Bilden av Strindberg förändras

Ska litteraturundervisningen vara ett kulturellt styrmedel som vidarebefordrar dagens kulturella normer eller ska den verka individuellt frigörande? Det frågar sig litteraturvetaren Sten-Olof Ullström vid Malmö högskola i sin undersökning av hur bilden av August Strindberg har förmedlats och förändrats i gymnasiets läroböcker under 1900-talet.

Under början av seklet var skolans bild av Strindberg tämligen negativ och han sågs som en misstänksam egocentriker. Denna föreställning kan delvis förklaras av att Strindbergs motståndare Fredrik Böök skrev delar av undervisningsmaterialet. Efter 1950- och 60-talen växte det fram en mer positiv bild av en nationalskald i läromedlen, och hans tidigare ej rumsrena dramatik uppmärksammades.

Sten-Olof Ullström har i sin doktorsavhandling Likt och olikt – Strindbergsbildens förvandling i gymnasiet även studerat i vilken grad studenternas uppsatser om Strindberg präglats av läromedlens värderingar. Han visar att skolan till stor del bidrar till att skapa tidsbundna litterära normer och ideal och att de som inte följer dessa får dåliga betyg. Därför fick två snarlika och positivt värderande studentuppsatser om Strindberg – en från 1912 och en från 1960 – helt olika betyg. År 1912 gav en positiv Strindbergsbild ett stort C, 1960 ett litet a.