” och ”människan är en migrant” som upprepas ofta kan man kanske överse med, givet det goda syftet. Visst är det bra att samla goda argument mot rasister. Men – båda böckerna är för ensidiga. I uppdraget att normalisera den nutida invandringen ingår till exempel att visa att...

Ökande klyftor bland dem som bor i storstäder

Forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet har samlat in data om alla personer födda år 1974, som vid 16 års ålder bodde i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Sedan jämfördes det med var de bodde vid 32 års ålder. Det handlar om drygt 19 400 personer. Det visade sig att merparten, 61 procent, av dem som växt upp i låginkomstområden och var födda utanför Västeuropa eller Nordamerika fortfarande bodde i likvärdiga låginkomstområden. Av dem som inte tillhörde denna grupp var siffran 35 procent – de flesta av dem hade alltså flyttat till bättre bemedlade bostadsområden. Och...

Nycklar till en lyckad integration

”Sverige gör stora ansträngningar vad gäller integration.” Det säger Joakim Ruist, nationalekonom vid Göteborgs universitet, specialiserad på invandring och ekonomi och medförfattare till rapporten Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser , som är en del av Långtidsutredningen. – Vi har till exempel gratis svenskundervisning och kanaliserar en hel del pengar till instegsjobb för flyktingar. Det satsas resurser, men det ger inte så mycket. Det är vad vi inte gör som spelar en långt större roll, säger han. Och han får medhåll av forskaren Jan Ekberg. Även han är pessimistisk...

Segregeringen ökar i Sverige

Infödda svenskar flyttar ifrån områden med många utomeuropeiska invandrare. Detta är en av de starkaste krafterna bakom den växande etniska segregeringen, enligt en studie av flyttmönstren i landets tolv största kommuner under åren 1990–2007. – Ja, vi hittade en så kallad tipping point på 3–4 procent. När andelen utomeuropeiska invandrare är så stor i ett bostadsområde så börjar de infödda svenskarna flytta därifrån, säger Emma Neuman , nationalekonomisk forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö. Högutbildade och höginkomsttagare flyttar först, vilket leder till att den etniska segregeringen...

Fel väg mot ökad integration

Sverige har näst lägst främlingsfientlighet inom OECD-länderna, mätt i andelen som inte vill ha en utlänning till granne. Men samtidigt har vi ett av världens största sysselsättningsgap mellan infödda och utrikes födda. Hur går det ihop? Nationalekonomen Andreas Bergh vid Lunds universitet har undersökt saken och funnit flera viktiga men politiskt obekväma samband. De flesta svenska politiska partier är överens om hur man ska motverka det faktum att utlandsfödda har 2,19 gånger högre arbetslöshet än svenskfödda. Man vill satsa på utbildning bland invandrare samt motverka rasism och...

Sök på sajten