Annons

partikelfysik

Den 3 juli förra året ringlade sig kön lång utanför hörsalen på fysikanläggningen Cern, i Genève. Som till en rockkonsert köade forskarna hela natten för att få lyssna på de två ledarna för de två konkurrerande experimenten: Fabiola Gianotti från Atlas och Joe Incandela från CMS skulle avslöja fysikens största nyhet på årtionden. Prick klockan 9.00 nästa morgon startade presentationerna. Bland alla grafer som visades trädde en kontur långsamt fram – som en liten buckla på en kurva syntes det som eftertraktats i åratal av tusentals forskare – den så kallade Higgspartikeln. Med 99,99994...
Omslaget på F&F 3/1993 visar hur en reaktion skulle kunna se ut där en Higgspartikel bildas. Partikeln skapas i en kollision mellan en elektron och en positron i mitten av bilden. Artikeln i tidningen skrevs av Lars Bergström och Erik Johansson, båda forskare i fysik vid Stockholm universitet. ”Kanske kommer vi att hitta Higgspartikeln redan i år” står det förhoppningsfullt intill artikeln. Det skulle dröja ytterligare nästan 20 år.
Framtiden går inte att förutsäga, det är helt säkert enligt den amerikanska fysikern Michio Kaku.
För första gången har forskare lyckats beräkna protonens massa utifrån kvantmekanikens grundläggande ekvationer. Den väger 1,67x10 –27 kilo, en biljondel av en biljondel av ett gram.
Det finns inget tvivel om att Darwins förklaring är den korrekta när det gäller livets utveckling här på jorden.
Neutriner är partiklar som med sitt gåtfulla beteende länge har gäckat fysikerna. Elementära som de är, skulle de sakna massa och uppträda i naturen i tre olika skepnader.