psykologi

Sur smak gör dig kaxigare

Människor som just svalt några klunkar vatten blandat med citronsyra är villiga att ta en större risk än andra i ett spel om pengar. Det framgår av en studie där försökspersonerna började med att dricka antingen rent vatten, eller vatten smaksatt med någon av de fem grundsmakerna: surt, sött, umami, salt eller bittert. Därefter fick de pumpa upp en ballong på en skärm genom att klicka på en datormus. Ingen visste på förhand när ballongen skulle spricka. Varje pumptag gav poäng som kunde växlas in mot pengar – såvida inte ballongen exploderade. Då förlorade de allt. De som druckit den sura...

Kan föräldrar göra sina barn ömtåliga?

I litteraturen används ofta begreppet sköra barn för de barn som har svårt att hantera och reglera intryck från den egna kroppen och från omvärlden. Barnen beskrivs inte sällan som temperamentsmässigt känsliga. Andra barn är sköra av medicinska skäl – de kan vara för tidigt födda, ha kroniska sjukdomar eller medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Ett bra föräldraskap innebär att pålitligt och över tid uppfatta variationer i sitt barns beteende, sätta sig in i barnets perspektiv och tolka hur barnets behov på kort och på lång sikt bäst kan tillfredsställas. Olika föräldrar har olika...

Därför gör du inte som du tänkt

När man bestämt sig för att följa ett beslut så har det föregåtts av en beslutsprocess. Den kan vara oerhört snabb eller långsam. Denna mentala process är delvis medveten och ibland – till exempel för många emotionella processer – helt omedveten. Först i processen utses vanligen ett preliminärt alternativ. Fakta och/eller värderingar till förmån för det alternativet tenderar då att överdrivas och ofta ökas den överdriften under processen fram till beslutet. Det beror bland annat – men inte uteslutande – på att det slutliga beslutet ska stå sig mot eventuella hot mot genomförandet, som nya...

Skönheten finns i det lagom avvikande

Vad som är vackert – begreppet ”skönhet” – har av bland annat filosofer ofta tillskrivits formella egenskaper som balans och proportioner, hantverksskicklighet, graden av bildrealism, den moraliska, religiösa eller kunskapsförmedlande innebörden – med mera. Sedan åtminstone mitten av 1960-talet har även systematiska psykologiska undersökningar av vårt ”estetiska sinne” genomförts, av bland andra den banbrytande kanadensiske psykologen Daniel E. Berlyne (1924–1976). En av hans utgångspunkter var att skönhetsupplevelser är ett samspel mellan mentala processer hos betraktaren och egenskaper hos...

BLOGG: Jakob Löndahl

Klimatskeptikerna och psykologin

Klimatskeptikerna har vind i seglen just nu. Inom vetenskapen har visserligen inget hänt som ändrar slutsatserna om global uppvärmning, men massmedia har gjort stor affär av några olika ”klimatforskningsskandaler”. Det är svårt att undvika funderingar kring psykologins roll i dramat. Under en period förra året dök psykologer upp i TV-rutan för att förklara varför vissa människor vägrade acceptera...

Så blir du lycklig

I 2018 års upplaga av World happiness report ligger de nordiska länderna i topp vad gäller lycka. Det finns många tänkbara orsaker till detta – ekonomi, trygghet, välfärd och så vidare. Men enligt ny forskning bidrar även det relativt jämställda familjelivet till lyckan i Norden. Det framgår av en artikel som nyligen har publicerats i tidskriften Societies . – Strävan efter ökad jämställdhet påverkar helt klart vår lycka och vårt välbefinnande, säger Mikael Nordenmark, som är sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund och författare till artikeln. –...

Psykologiskt trick gör ditt ja till ett nej

Erika Lilja-Englund tar uppgiften på allvar. Hon sitter lutad över en läsplatta och ritar kryss med pekfingret på olika skalor för att ange sin inställning till politiska påståenden om miljö, vård och utbildning. Skalorna går från noll till hundra, där noll motsvarar ”helt emot” och hundra ”helt för”. Vi befinner oss i ett rum med väggar av glas på bottenvåningen i humanisthuset vid Lunds universitet. Kognitionsforskaren Thomas Strandberg gillar den så kallade ”hajtanken” på grund av närheten till ett kafé med fikande studenter, som gärna deltar i experiment mot betalning i form av en...

Spela kort inför döden

Kortleken består av 37 olika kort som den som befinner sig i livets slutskede, eller som tidigare i livet vill fundera kring detta, kan använda tillsammans med anhöriga eller vårdpersonal. På korten finns olika påståenden om saker som kan vara viktigt inför döden. Det kan handla om att ha sina närmaste nära sig, att det finns någon som talar det egna modersmålet eller att hinna reda ut oavslutade saker med andra. Korten kan ”spelas” på flera sätt. Ett sätt som rekommenderas är att sortera upp vad man tycker är viktigt inför sin död i tre högar efter prioritet. Spelet har skapats utifrån en...

Högt spel om medvetandet

En sommarnatt i juni 1998 var hjärnforskaren Christof Koch ute på en barrunda tillsammans med filosofen David Chalmers i den nordtyska staden Bremen. Båda var i Bremen som talare under en konferens om medvetandet. Framåt småtimmarna föreslog Christof Koch ett vad. Han satsade en låda ädelt vin på ett genombrott i forskningen om medvetandet inom 25 år, alltså senast 2023. I dag är Christof Koch och David Chalmers två av världens mest tongivande personer när det gäller forskning om medvetandet. Christof Koch är chef för The Allen institute for brain science i Seattle, USA. Institutets...

Bra om din terapeut är yngre och rikare än du

En grupp chilenska forskare lät 28 psykoterapeuter och 547 patienter, som behandlades för depression, svara på skattningsformulär om den terapeutiska situationen. Det hela pågick under sju behandlingsveckor i syfte att kartlägga hur kön, ålder och inkomst påverkar den terapeutiska alliansen, det vill säga bandet mellan terapeut och patient. Det visade sig att en bra terapeutisk allians lättast uppstod när psykoterapeuten var yngre eller jämnårig med patienten. Dessutom spelade socioekonomisk tillhörighet roll – den terapeutiska relationen påverkades positivt om terapeuten hade högre...

Ljuskänslighet hos barn kan avslöja autism

Än så länge är det omöjligt att ställa en säker autism-diagnos innan barn blivit 2–3 år gamla. I Projekt Småsyskon, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet, är målet att upptäcka autism redan hos spädbarn. Genom olika tester av yngre syskon till barn med autism har forskarna tidigare kunnat se ett samband mellan autism och svårighet att koppla ihop syn- och hörselintryck. En ny studie i Nature Communications visar att barn med autism också är mer ljuskänsliga. I studien undersöktes pupillens ljusreflex hos barn vid 9–10 månaders ålder. De barn som senare fick...

Överdrivet positivt om flerspråkighet

En rad uppmärksammade studier har tidigare visat att flerspråkiga individer skulle ha bättre exekutiva funktioner, som arbetsminne, impulskontroll och fokuseringsförmåga. Men enligt en ny metaanalys av 152 studier i tidskriften Psychological Bulletin , där forskarna bland annat har kompenserat för så kallad publikationsbias (att oönskade resultatet läggs åt sidan), syns inga sådana positiva effekter på exekutiva funktioner. Förra året kom liknande kritik mot studier som visat att flerspråkighet kan skjuta upp demenssymtom. En genomgång som publicerades i Journal of Alzheimer’s Disease visade...

Drömmen om en bättre sömn

7 frågor till Ida flink, forskare i psykologi vid Örebro universitet. 1 | Varför har ni skrivit boken? – Det står mycket om sömn i medierna som kan låta alarmistiskt. Ofta kan de här larmen skapa mer stress. Vi vill avdramatisera sömnen, men samtidigt framhålla vikten av att avsätta tid och vårda sömnen. 2 | Kan oron för sömnproblem göra problemen värre? – Ja, det finns mycket forskning som visar det. Därför vill vi förmedla att man ska ta det lugnt. Sömnen ska prioriteras, men det tillhör livet att man ibland sover lite sämre eller mindre. Då kan man göra ganska mycket själv för att komma...

Livet framför skärmen

Efter mycket tjat fick Agnes Ericsson sin första smarta telefon när hon var nio år. Då hade redan de flesta av hennes kompisar i skolan norr om Stockholm en egen mobil. Nu går hon i åttan, ska snart fylla 15, och förutom på lektionerna är telefonen nästan alltid med. Snapchat, Instagram och Youtube är de appar som hon använder mest. Varje dag blir det tre, fyra timmar. – Jag vill snabbt kunna kolla nya notiser från mina vänner, och är jag lite uttråkad så tittar jag alltid på mobilen, säger hon. Hon är inte ensam. Enligt Statens medieråd är mobilen numera en integrerad del av svenska barns...

Vi tycks ha blivit trevligare än våra föräldrar

Genom att låta flera generationer göra samma intelligenstest vid en viss ålder har man exempelvis kunnat visa att dagens generation av 20-åringar är intelligentare än föregående generationers 20-åringar. Denna förändring, den så kallade Flynneffekten, anses vara orsakad av förbättringar i bland annat utbildningsnivå, hälsa och nutrition. Man har också visat att förbättringen i intelligens är större i de länder som har haft en större förändring av levnadsförhållanden än i länder med mindre förändringar. I linje med detta har senare års forskning kunnat visa att Flynneffekten är något större...