nanoteknik

Snart kan nanosolceller vända sig mot ljuset

De flesta solpaneler bygger på teknik som är beroende av solstrålarnas vinkel. Så fort solen inte lyser rakt på går energi förlorad. På vår runda, snurrande planet innebär det problem. Förutom att röra sig över himlen under dygnet lyser solen alltid vinklat på jordens norra och södra delar. Solceller som sitter fast på hustak går därför miste om energi. I solcellsparker kan panelerna vinklas om med motorer, men i naturen har växterna en helt egen lösning; de kan känna av varifrån ljuset kommer och vända sig dit. Nu har forskare tagit fram ett konstgjort material som för första gången kan göra...

Ett U-format implantat med nanotråd och en elektrod når hela vägen in i nervcellerna

Utkammad nanotråd kan göra cyborger till verklighet

Tanken med den nya metoden med massproducerade nanoimplantat är att på sikt låta hjärnan styra robotdelar, kommunicera med andras hjärnor, eller bli avscannad som en ritning att designa AI utifrån. Bakom upptäckten står Charles Liebers forskargrupp från Harvard som publicerat sina resultat i Nature Nanotechnology. Men kan man inte läsa av hjärnans elektriska aktivitet redan idag? Svaret är att jo, det kan man. Till viss del. Sätter man exempelvis elektroder utanpå hjässan kan man plocka upp hjärnaktivitet genom ett så kallat EEG (elektroencefalografi). Men även om man lyckats använda signalen...

Liten spikmatta ska stoppa bakterier

Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har skapat en spikmatta i miniatyrformat, med spetsar av kolmaterialet grafen, som bara är knappt 100 nanometer höga. När bakterier kommer i kontakt med spikarna förstörs deras skyddande membran och bakterierna dör. Mänskliga celler, som är betydligt större, får däremot inga märkbara skador – vilket förvånade forskarna. Fortsatta försök ska visa om grafenspikar kan användas som ett bakteriedödande skikt på katetrar och medicinska implantat. Nästa steg är att klä ett implantat med grafenspikar och studera effekten vid djurförsök. – En av...

De ersätter ovanlig metall med vanligt kol

Mobiler, datorer och andra vardagsprodukter innehåller ovanliga metaller som gallium, tantal, germanium och indium. Dessa metaller är svåra att utvinna och används för att finansiera väpnade strider till exempel i Kongo-Kinshasa. De är dessutom svåra att återvinna. Men på sikt kan de här ovanliga metallerna bytas ut mot ett av våra vanligaste grundämnen: kol. Rickard Arvidsson och Björn Sandén, forskare i miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, visar i en ny studie i tidskriften Journal of Cleaner Production att 13 av 14 undersökta ovanliga metaller på sikt kan bytas ut...

Silverhandskar åt fallskärmsjägare

Domnande händer och frostbitna fötter – soldater i fält har svårt att hålla sig varma när det är riktigt kallt. Forskare vid ett utvecklingscenter kopplat till den amerikanska armén vill lösa problemet med hjälp av eluppvärmda kläder som även absorberar fukt och svett. Första målet är handskar för fallskärmsjägare i arktiskt klimat som behöver varma händer när de landat. Handskarna förses med ett skikt på insidan bestående av tyg där fibrerna flätats samman med en fin väv av nanotrådar av silver. Silvertrådarna har två funktioner. De reflekterar kroppsvärmen så den inte försvinner. Trådarna...

Ermin Malic, Maja Feierabend och Gunnar Berghäuser

Deras nanosensor avslöjar föroreningar

Den nya sensorn består av ett halvledarmaterial som bara är några nanometer tunt. Just att det är så tunt ger det mycket speciella egenskaper förklarar Maja Feierabend, doktorand på institutionen för fysik på Chalmers och huvudförfattare till studien där det nya sensormaterialet presenteras i tidskriften Nature Communications . Det handlar om ett så kallat tvådimensionellt material, det vill säga ett material som bara är något atomlager i höjdled. Grafen är det mest kända, men flera andra är under utveckling. Chalmersforskarna har använt wolframdisulfid och när Maja Feierabend och hennes...

Ostrester blir till spindeltråd

Har du brett messmör på frukostmackan, eller ätit vasslebaserat kosttillskott? Då har du fått i dig restprodukter från osttillverkning – som nu även kan omvandlas till konstgjord silkestråd . Det är Christofer Lendel på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som tillsammans med kolleger har utvecklat en teknik som får vassleprotein att bilda trådliknande strukturer. – Dels är det intressant att använda en industriell biprodukt, dels är proteiner i vassla kända för att bilda ordnade nanostrukturer, säger Christofer Lendel. Forskarna utgår från en lösning med vassleprotein. I rätt kemisk...

Ny tunn färgskärm kan läsas i solen

Framtidens e-böcker kanske kan läsas med en ny, strömsnål teknik för elektroniskt papper som utvecklats på Chalmers. Till skillnad från de flesta färgskärmar som sitter i dagens datorer, mobiler och andra apparater sänder den inte ut ljus. Istället reflekterar den ljuset i omgivningen på samma sätt som det elektroniska papper som används i läsplattor för e-böcker. – Därför syns den också bra i solsken, säger Andreas Dahlin, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola och en av forskarna bakom den nya skärmen som presenterats i tidskriften Advanced Materials...

Elektriskt fält kan rensa blodet

En ny ”sil” har utvecklats som kan separera nanopartiklar ur blodplasma. Silen är i själva verket ett chip med hundratals små elektroder, som genererar ett snabbt oscillerande elektriskt fält (15 000 Hz). Verktyget, som skapats av ingenjörer vid University of California i San Diego, förväntas kunna användas för att snabbt skilja blod från medicindistribuerande nanopartiklar. Det skulle också kunna separera och återvinna nanopartiklar ur komplexa vätskor inom industrin och vid miljöanalyser. Ett viktigt genombrott är att chippet kan arbeta i den höga saltkoncentration som finns i blodplasma...

Nano-guldstavar som rör sig inuti en HeLa-cell.

Nu kommer nano-motorerna

Video of A demonstration of very active gold nanorods internalized inside HeLa cells in an acoustic field. För första gången har forskare lyckats få nano-motorer att driva runt inuti en levande mänsklig cell. Drömmen är att tillverka små syntetiska och styrbara nano-maskiner som jobbar åt oss på cellnivå. De skulle kunna attackera cancerceller, eller distribuera medicin direkt till målet. Nano-motorn består av en tre mikrometer lång guldstav som sätts i rörelse av ultraljud. Forskarna vid Pennsylvania State University i USA lyckades få odlade mänskliga celler att sluka guldstavarna och sedan...

En blommande mikrovärld

Den här blomman är inte större än en mänsklig cell, och har skulpterats fram av forskare vid Harvard university i Cambridge, USA. De har utvecklat en metod för att styra kristallstrukturen då bariumklorid och natriummetasilikat blandas, genom att finjustera pH, temperatur och koldioxidhalt. Målet är att kunna använda metoden för att skräddarsy exempelvis mikroelektronik.

Gamla plastpåsar blir högteknologiskt material

Vid University of Adelaide i Australien har forskare utvecklat en metod för att tillverka nanorör genom att förånga gamla plastpåsar. Normalt används lösningsmedel, till exempel etanol och toluen, som kolkällor i processen. Men nu använder man alltså plastpåsar i stället. Kolatomerna från påsarna fördelar sig på en aluminiumform och bildar nanorör. – Sådan här nanoteknologisk återvinning är en helt ny tanke. Vi tror att det går att omvandla många typer av avfall till värdefulla nanomaterial, säger professor Dusan Losic, som är ansvarig för studien. Nanorör är små cylindrar av kol, tiotusen...

Ny teknik: Nanotrådar vävs med gas

Svenska forskare har utvecklat en ny teknik för att framställa nanotrådar. Metoden är snabb, kontrollerbar och relativt billig, vilket gör att den passar för industriell tillverkning. Först framställs små, runda guldpartiklar. På guldpartiklarna sätter sig sedan partiklar av galliumarsenid (GaAs) som bygger upp själva nanotråden. Nanotrådens storlek kan varieras genom att ändra guldpartiklarnas storlek, temperaturen och tiden tråden tillåts växa. Det revolutionerande med den nya metoden är att den sker i en gas/partikelblandning. Forskarna kallar sin nya teknik för aerotaxi. Lars Samuelson,...

Smart bomull utvinner vatten ur ökenluft

En smart bomullsfiber har utvecklats av forskare vid Eindhoven university of technology och The Hong Kong polytechnic university. Bomullsfibrerna behandlas med en temperaturkänslig polymer, vilket gör ytan väldigt svamplik vid låga temperaturer (23°C). Bomullen kan då absorbera fukt från luften motsvarande 340 procent av sin egen vikt. När temperaturen sedan stiger, till 34–40 °C, blir ytan i stället vattenavstötande och avger det absorberade vattnet. Den här cykeln kan upprepas många gånger. Forskarnas inspiration kommer bland annat från ökenlevande skalbaggar, som samlar dricksvatten på sin...

Sök på sajten