En ny tredimensionell karta ger den hittills mest detaljerade bilden av universum. Utvecklingen går att följa elva miljarder år tillbaka i tiden. Men några av de stora gåtorna återstår.
Ju längre bort från oss en galax befinner sig, desto snabbare rör den sig bort från oss. Sambandet kvantifieras med hjälp av ett tal som kallas Hubbleparametern. Dess värde har ändrats genom universums historia, så för att kunna jämföra brukar kosmologerna precisera att det värde de anger är Hubbleparameterns storlek i vår tid, H 0 . Det finns två huvudsakliga sätt att få fram den här parametern men problemet är att de inte ger samma resultat. Den ena metoden kan förstås genom att tänka sig att man tittar på en linjal genom en kikare. Eftersom man känner till linjalens längd kan man använda...
Den nyupptäckta galaxens ljus härstammar från universums allra mörkaste tid, 600 miljoner år efter big bang – en tid då de flesta ljusstrålar stoppades av kall vätgas som fyllde rymden.
I skolan fick jag lära mig att ädelgaser inte bildar några kemiska föreningar, och att ädelmetallen guld knappast några heller. Men jag har fått lära om en hel del, t.ex. att det tom. kan framställas föreningar mellan guld och ädelgaserna helium, neon, argon, krypton och xenon. Också den radioaktiva ädelgasen radon kan bilda kemiska föreningar. Radon är den ädelgas som har den högsta atomvikten...
En ny kartläggning gjord av Stockholm–astronomen Kambiz Fathi visar att spiralgalaxer, som vår egen Vintergata, är den vanligaste galaxtypen sedan tre till fyra miljarder år tillbaka.
Hittills har alla studier av vår kosmiska omvärld baserats på den kopernikanska principen: att fysikens lagar är konstanta och gäller överallt i universum.
I galaxen Haro 11, vars ljusstrålar tar 300 miljoner år på sig för att nå oss, avslöjas hur stjärnor och galaxer bildades vid tidernas begynnelse. Haro 11 är nämligen en ovanlig galax.
Nyligen har världens kraftfullaste partikelaccelerator – Large Hadron Collider, LHC, i Genève – satt i gång att driva partiklar till rekordhastigheter för att krascha dem mot varandra.
Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.
