statsvetenskap

Sju frågor om det asiatiska århundradet

Sten Widmalm , professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och asienexpert, föreläste nyligen kring ämnet ”Vägen in i det asiatiska århundradet och demokratins framtid” vid årets Forsskålsymposium . Han är nyss hemkommen från en forskningsresa i Indien och Pakistan. Står vi inför ett asiatiskt århundrade? – Ja, såtillvida att vi är på väg att återgå till en värld där Asien dominerar – som för några hundra år sedan. Snart kommer de asiatiska ländernas ekonomi att gå förbi resten av världens. Det kommer så klart färga av sig på det politiska inflytandet över den globala utvecklingen. Det...

Väljarnas bedömning av partiernas höger-vänsterpositioner över tid.

Hur polariserat är Sverige?

Det sägs ofta att vi lever i en polariserad tid. Men vad betyder det exakt? Det är ofta rätt oklart, påpekar Henrik Oscarsson , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. – Vi lever faktiskt inte i en särskilt polariserad tid, säger han. Han stödjer sig på bland annat SOM-institutets datamängder och på Valforskningsprogrammets dataserier. Till exempel är partisystemets höger-vänsterpolarisering något högre nu än för 25 år sedan, men skillnaden är rätt marginell (0.49 jämfört med 0,45 på en engradig skala). Han och hans kolleger har även mätt omfattningen av så kallad...

Sveriges kristna klick

Genom att fråga ett representativt urval av svenska befolkningen i åldern 18–85 år om de identifierar sig som kristna (det är ungefär halva befolkningen) och om de besöker en gudstjänst minst en gång i månaden är det möjligt att identifiera en grupp på 7 procent av befolkningen som kan kallas aktiva kristna. De utmärks främst av sin religion: Nästan alla tror på och ber till Gud samt känner positivt för religion. Nära hälften är aktiva i Svenska kyrkan, lika många i frikyrkor och resterande delas lika mellan Katolska kyrkan och ortodoxa kyrkor. Hälften uppfattar sig ha blivit frälsta och en...

Ja trots att fler säger nej

Principen att en regering kan sitta kvar så länge den inte har en majoritet av riksdagsledamöterna emot sig kallas negativ parlamentarism . Sverige är inte ensamt om denna regel. Men det finns också många länder som tillämpar positiv parlamentarism – att en regering endast kan sitta kvar med uttryckligt stöd av en parlamentarisk majoritet. Det har förekommit flera gånger tidigare att ett förslag om ny statsminister har gått igenom trots att antalet nejröster överstigit antalet jaröster – så skedde 1978, 1979 och 1981, när först Ola Ullsten och sedan Thorbjörn Fälldin utsågs till statsminister...

Bakslag för demokratin

Under perioden 1993–2017 försämrades demokratin i 39 länder. Det visar en studie gjord av statsvetarna Staffan I. Lindberg och Anna Lührmann vid Göteborgs universitet. Studien har mätt så kallad autokratisering, ett lands rörelse mot diktatur, i världens alla länder sedan 1900-talet. Utöver de 39 länder där demokratin har försämrats, utvecklades ytterligare 27 redan auktoritära stater till rena diktaturer. Att demokratin försämras i fler länder än tidigare beror delvis på att det aldrig någonsin har funnits lika många demokratiska stater som i dag. Det framgår tydligt av ett annat...

Förtroendet för medier ökar i Sverige

Svenska folket har fortsatt högt förtroende för medier. Det gäller framför allt radio och tv, där 56 procent har ett högt eller ganska högt förtroende. Förtroendet för dagspressen är lägre; där svarar 33 procent att de har ett högt eller ganska högt förtroende. Detta framkommer av den nationella undersökning för år 2018 som nyligen presenterades av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. När det gäller nyhetsmedier är förtroendet högst. – Det visar sig att det är mycket högt, 80 procent har mycket eller ganska stort förtroende för våra nyhetsmedier. Lika många, åtta av tio, anser också att...

Allt fler superrika i Sverige

Har Sverige blivit rikare under 2000-talet? Svaret är ja. Sverige har blivit mycket rikare på både kort och lång sikt. Jämför man nationalförmögenheten i dag med 1990 ser man att Sverige som nation är betydligt rikare. Även landets rika personer har blivit rikare, enligt nya preliminära data. Den rikaste hundradelen i Sverige, ungefär 70 000 individer, är fem gånger rikare i dag jämfört med för 20 år sedan. Denna grupps snittförmögenhet per person har ökat från omkring 10 miljoner kronor för 20 år sedan till 50 miljoner kronor i dag. Dessutom finns det nu nästan 200 miljardärer i Sverige,...

Ja må den leva!

Sveriges demokrati har nyss fyllt 100 år och även om den senaste regeringsbildningen blev tidskrävande så är demokratin vid skaplig hälsa. Men det finns växande problem. Det framgår av forskarantologin Demokratins framtid , där ett dussin av landets vassaste statsvetare medverkar. Demokratins verkliga århundrade var 1900-talet. Då demokratiserades en majoritet av världens länder. Under 2000-talet, framför allt 2010-talet, har denna trend vänt. Antalet demokratier sjunker och kvaliteten på demokratin har minskat i många länder. Så detta styrelseskick står inför flera utmaningar. Det handlar om...

”Ett normlöst samhälle skulle vara ruskigt”

Jodå, han är fortfarande igång. I full fart. Vi möts på Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm där han arbetar två dagar i veckan. De andra tre dagarna är han på Stockholms universitet. Blicken är klar, handslaget fast och leendet ligger inte långt borta när vi pratar. Vi träffas för ett samtal om normer och incitament. Och hans liv som forskare. – I den senaste uppsatsen som jag har varit med och skrivit tittar vi på hur just normer och incitament fungerar på arbetsmarknaden, säger han. Artikeln är publicerad i Journal of Political Economy som är en av den internationella...

Djupdyk i demokratins historia

Inför 100-årsjubileet av den svenska demokratin har Kungliga biblioteket tagit fram denna lärorika sajt.

Rwanda reser sig

Rwandas huvudstad Kigali ligger på en högplatå av böljande gröna kullar som ibland gör staden svår att orientera sig i. Runtom staden reser sig ännu högre kullar. Det är rent på gatorna. Det byggs överallt och man ser många dyra bilar på vägarna, som håller europeisk standard. Plastpåsar är förbjudna. Någon har kallat Rwanda för Afrikas Singapore – och av de kåkstäder, som finns i så många andra av Afrikas storstäder, syns det inte mycket av. – Överallt i Rwanda ser man folk som jobbar. Överallt, säger en amerikansk hjälparbetare som bor på samma hotell som jag. Han har arbetat i över ett...

Korruptionen förstärker sig själv

De senaste sju åren har korruptionen minskat i bland annat Argentina och Senegal, medan den ökat i länder som Australien, Turkiet och Ungern. Det framgår av den globala rankning av upplevd korruption som organisationen Transparency International gör varje år i 180 länder. Bäst är Danmark, som får 88 poäng av 100 möjliga i den senaste rankningen. Sverige ligger på delad tredje plats med 85 poäng. Det finns inga demokratier som får lägre än 50 poäng på TI:s index. Och väldigt få icke-demokratiska stater får över 50 poäng. Men sambandet är inte helt självklart , till exempel Singapore, som inte...

Skolval ökar inte valdeltagandet

I Sverige har man i samband med allmänna val haft skolval i många skolor sedan 1960-talet. Nu har forskare vid Institutet för Näringslivsforskning jämfört de skolor som genomfört skolval med data från samtliga röstberättigades valdeltagande och undersökt om det haft någon effekt. Det visade sig att elever vid de skolor som genomfört skolval är något mer benägna att gå och rösta i allmänna val. Men de skolor där skolval har genomförts har i regel oftare elever från resursstarka hem. När man tog hänsyn till detta så kunde forskarna inte längre se någon effekt av skolvalet på benägenheten att gå...

Oro kopplas till kvinnlighet

Kvinnor är generellt sett mer oroliga och mindre riskbenägna än män , det har visats i många studier. Förklaringarna har varierat, men ett nytt sätt att undersöka kopplingen mellan kön och oro har varit att låta svarande i en enkätundersökning själva bedöma sina kvinnliga respektive manliga egenskaper och sin upplevda oro. – Detta är ett relativt nytt sätt att mäta könsidentitet, säger Lena Wängnerud , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet angående en ny studie. – Vi har frågat respondenter hur de själva uppfattat sig, ungefär som de själva får placera in sig på höger-...

Sök på sajten