Den nyupptäckta galaxens ljus härstammar från universums allra mörkaste tid, 600 miljoner år efter big bang – en tid då de flesta ljusstrålar stoppades av kall vätgas som fyllde rymden.
En ny kartläggning gjord av Stockholm–astronomen Kambiz Fathi visar att spiralgalaxer, som vår egen Vintergata, är den vanligaste galaxtypen sedan tre till fyra miljarder år tillbaka.
I skolan fick jag lära mig att ädelgaser inte bildar några kemiska föreningar, och att ädelmetallen guld knappast några heller. Men jag har fått lära om en hel del, t.ex. att det tom. kan framställas föreningar mellan guld och ädelgaserna helium, neon, argon, krypton och xenon. Också den radioaktiva ädelgasen radon kan bilda kemiska föreningar. Radon är den ädelgas som har den högsta atomvikten...
Hittills har alla studier av vår kosmiska omvärld baserats på den kopernikanska principen: att fysikens lagar är konstanta och gäller överallt i universum.
I galaxen Haro 11, vars ljusstrålar tar 300 miljoner år på sig för att nå oss, avslöjas hur stjärnor och galaxer bildades vid tidernas begynnelse. Haro 11 är nämligen en ovanlig galax.
Nyligen har världens kraftfullaste partikelaccelerator – Large Hadron Collider, LHC, i Genève – satt i gång att driva partiklar till rekordhastigheter för att krascha dem mot varandra.
Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.
Fyra biljoner grader Celsius – så het blev materia i en ovanlig form. Kvarkgluonsoppa, eller plasma, kallas den och bildas i kraftfulla kollisioner mellan elektriskt laddade atomer, så kallade joner.
