Annons

psykologi

Ja, det finns likheter men också viktiga skillnader. Både bön och mindfulness kan beskrivas som aktiviteter som får personen att stanna upp, stilla sig, och rikta uppmärksamheten mot något som ger tillvaron en fördjupad dimension. Men de kan skilja sig åt i fråga om innehåll, teknik, upplevelse och syfte. Mindfulness kan användas för religiösa ändamål – men kan även användas i helt sekulära sammanhang utan några religiösa eller andliga syften. Det är alltså tänkbart att en kristen person använder både bön och mindfulness som en del av sin kristna praktik, att en buddhist använder både bön och...
Idén om undermedveten, så kallad subliminal, reklam både fascinerar och skrämmer. Fascinerar därför att den skulle innebära att det går att styra människor, skrämmer för att vi själva skulle kunna utsättas för sådan påverkan. Självklart skulle reklambranschen vara mycket intresserad av sådana metoder. Tyvärr verkar det dock finnas en stor mängd dålig forskning på detta område. Exempelvis pekar allt på att de omtalade tidiga studier som gjorde konceptet känt faktiskt aldrig genomfördes. De var bara ett påhitt av någon i reklambranschen. Fenomenet subliminal perception som sådant, att vi tar...
Internet är i dag det vanligaste sättet att träffa sin partner. Men hur påverkas kärleken av att vänner ersätts av algoritmer för att hitta den rätta? Inte så mycket, enligt forskare som undersökt kärlek på nätet.
Töres Theorell är i dag pensionerad stressprofessor med otaliga publicerade artiklar genom åren. I sin bok Gäst hos vetenskapen. Stressforskarens liv i tillämpad teori tar han med läsaren på en resa i tiden. Boken beskriver hans eget liv, sida vid sida med stressforskningens utveckling. Han delar också med sig av personliga misslyckanden, vilket boktiteln antyder. Till exempel berättar han om första gången ett forskningsprojekt inte leder till det resultat han själv trott – och hur han drar lärdom av det. ”Mogen forskare blir man antagligen inte förrän man gått igenom denna typ av prövning”,...
Svar: Mardrömmar med så kallade false awakenings är ett välkänt fenomen, men det finns inte mycket forskning på området. De är relaterade till så kallad lucid dreaming , det vill säga ett tillstånd när man är medveten om att man drömmer och har förmåga att påverka dröminnehållet. False awakenings kan också förekomma ihop med sömngångaraktigt beteende, men också med den känsla som frågeställaren beskriver av att vara förlamad (som är en del av den förlamning av positionsmuskler som karakteriserar REM-sömn). Vad gäller utlösande faktorer vet man mycket litet, men stress och oregelbundna...
Svar: När man som psykolog läser om Mathias levnadsmätta katt associerar man till personlighetsdraget Öppenhet, som beskriver människors grad av ”intresse för fantiserande, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag, nya idéer och nya värderingar” (citat från Psykologilexikon på Psykologiguiden.se, uppslagsordet ”femfaktormodellen”). Mathias katt skulle sannolikt få ett lågt värde på denna personlighetsskala. Longitudinella undersökningar på människor visar att vi som 75-åringar i genomsnitt är något mindre öppna än då vi var yngre, men skillnaden är verkligen inte stor...