Idag finns omkring 13 400 kärnvapen i världen. För att bidra till kärnvapennedrustning har regeringen bett Uppsala universitet att starta ett nytt kunskapscenter under år 2021. Dess tilltänkta föreståndare är Erik Melander , i dag professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning. – Tanken är att ta ett mycket brett forskningsgrepp. Vi vill studera allt ifrån vilka förutsättningar som krävs för att få till några förhandlingar, till hur man bäst kontrollerar att länder som åtagit sig att nedrusta faktiskt gör det, säger han. Vill förstå hur fientliga relationer vänder Forskarna vill...
Den vanliga protonen som finns i varje atomkärna har på senare år orsakat huvudbry i forskarvärlden. I ett experiment för några år sedan hade forskare bytt ut elektronen i en väteatom mot en myon så att de kunde göra en noggrannare mätning av protonens storlek. Det överraskande resultatet var att protonen såg mindre ut än i tidigare försök . Nu har en tysk forskargrupp presenterat ett nytt resultat , där de noggrannare än någonsin tidigare har mätt elektroner som hoppar mellan olika energinivåer i en väteatom. Deras resultat ligger nära myonexperimentets – en proton har då en radie på cirka 0...
På fem platser i Sverige installeras ett världsunikt system som förbättrar förmågan att upptäcka kärnvapenprov. Bakom det nya superkänsliga konceptet står forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Här berättar Anders Ringbom, forskningschef på FOI, om en viktig del av det svenska arbetet mot kärnvapen.
Atomkärnor är uppbyggda av protoner och neutroner. Protonen och neutronen består i sin tur av kvarkar och kraftpartiklar som kallas gluoner. När kvarkarna upptäcktes trodde fysiker att de skulle vara helt skyddade från påverkan inuti protonen eller neutronen. På 1980-talet upptäcktes dock att kvarkarna och gluonerna kan röra sig annorlunda i protoner och neutroner som är bundna i en atomkärna, jämfört med i helt fria protoner och neutroner. Nu har forskarlaget bakom ett experiment som heter Clas listat ut att fenomenet beror på att en proton och en neutron bildar ett slags tätt par, som...
Gamla benämningar på olika ämnen inom vetenskapen, t.ex. "botanik", ersätts alltmer, särskilt på engelska, av "plant science", "life sciences" etc. Man kan få intrycket att det finns mer än en vetenskap. Men samtidigt ser man allt fler överraskande exempel på "tvärvetenskap". I det senaste häftet av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS beskrivs hur man genom studier av bakteriers...
Genom att noggannt analysera avlagringarna i en kinesisk droppstensgrotta har forskare från Kina och USA fått nya mått på mängden kol 14 i atmosfären vid olika tidpunkter. Det här ger underlag för noggrannare kol 14-dateringar av till exempel arkeologiska fynd. – De har väldigt fina data. Det här ger en kontroll av andra mätserier, säger professor Göran Possnert på Uppsala universitet, som själv jobbat med kol 14-datering i flera decennier. De nya mätningarna ger en sammanhängande mätserie som sträcker sig 54 000 år tillbaka i tiden, vilket är nära gränsen för hur långt tillbaka kol 14-...
Atomkärnor är uppbyggda av protoner och neutroner, som i sin tur består av tre kvarkar vardera. Nu rapporterar forskare vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet Cern att de har upptäckt en släkting till protonen, som innehåller två så kallade charmkvarkar. De är hundratals gånger tyngre än de kvarkar som brukar finnas inuti en proton, och till och med tyngre än en hel proton är i normala fall. – Partiklar som innehåller en charmkvark upptäcktes redan på 1970-talet. Men en partikel med två charmkvarkar har inte hittats tidigare, säger kärnfysikern Karin Schönning vid Uppsala universitet,...
