Så styrs kroppsklockan
Den som rest över flera tidszoner vet att det tar tid att anpassa kroppens klocka till den nya dygnsrytmen. Nu rapporterar amerikanska forskare i tidskriften Science att de har hittat de celler som ser till att ställa kroppens klocka rätt.
Grodor har ljuskänsliga celler i huden, men däggdjur kan bara registrera ljusförändringar via ögonen. De ljuskänsliga celler som hittills varit kända är tappar och stavar. Men de senaste åren har forskare misstänkt att det existerar ytterligare en ljuskänslig celltyp. Exempelvis har möss som saknar tappar och stavar ändå kunnat bevara sin dygnsrytm i takt med ljuset.
För att spåra de ljuskänsliga cellerna sprutade forskarna in färgämne på råttor i den del av hjärnan som ställer in dygnsrytmen. Via sina långa utlöpare transporterar nervcellerna tillbaka färgen hela vägen till cellkroppen i näthinnan. På så vis gick det att fånga in de s k ganglieceller som reagerar på ljus.
– Utan denna metod hade det varit som att leta efter en nål i en höstack, eftersom dessa celler är så få. Bara 1 procent av alla celler i näthinnan är ganglieceller. Och av dem är bara någon procent känsliga för ljus, säger David Berson, professor i neurovetenskap vid Brown University i Providence.
Som svar på ljuspulser ger gangliecellerna ifrån sig elektriska signaler som talar om för hjärnan att det är dag. Gangliecellerna är långsamma när det gäller att registrera förändringar i ljusstyrka. Men systemet ska vara litet trögt, säger David Berson. Annars riskerar kroppen att reagera alltför snabbt och ställa om sig till följd av blixtar eller andra kortvariga ljusfenomen.
– Normalt reagerar nervceller blixtsnabbt. Men i vårt första försök hann vi bli besvikna under den tidsrymd som förflöt från det att vi tände ljuset till dess att cellen började signalera, säger han.
