Penicillinet

Det här är en artikel från 1999.

Det var en mycket spännande valvaka. Större delen av Forskning & Framstegs redaktion hade samlats för att räkna rösterna och se resultatet växa fram på den stora tablån på väggen. Redan tidigt ryckte penicillinet åt sig en ledning med relativitetsteorierna inte så långt därefter. Striden om bronset blev hård in i det sista mellan transistoreffekten, atomernas uppbyggnad och DNA-dubbelspiralen.

Totalt avgavs 6 361 röster. Intressant nog blev blanketten på vår webbplats det vanligaste sättet att rösta bland F&F-läsarna, och dessutom kom många hundra röster via vanlig e-post. Postal röstning via vår svarsblankett i tidningen eller via brev och vykort svarade för knappt hälften av rösterna. Många röstsedlar avlämnades också vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

Några skolklasser på olika håll i Sverige ägnade lektionstid åt att diskutera 1900-talets vetenskapliga framsteg och åt att rösta.

Nedan presenteras hela röstlistan. Uppenbart är att både praktisk nytta och mer abstrakta genombrott har värderats av Forskning & Framstegs läsare. Till den förra kategorin inom tätgruppen hör inte bara penicillinet (på plats 1) utan också transistoreffekten (plats 3), insulin (plats 6) och blodgrupperna (plats 7). Mot dessa står mer grundläggande upptäckter som relativitetsteorierna (plats 2), atomernas uppbyggnad (plats 4) och DNAs dubbelspiral (plats 5). Å andra sidan är en sådan uppdelning inte helt hållbar, eftersom de senare upptäckterna så småningom har lett till samhälleliga tillämpningar (kärnkraft, genteknik mm).

Vissa upptäckter kanske inte kom så högt upp på listan därför att de skett i flera steg. Gentekniken finns på platserna 8 och 9 och kvantfysiken på platserna 16 och 20. Att elementarpartiklarna kom så långt ner som på plats 22 kan bero på att många valde atomernas uppbyggnad i stället (som alltså kom på plats 4), men också på att elementarpartiklarna har klarlagts i en lång rad upptäckter under i stort sett hela seklet.

Att universums expansion och Big Bang inte kom högre än på plats 15 kan möjligen förvåna. Det handlar ändå om världsalltets uppkomst. Å andra sidan kanske många har tyckt att en röst på Einstein gjort en röst på utvidgningen onödig.

En annan upptäckt som i förlängningen kan få oerhörda existentiella konsekvenser gäller planeter kring andra stjärnor. Möjligheten att hitta liv, intelligent eller inte, utanför vårt solsystem torde vara beroende av att det finns planeter runt andra solar. Trots detta kom upptäckten av den första planeten utanför solsystemet inte högre än på plats 19. Men upptäckten är ny och har inte fått några konsekvenser ännu. Ett liknande resonemang skulle kunna tillämpas för upptäckten på plats 17: Dolly.

På sista plats kom en upptäckt som också kan komma att få djupgående existentiella följder. Att bakterier kan leva och frodas i de mest extrema miljöer på jorden – i kokande vatten, på djuphavets botten och i kilometerdjupa sprickor i urberget – kan kanske tyckas mindre rafflande. Men dessa upptäckter ger nya alternativ till svar på en gammal fråga: Var på jorden uppstod livet?

Det är med andra ord tydligt att listan som den är framröstad gäller just nu. Framtidens vetenskapshistoriker kommer kanske att göra en annan rangordning. Det gör dock inte listan mindre intressant, tvärtom. Den utgör nämligen den vetenskapligt intresserade allmänhetens bedömning vid 1900-talets slut, och det är inte utan viss stolthet som Forskning & Framsteg presenterar den.

Till sist ett varmt tack till alla er som röstade!

Avgivna röster: 6361