Placeboeffekten kopplad till förtroende
En patient som tror att läkaren kan ge bra behandling upplever ofta behandlingen som bättre än den som är skeptisk. Nu visar svenska och finländska forskare att positiv förväntan på smärtlindring påverkar samma områden i hjärnan som injektioner med smärtlindrande mediciner.
– Våra resultat tydliggör kopplingen mellan minskad smärtupplevelse och den förväntan om ett bra resultat som patienten byggt upp och som baseras på förtroende, säger Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet i Solna och ledare för studien som publicerats i Science.
I hjärnbarken styr ett område vissa känslor, som hur bra man känner att man behärskar en viss situation och hur mycket förtroende man känner för andra. Där finns också mottagare för smärtlindrande molekyler som kallas opiater. Den nya studien visar att när detta hjärnområde aktiveras, upplever försökspersonen smärtlindring, oavsett om han ges smärtlindrande medicin eller saltvatten. Forskarna mätte hjärnans aktivitet med s k PET-kamera.
Nio manliga studenter fick veta att de deltog i en studie för att testa nya smärtlindrande läkemedel. En vecka i förväg provade de hur ont det gör när en 48 graders metallplatta läggs mot den ena handens ovansida under en minut. Samtidigt provade de en känd smärtstillande medicin.Vid försökstillfället en vecka senare fick deltagarna veta att de skulle få endera av två nya smärtlindrande mediciner och att den ena av dessa liknar den de hade testat i förväg.
– Så kommer jag in i vit rock, med en stor skylt där det står ”professor” på bröstet och injicerar dem med 7 milliliter saltvatten eller smärtlindrande, säger Martin Ingvar.
Åtta av nio deltagare tyckte att placebosprutan lindrade märkbart mer än ingen behandling alls. Placeboeffekten är en stark positiv kraft. En viktig förutsättning är att läkaren ger patienten bra bemötande i vården.
– Det är dags att vi inom skolmedicinen tar placeboeffekten på allvar. Med placeboeffekten på sin sida kan läkaren få ännu bättre effekt än med bara läkemedel, säger Martin Ingvar.
Varför fungerar då placeboeffekten inte lika bra för alla?
– Huvudsakligen beror det på att människor har olika personlighetstyper, men kanske har vissa människor dessutom färre opiatreceptorer i det här hjärnområdet, säger han.
