2 500 forskare kritiserar etikprövningen

Rubriken har uppdaterats med det slutliga antal forskare som hade skrivit under brevet 15 maj då det skickades till riksdagen.

Under flera år har det då och då framkommit kritik mot såväl etikprövningslagen som mot Etikprövningsmyndigheten och Önep, Överklagandenämnden för etikprövning. De senaste veckorna har kritiken intensifierats och flera debattartiklar har publicerats med exempel på orimliga effekter av det nuvarande systemet. Bland annat skrev statsvetarna Peter Esaiassons och Jacob Sohlberg om hur de fick avslag från Etikprövningsmyndigheten på sin ansökan om att intervjua boende i göteborgsförorterna Hammarkullen och Biskops­gården om samhällsfrågor.

Nu cirkulerar ett öppet brev till riksdagens ledamöter inom forskarvärlden och i skrivande stund har drygt 2 000 forskare undertecknat brevet – antalet ökar stadigt. Bakom initiativet står Carl Öhman, biträdande lektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det nuvarande systemet gör att en stor del av den samhällsvetenskapliga forskningen blir omöjlig att genomföra, säger han.

Carl Öhman disputerade vid brittiska Oxford university och när han kom tillbaka till Sverige blev han förbryllad över det svenska systemet för etikprövning.

– Jag upplevde det som otroligt formellt och byråkratiskt. Systemet är inte anpassat efter den praktik som forskningen utgår ifrån. Ofta behöver man som forskare agera snabbt och följa upp nya spår, kanske komplettera med nya frågor eller ändra frågeställningen. Då blir det helt orimligt att skicka in en ny ansökan och vänta på svar, säger han.

Nyligen planerade han en studie om politisk satir på Tiktok och ville undersöka vilka som blir föremål för satiren: Är det fler kvinnliga eller manliga politiker? Och är det vanligare när det gäller vissa kategorier av partier?

När han designade studien fick han höra från kollegor att han måste ansöka om etikprövning.

– När jag skrev ansökan insåg jag plötsligt att jag frågade staten om lov för att få skriva vilken partitillhörighet amerikanska toppolitiker har, då kände jag att så här kan vi helt enkelt inte ha det. Det måste ske en förändring. Därför började jag författa det här brevet, säger Carl Öhman.

Enligt etikprövningslagen ska forskning som innefattar ”känsliga personuppgifter” eller personuppgifter om brott, etikprövas på förhand. Medan journalister kan begära ut handlingar eller använda öppet publicerat material måste forskare söka tillstånd hos Etikprövningsmyndigheten och invänta beslut om huruvida projektet godkänns.

Carl Öhman ser det som ett demokratiskt problem att forskare får svårt att granska makthavare eller ens använda material som är publicerat offentligt, till exempel riksdagsmotioner eller partiledardebatter, utan att först ansöka om etikprövning. I brevet kallas etikprövningssystemet för ett ”akut hot mot svensk samhällsvetenskap och humaniora”.

– Vi som är anställda för att granska och studera samhället är de personer som har absolut minst frihet att granska samhället, säger Carl Öhman.

Han tycker att forskarsamhället borde ges större förtroende att hantera etiska frågor gällande personuppgifter utan inblandning av en extern myndighet, åtminstone inom samhällsvetenskap och humaniora.

– Det är väldigt beklämmande att man inte litar på att den högst utbildade arbetskraften i samhället, där många har jobbat med de här frågorna i kanske 20–30 år, kan göra egna överväganden. I stället ska det kontrolleras utifrån av en statlig myndighet.

Etikprövningsmyndigheten inrättades 2019 och ersatte de tidigare etikprövningsnämnderna. Myndighetens direktör Johan Modin välkomnar debatten om etikprövningssystemet men vill själv inte recensera lagen.

– Vår uppgift är att utföra prövningen och följa den lagstiftning som gäller i dag. Det vi har ansvar för och kan påverka är att vi kan fortsätta utveckla och jobba med enhetligheten i prövningen, säger han.

Johan Modin har bemött statsvetarna Peter Esaiassons och Jacob Sohlbergs debattartikel med en replik i SvD. Han skriver att deras ansökan inte godkändes på grund av att de inte hade inkommit med efterfrågade kompletteringar. ”Den kritik som skribenterna i övrigt ger uttryck för i artikeln bygger på missuppfattningar och bristande kunskap om etikprövningsverksamheten”, skriver han.

Carl Öhman tycker att Etikprövningsmyndighetens svar oftast följer samma mönster: att kritiken bygger på missförstånd och feltolkningar.

– Och så kan det mycket väl vara, men om det är så att tusentals forskare, varav många är väldigt seniora, har missförstått systemet, då är det ju uppenbart att det inte funkar. Jag vill egentligen inte peka några fingrar mot vem som gör fel. Det är systemet som helhet som inte fungerar, säger Carl Öhman.

Etikprövningsmyndigheten har ett regeringsuppdrag att stärka kunskapen om etikprövningslagen och myndighetsdirektören Johan Modin ser ett behov av mer stöd till forskarna för att de ska veta när de behöver göra en ansökan.

När det gäller forskning på material från politiker kan han förstå önskemålen om en översyn av om GDPR:s definition av ”känsliga uppgifter” bör fungera som utgångspunkt för etikprövningslagen.

– Det är givetvis inte integritetskänsligt att säga att en politiker, som ju offentliggör sina politiska åsikter, har en viss åsikt. Däremot behöver forskningsetiken beaktas även i sådan forskning. Man behöver hitta en avvägning kring vad som bör omfattas av lagen, säger Johan Modin.

Och en ändring kan vara på gång.

– Regeringen har tidigare aviserat att de ska se över möjligheten att föreskriva undantag från kravet på etikprövning. Om det rör just material från politiker kan jag inte säga säkert, men det kan nog tänkas att det är så, säger Johan Modin.

Den 6 maj lade Carl Öhman ut en länk till det öppna brevet och namnlistan i en Facebookgrupp för högskolerelaterat innehåll. Han mejlade också sina kollegor på Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Därefter har länken spridits vidare till andra lärosäten. Den 15 maj ska brevet skickas till riksdagens ledamöter, eller möjligen till ledamöterna i relevanta utskott.

– Jag hoppas – eller jag kan säga att jag förväntar mig – att det kan ske en blocköverskridande rörelse ganska omgående så att vi inte får de här fullständigt bisarra besluten som vi har sett på senaste tiden, säger Carl Öhman.

– På längre sikt hoppas jag att man helt enkelt ger forskarsamhället ett större förtroende att hantera sådana här frågor på egen hand.

Uppföljning: Regeringen vill förbättra etikprövningen