statsvetenskap

IS-kvinnors främsta roll: Göra reklam för livet som jihadist

Tre svenska kvinnor som reste till Syrien och gick med i terrorsekten IS har nu återvänt till Sverige. Risken är stor att de inte ställs inför rätta – och därmed kan fortsätta ägna sig åt IS-kvinnors kanske viktigaste uppdrag: att rekrytera medlemmar och sprida jihadistiska idéer.

”USA gjorde precis det som al-Qaida ville”

Efter 20 år har USA nått vägs ände med sin militära intervention i Afghanistan och dragit hemåt – tveklöst med svansen mellan benen. Det menar Isak Svensson, som är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. – Interventionen är ingenting annat än ett kapitalt misslyckande, då man inte har uppnått målet med att skapa en stabil, självständig demokrati – trots en enorm investering.

Folklig överlevnadsstrategi bakom talibanernas maktövertagande

Få makthavare har genom århundraden lyckats kontrollera Afghanistans höga berg och vidsträckta dalar och slätter. Inte heller talibanerna. Bakom deras nyvunna makt finns till viss del ett folkligt stöd, men också avsaknaden av ett enhetligt nationellt stöd för den stat det internationella samfundet försökt bygga.

Andras åsikter viktiga när vi konsumerar klimatsmart

Varför gör vissa mindre hållbara val i vad de konsumterar? En delförklaring kan vara att de helt enkelt saknar personer i sin omgivning som uppmuntrar (eller tjatar) på dem. Det menar forskare från Örebro universitet, som har undersökt frågan . – Konsumtionen ökar, trots all den information och de rekommendationer som finns kring hur man kan göra mer hållbara val. Vi ville därför studera sociala nätverk och se vilken potential de har för att påverka våra konsumtionsvanor, säger Carolin Zorell , lektor i statsvetenskap vid Örebro universitet, och en av studiens författare tillsammans med...

Folkviljan vs. demokratin

Populismen har haft en högkonjunktur i och med Donald Trumps presidentskap och utvecklingen i bland annat Polen och Ungern. Hur påverkar det demokratin?

Svenskarna blir mindre toleranta

Forskningen har länge varit entydig – vi har blivit mindre fördomsfulla och motståndet mot invandring har minskat över tid. Allt färre är negativa till att exempelvis få en invandrare från en annan del av världen ingift i sin familj. Men vad har hänt med denna långsiktiga trend på senare år, när invandringen till Sverige nått rekordnivåer? En femtedel av Sveriges befolkning är numera född i ett annat land. – Jag tror att attityderna kommer plana ut nu, säger Marie Demker. Hon är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och samverkar med SOM-institutet kring attityder om...

Demokrati på fortsatt reträtt

Vi ser en fortsatt tillbakagång av demokratin i världen, enligt den årliga rankning som organisationen Freedom House genomför. I hela 68 länder har demokratin försämrats under 2018, medan den har förbättrats i 50. Ända sedan 2006 har fler länder försämrats än förbättrats varje år. Denna tillbakagång kan dock inte jämföras med de stora framstegen under slutet av 1900-talet, men mönstret är påtagligt och tydligt. Ett exempel är USA, som fallit stadigt de senaste tio åren – alltså redan innan Donald Trump blev president. Det handlar om minskad pressfrihet och försvagade medborgerliga rättigheter...

Sju frågor om det asiatiska århundradet

Sten Widmalm , professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och asienexpert, föreläste nyligen kring ämnet ”Vägen in i det asiatiska århundradet och demokratins framtid” vid årets Forsskålsymposium . Han är nyss hemkommen från en forskningsresa i Indien och Pakistan. Står vi inför ett asiatiskt århundrade? – Ja, såtillvida att vi är på väg att återgå till en värld där Asien dominerar – som för några hundra år sedan. Snart kommer de asiatiska ländernas ekonomi att gå förbi resten av världens. Det kommer så klart färga av sig på det politiska inflytandet över den globala utvecklingen. Det...

Väljarnas bedömning av partiernas höger-vänsterpositioner över tid.

Hur polariserat är Sverige?

Det sägs ofta att vi lever i en polariserad tid. Men vad betyder det exakt? Det är ofta rätt oklart, påpekar Henrik Oscarsson , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. – Vi lever faktiskt inte i en särskilt polariserad tid, säger han. Han stödjer sig på bland annat SOM-institutets datamängder och på Valforskningsprogrammets dataserier. Till exempel är partisystemets höger-vänsterpolarisering något högre nu än för 25 år sedan, men skillnaden är rätt marginell (0.49 jämfört med 0,45 på en engradig skala). Han och hans kolleger har även mätt omfattningen av så kallad...

Sveriges kristna klick

Genom att fråga ett representativt urval av svenska befolkningen i åldern 18–85 år om de identifierar sig som kristna (det är ungefär halva befolkningen) och om de besöker en gudstjänst minst en gång i månaden är det möjligt att identifiera en grupp på 7 procent av befolkningen som kan kallas aktiva kristna. De utmärks främst av sin religion: Nästan alla tror på och ber till Gud samt känner positivt för religion. Nära hälften är aktiva i Svenska kyrkan, lika många i frikyrkor och resterande delas lika mellan Katolska kyrkan och ortodoxa kyrkor. Hälften uppfattar sig ha blivit frälsta och en...

Ja trots att fler säger nej

Principen att en regering kan sitta kvar så länge den inte har en majoritet av riksdagsledamöterna emot sig kallas negativ parlamentarism . Sverige är inte ensamt om denna regel. Men det finns också många länder som tillämpar positiv parlamentarism – att en regering endast kan sitta kvar med uttryckligt stöd av en parlamentarisk majoritet. Det har förekommit flera gånger tidigare att ett förslag om ny statsminister har gått igenom trots att antalet nejröster överstigit antalet jaröster – så skedde 1978, 1979 och 1981, när först Ola Ullsten och sedan Thorbjörn Fälldin utsågs till statsminister...

Bakslag för demokratin

Under perioden 1993–2017 försämrades demokratin i 39 länder. Det visar en studie gjord av statsvetarna Staffan I. Lindberg och Anna Lührmann vid Göteborgs universitet. Studien har mätt så kallad autokratisering, ett lands rörelse mot diktatur, i världens alla länder sedan 1900-talet. Utöver de 39 länder där demokratin har försämrats, utvecklades ytterligare 27 redan auktoritära stater till rena diktaturer. Att demokratin försämras i fler länder än tidigare beror delvis på att det aldrig någonsin har funnits lika många demokratiska stater som i dag. Det framgår tydligt av ett annat...

Förtroendet för medier ökar i Sverige

Svenska folket har fortsatt högt förtroende för medier. Det gäller framför allt radio och tv, där 56 procent har ett högt eller ganska högt förtroende. Förtroendet för dagspressen är lägre; där svarar 33 procent att de har ett högt eller ganska högt förtroende. Detta framkommer av den nationella undersökning för år 2018 som nyligen presenterades av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. När det gäller nyhetsmedier är förtroendet högst. – Det visar sig att det är mycket högt, 80 procent har mycket eller ganska stort förtroende för våra nyhetsmedier. Lika många, åtta av tio, anser också att...

Allt fler superrika i Sverige

Har Sverige blivit rikare under 2000-talet? Svaret är ja. Sverige har blivit mycket rikare på både kort och lång sikt. Jämför man nationalförmögenheten i dag med 1990 ser man att Sverige som nation är betydligt rikare. Även landets rika personer har blivit rikare, enligt nya preliminära data. Den rikaste hundradelen i Sverige, ungefär 70 000 individer, är fem gånger rikare i dag jämfört med för 20 år sedan. Denna grupps snittförmögenhet per person har ökat från omkring 10 miljoner kronor för 20 år sedan till 50 miljoner kronor i dag. Dessutom finns det nu nästan 200 miljardärer i Sverige,...

Sök på sajten