Så får hjärnan veta att vi är infekterade
Feber, trötthet, aptitlöshet, muskel- och ledvärk och ökad smärtkänslighet. Det är de klassiska sjukdomssymtomen när vår kropp försvarar sig mot en inflammation eller infektion. Reaktionerna styrs från hjärnan. Genom att kartlägga hur signalerna om en infektion når hjärnan går det förhoppningsvis att utveckla bättre läkemedel mot feber och värk.
Nu har forskare vid Karolinska institutet i Solna och Linköpings universitet visat vad som sedan sker. Det första steget på vår väg ner i sjuksängen är känt sedan tidigare: ett ämne kallat interleukin-1 börjar cirkulera i blodet för att mobilisera immunförsvaret. Ämnet kan inte passera den s k blod-hjärnbarriären, men startar en flerstegsprocess i kärlväggarna i hjärnans blodkärl. I slutet bildas prostaglandin, som kan tränga in i hjärnan.
Denna lilla molekyl fastnar på nervcellerna och får bl a dessa att överreagera för inkommande stimuli. Det är nu vi känner inflammationen, vi får ont, blir febriga och trötta.
När vi sedan försöker mota smärtan och febern med hjälp av läkemedel är det bara ett av stegen i processen mellan blodet och hjärnan som vi stoppar. Med de senaste upptäckterna kan vi hoppas på nya läkemedel som blockerar även andra steg i processen. Och förhoppningsvis leder det till läkemedel utan dagens biverkningar, som risk för magsår och störd njurfunktion.
